Metoddiskussion

Är mitt urval representativt och metod lämpligt för studiens syfte?

Med tanke på studiens syfte att undersöka förskollärarnas olika sätt att tala om kvalitet så väcks frågan om studiens trovärdighet. Valet av pedagoger gjordes med hjälp av

bekvämlighetsurval och var liten till sin storlek. Dessutom utgjordes fokusgrupperna av redan existerande arbetslag och ledningsgrupp. Allt detta talar mot att urvalet kan räknas som representativt och att resultatet kan generaliseras (Bryman 2002). Detta gör att studiens medverkande förskollärare inte kan ses som representativa för hela yrkesgruppen, men som representanter för sitt sammanhang. Framställningen av uppsatsens resultat- och

analysavsnittet har varit att, med hjälp av det transkriberade materialet, inbjuda till större insyn och trovärdighet i givna slutsatser. Detta ger studien trovärdighet i sin framställning, enligt mig.

Syftet med studien var att beskriva förskollärares tal om kvalitet och därigenom synliggöra rådande diskurser inom kvalitetsbegreppets framställning inom förskolan. Metoden

möjliggjorde att tre versioner framträder och beskrevs i detta arbete. Finns det fler? Troligtvis finns det fler, vilket betyder att utifrån studiens begränsade omfattning bör resultatet ses som en avgränsad verklighetsbeskrivning bland många fler.

Med tanke på att jag ville försöka identifiera förskollärarnas tal om kvalitet så fanns få alternativ på lämplig metod enligt min bedömning. Enkäter hade möjliggjort en större kvantitativ representation men kanske förhindrat deltagande förskollärarna att uttala förgivataganden och värderingar som återspeglar rådande makt-kunskapsrelationer.

Textanalys av förskollärares systematiska kvalitetsarbete hade varit en möjlig ersättare, men då hade mitt urval begränsats till att enbart omfatta förskolor med ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete. I mitt perspektiv var det intressant att omfatta alla typer av kommunala förskolor, även de förskolor som inte ”sköter sitt” systematiska kvalitetsarbete. Dessutom ville jag undersöka hela kvalitetsbegreppets möjliga betydelse. Inom förskolans

kvalitetsarbete kan spontana tankar redigeras bort. En annan möjlig metod hade varit

individuella intervjuer. Dessa hade dock inneburit en större mängd empiri samtidigt som den troligtvis begränsat chanserna att i stunden följa framkomsten av gemensamma

överenskommelser som bidrar till en breddare beskrivning av förskollärarnas tal om kvalitet i förskolan. Valet föll på fokusgruppsintervjun eftersom metoden är tidseffektiv, samtidigt som den ökar möjligheterna att vidga synfältet genom att lyssna till gruppernas gemensamma resonemang och överenskommelser.

Mitt val av insamlingsmetod var inte lätt trots sina löften på effektivitet. Fokusgruppsmetoden var helt obekant för mig innan jag började denna studie. Detta innebar ingen grundad

förståelse inför vad det innebar att leda en fokusgruppsdiskussion. Min oförmåga fick till en början följder för min beredskap att även under stunder av många inslag/röster fånga in intressanta trådar. Att vara ensam och något oförberedd gav avtryck på materialets omfattning. Men trots inledande utmaningar så fick jag både nyttiga och användbara

erfarenheter av mitt metodval. Naturligtvis hade jag kunnat undvika alla nybörjamissarna om jag haft mer erfarenhet av fokusgruppsintervjun, vilket naturligtvis gjort genomförandet smidigare. Trots nämnda svårigheter är min slutsats har jag fått ett intressant resultat. Mina nyförvärvade kunskaper om fokusgruppsmetoden genomförande och förtjänster har gjort mig bekväm att i framtiden använda intervjuformen. Jag ser stora användningsmöjligheter med fokusgruppsintervjun i förhållande till barn och elevers lärande och attityder, liksom till möjligheten att få insyn i andra gruppers perspektiv, såsom föräldrar.

41

Referenser

Alexandersson, Mikael (1999). Styrning på villovägar. Lund: Studentlitteratur

Arnér, Elisabeth & Tellgren, Britt (2006). Barns syn på vuxna: att komma nära barns

perspektiv. Lund: Studentlitteratur

Bergh, Andreas (2012). Kvalitetsbegreppet – en central drivkraft i en förändrad syn på

utbildning. Tidskrift från föreningen för svensk undervisningshistoria. Årgång 12, nr.1.

Bergman, Bo & Klefsjö, Bengt (2007). Kvalitet från behov till användning. Lund: Studentlitteratur

Bjervås, Lise-Lotte (2003). Det kompetenta barnet. I: Johansson, Eva och Pramling

Samuelsson, Ingrid (red.) (2003). Förskolan: barns första skola! Lund: Studentlitteratur. Sid. 55- 81.

Brodina, Hollererb, Renblada & Stancheva-Popkostadinovac (2015). Preschool teachers’

understanding of quality in preschool: a comparative study in three European countries.

Early Child Development and Care, 2015, Vol. 185, No. 6.

Bruce, Tina (1990). Tradition och förnyelse i förskolepedagogiken. Stockholm:Utbildningsförlaget

Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. [uppl.2]. Malmö: Liber AB

Dahlberg, Gunnilla & Lenz Taguchi, Hillevi (1994). Förskolan och skola – om två skilda

traditioner och om visionen om en mötesplats. Stockholm: HLS förlag

Dalhberg, Gunilla, Moss, Peter & Pence, Alan (2001). Från kvalitet till meningsskapande. Stockholm: Stockholms Universitets förlag

Dalhberg, Gunilla & Moss, Peter (2008). Beyond quality in early childhood education and

care – languages of evaluation. New Zealand Journal of Teachers’ Work, Volume 5, Issue 1,

03-12, 2008.

