De tre största aktörerna i den svenska dagligvaruhandeln är representerade i den här studien och den fristående butik som även medverkat speglar situationen på Södermalm där det även finns ett antal andra livsmedelsbutiker. Städerna som valdes ut av ansågs innan genomförandet vara lämpliga kontraster till varandra, men då resultaten visade att det fanns många likheter det hade det varit intressant att välja områden med ännu större socioekonomiska skillnader.
I båda städer genererades urvalet av butiker slumpmässigt. Vidare förmodas de flesta butikschefer som ställde upp på intervju vara åtminstone något intresserade av ämnet i och med att deltagande var frivilligt. Dock var det dels relativt svårt att nå alla tilltänkta intervjupersoner, samt att några helt enkelt inte var intresserade eller inte hade tid att medverka varpå nya intervjupersoner kontaktades. Anmärkningsvärt är att ingen butikschef för någon av Coopbutikerna i Östersund
kunde eller ville delta vilket således resulterade i att Coop inte finns representerat här på butikschefsnivå. Det här är en av studiens brister då det önskvärt för att dels få deras syn på utvecklingen men även för att Coops butiker har en hög andel vegetariska alternativ jämfört med de andra kedjorna. Att de inte kunde medverka kan dock ha påverkats av att intervjuerna genomfördes dels under sommarsemesterperioden och när den upphört hade många butiker en ökad arbetsbelastning i och med att deras nya verksamhetsår då började.
Kvalitén på butikschefsintervjuerna varierar kraftigt där intervjuernas längd, där den kortaste var runt 17 minuter och den längsta 35 minuter, kan ses som en indikator. I de flesta intervjusituationerna uppstod ett bra samtal där respondenten pratade fritt och utvecklade sina svar. I ett fåtal av intervjuerna antingen förstod intervjupersonen inte de mer öppna frågorna alternativt gav bara korta svar på dessa vilket ledde till att intervjuaren ställde mer direkta och preciserande frågor. Effekten av detta hade förmodligen kunnat mildras något av en mer erfaren intervjuare. Det är viktigt att ha med i åtanke att de resultat som presenteras för butikschefsintervjuerna för ICA är baserat på fem olika intervjuer till skillnad från Axfood där det endast genomfördes två, vilket annars kan ge en något missvisande bild av resultaten.
Intervjuerna med livsmedelsbolagens centrala representanter varierade i tillvägagångssätt; intervjun för Axfood genomfördes med två intervjupersoner och den för Coop var en kortfattad mailintervju. Att ha två intervjupersoner istället för en ger fler perspektiv och svar samt att det uppstår en diskussion även mellan intervjupersonerna vilket kan leda till fler resultat än med enbart en intervjuperson. Att en annan typ av intervju genomfördes för Coop är inte optimalt, men då valet stod mellan en kortare mailintervju eller att helt exkludera Coop centralt ansågs det bättre att genomföra intervjun. På grund av detta kan det också vara svårt att göra direkta jämförelser av dessa intervjuer vilket är ytterligare en av studiens svagheter. De som medverkat på den här nivån och benämnts som centrala representanter har något olika yrkesroller men samtliga arbetar med hållbarhetsfrågor på respektive företag och har haft mycket god insikt i ämnet för studien.
Det finns som nämnt ett antal brister i studien, men även styrkor som att olika nivåer inom branschen undersökts, att två olika städer studerats men också att intervjuerna kompletterats med sortimentsundersökningar som gett mer kvantitativa data. Då det här är en kvalitativ fallstudie har resultaten låg extern validitet och det går alltså inte att generalisera de resultat som presenterats här. Det studien däremot kan bidra med är en fingervisning om handelns syn på sin roll inom utvecklingen vilket också kan vara av intresse för framtida studier inom ämnet.
5 Slutsatser
Enligt resultaten från intervjuerna går det att i grova drag dela in det som hittills drivit utvecklingen i två kategorier; en ökad kundefterfrågan och konkurrens. Konsumentens efterfrågan blir en drivkraft för producenten, och en ökad medvetenhet, bättre utbud men också spridning i media tros ha drivit utvecklingen där främst flexitarianer och yngre är utmärkande. Det är också en konkurrensfördel för livsmedelsbutiker och kedjor att ha ett bra vegetariskt utbud. Butikschefernas syn skiljer sig inte nämnvärt mellan livsmedelskedjorna. Det finns däremot skillnader mellan centrala livsmedelsbolagsrepresentanterna, dels i hur de ser på det nuvarande utbudet men också hur de ser på sin roll för att driva utvecklingen; genom fokus på information (recept, kampanjer och spridning i media) eller mer progressivt genom egna åtgärder (utveckla utbudet genom egenmärkta varor, extrapriser). Det skiljer sig även mellan hur de ser på åtgärder i samhället i stort för att fortsätta driva utvecklingen där tonvikt ligger på information och/eller politiska åtgärder samt en normalisering i samhället.