Folke-Fichtelius, Maria (2008). Förskolans formande. Statlig regering 1944-2008. Avhandling Västerrås: Uppsala University.

Foucault, Michel (1987). Övervakning och straff. [uppl.4]. Lund: Arkiv förlag

Foucault, Michel (2002). Vetandets arkeologi. [uppl.2]. Lund: Arkiv förlag

Foucault, Michel (1993). Diskursens ordning: installationsföreläsning vid Collége de France

den 2 december 1970. Översättning Mats Rosengren. Stockholm: Symposion

Foucault, Michel (2008). Diskursernas kamp. Texter i urval av Thomas Götselius och Ulf

42

Granbom, Ingrid (2011). ”Vi har nästan blivit för bra”. Lärares sociala representationer av

förskolan som pedagogisk praktik. Jönköping: Jönköpings University

Haug, Peder (2003). Om kvalitet i förskolan. Forskning om och utvärdering av förskolan

1998-2001. Stockholm: Skolverket och Fritzes

Hedenquist, Jan-Anders och Håkansson, Jan (2009). Formulera och utvärdera mål. [uppl.2]. Kristianstad:

Holmlund, Kerstin och Rönnerman, Karin (1995). Kvalitetssäkra förskolan. Lund: Studentlitteratur

Håkansson, Jan (2013). Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem. Lund: Studentlitteratur

Kärrby, Gunni (1997). Bedömning av pedagogisk kvalitet. Förskolan i fokus. Pedagogisk Forskning i Sverige Årg 2 nr 1 s25-42 ISSN 1401-6788

Kärrby, Gunni (2000). Svensk förskola- Pedagogisk kvalitet med socialpolitiska rötter. Rapport från Institutionen för pedagogik, Nr 6:2000. Borås.

Lenz Taguchi, Hillevi (1997). Varför pedagogisk dokumentation? HLS Förlag: Stockholm

Lindensjö, Bo & Lundgren,Ulf P (2000). Utbildningsreformer och politisk styrning. Stockholm: Stockholms Universitet

Löwing, Mats (2008). Skolinspektion för bättre skolor. Lund: Studentlitteratur

Nilsson, Roddy (2003). Kontroll,makt och omsorg: sociala problem och socialpolitik i

Sverige 1780-1940.

Nilsson, Roddy (2008). Foucault: en introduktion. Århus:Scandinavian Book

Nordin-Hultman, Elisabeth (2006). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Stockholm: Liber AB

Palmer, Anna (2012). Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan: pedagogisk

dokumentation. Stockholm: Skolverket.

Patel, Runa & Davidson, Bo (2011). Forskningsmetodikens grunder-att planera, genomföra

och rapportera en undersökning. [uppl. 4]. Lund: Studentlitteratur

Persson, Sven (1998). Förskolan i ett samhällsperspektiv. [uppl.2]. Studentlitteratur: Lund

Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan Sonja (2006). Lärandets grogrund. Perspektiv och

förhållningssätt i förskolans läroplan. [uppl.2]. Studentlitteratur: Lund

Romhed, Rune (1999). Marknadsplats, myndighet eller mötesplats. I Alexandersson, Mikael (red.) (1999) Styrning på villovägar. Lund: Studentlitteratur

43

Rönnerman, Karin (2011). Aktionsforskning: kunskapsproduktion i praktiken. I Solweig Eklund (red) (2011). Lärare som praktiker och forskare – om praxisnära forskningsmodeller. Forskning om undervisning och lärande (5), s 40-62.

Sheridan, Sonja (2001). Quality Evaluation and Quality Enhancement in Preschool: A Model of Competence. Development, Early Child Development and Care, 166:1, 7-27.

Sheridan, Sonja (2007): Dimensions of pedagogical quality in preschool, International Journal of Early Years Education, 15:2, 197-217.

Sheridan, Sonja & Pramling Samuelsson, Ingrid (2009). Barns lärande – fokus i

kvalitetsarbetet. Stockholm: Liber AB

Skolinspektionens (2012). Förskola, före skola - lärande och bärande.

Kvalitetsgranskningsrapport om förskolans arbete med det förstärkta pedagogiska uppdraget.

Kvalitetsgranskning Rapport 2012:7.

Skolverket (2012). Allmänna råd och kommentarer om systematiskt kvalitetsarbete för

skolväsendet. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2008). Tio år efter förskolereformen. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2004). Förskolan i brytningstid - en nationell utvärdering av förskolan. Stockholm: Skolverket.

Svenning, Bente (2011) Vad berättas om mig?– barns rättigheter och möjligheter till

inflytande i förskolans dokumentation. Lund: Studentlitteratur

Utbildningsdepartementet (1997). Utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning-

kvalitet och likvärdighet. Regeringens skrivelse 1996/97:112.

Utbildningsdepartementet (2010). Förskola i utveckling - bakgrund till ändringar i förskolans

läroplan. Stockholm: Regeringskansliet.

Barnomsorg och skolkommitténs betänkande. Att erövra omvärlden (SOU 1997:157/157a). Stockholm: Utbildningsdepartementet (1997)

Utbildningsinspektionsutredningen (2007). Tydligt och öppen. Förslag till en stärkt

skolinspektion (SOU 2007:101) Stockholm: Utbildningsdepartement

Wallskog, Christina (1999). Erövra yrkesrollen, att växa som förskollärare. Runa förlag: Stockholm

Wehner-Godée, Christina (2010). Att fånga lärandet; pedagogisk dokumentation med hjälp av

44

Vetenskapsrådet (1990) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning.

Winther Jörgensen, Marianne och Phillips, Louise (2000). Diskursanalys som teori och