Dagligvaruhandeln påverkar inte bara konsumenten direkt via utbudet i butiken utan också genom hur de säljer produkterna genom exponering, marknadsföring etc. Ett intressant resultat är att många av de medverkande menar att de kan göra mer för att lyfta och aktivera de vegetariska produkterna. Den här studien visar att produkterna i regel är samlade i egen hylla eller kyl och kan förmodligen uppfattas ’specialsortiment’, men det kan finnas potential att öka försäljningen genom att presentera och exponera det på ett mer attraktivt sätt.
Återkommande hinder som framkommit vid intervjuerna är att de vegetariska produkterna inte är tillräckligt attraktiva, att det finns många i samhället som inte är intresserade (av att byta ut kött mot vegetariskt) och i dubbel bemärkelse pris då handeln får ha låga marginaler för att priserna inte ska bli oskäligt höga. För att de vegetariska alternativen ska kunna ersätta kött i en större utsträckning behöver det finnas produkter som är tillräckligt attraktiva. De som redan är veganer eller vegetarianer har andra motiv de här produkterna, men för att nå den breda massan och flexetarianerna är förmodligen sensoriska egenskaper och pris desto viktigare vilket behöver tas med i beaktning.
Det finns ingen större skillnad i bredden på utbudet mellan städerna, trots tydliga socioekonomiska skillnader. Den främsta skillnaden mellan städerna är istället kopplad till hur sortimentet fördelats där utbudet av färska vegetariska produkter är mindre i Östersund än på Södermalm. Andelen vegetariska alternativ mellan kedjorna varierar något men de största skillnaderna finns inom ICA. ICAs affärsmodell skiljer sig från Axfoods och Coops då butikerna ägs av privata handlare och det finns större frihetsgrad i att bestämma sitt eget sortiment. Studien visar att sortimenten bestäms på olika nivåer för livsmedelsbolagen vilket här verkar få konsekvensen att det vegetariska utbudet främst hos ICA kan skilja sig kraftigt åt mellan de egna butikerna.
Det här är en kvalitativ fallstudie och resultaten kan inte generaliseras, däremot kan den bidra med nya insikter och utgöra en utgångspunkt till framtida studier inom ämnet.
6 Referenser
Asgar, M.A., Fazilah, A., Huda, N., Bhat, R. & Karim, A.A., 2010. Nonmeat Protein Alternatives as Meat Extenders and Meat Analogs. Comprehensive Reviews in Food Science and Food
Safety, 9(5), pp. 513–529.
Axfood, 2015. Premiär för Garants nya vego-serie. [online] Tillgänglig på:
http://www.axfood.se/sv/Press/Pressmeddelanden/Premiar-for-Garants-nya-vego-serie/ [Hämtad 1 september 2016].
Axfood, 2016. Om Axfood. [online] Tillgänglig på: http://www.axfood.se/sv/Om-Axfood/ [Hämtad 1 september 2016].
Bryman, A., 2012. Social Research Methods. 4th edition. New York: Oxford University Press.
Carlsson-Kanyama, A. & González, A. D., 2009. Potential contributions of food consumption patterns to climate change. The American Journal of Clinical Nutrition, 89(5) pp. 1704– 1709.
Citygross, 2016. Flexitarian matkasse. [online] Tillgänglig på:
https://www.citygross.se/mat/matkasse/flexitarian/?year=2016&week=42&code=CGMatk asseFlexitarian4M4P [Hämtad 1 september 2016].
Coop, u.d. Organisation. [online] Tillgänglig på: https://www.coop.se/Globala-sidor/om-coop/Organisation1/ [Hämtad 1 september 2016].
Coop, 2016. Nya vardagsmaten. [online] Tillgänglig på: https://www.coop.se/Recept--mat/Nya-vardagsmaten/ [Hämtad 1 september 2016].
COP21, u.d. 2°C target: result of State contributions. [online] Tillgänglig på:
http://www.cop21.gouv.fr/en/2c-target-result-of-state-contributions/ [Hämtad 1 augusti 2016].
DEPA, u.d. The role of retailers in the transition towards Sustainable Consumption and
Production. [pdf] The Danish Environmental Protection Agency. Tillgänglig på:
http://eng.mst.dk/media/mst/68980/Role%20of%20retailers.pdf [Hämtad 20 oktober 2016].
FAO, 2009. How to feed the world in 2050. [pdf] Food and Agriculture Organization of the United Nations (FAO). Tillgänglig på:
http://www.fao.org/fileadmin/templates/wsfs/docs/expert_paper/How_to_Feed_the_Wo
rld_in_2050.pdf [Hämtad 1 september 2016].
FAO, 2013. Tackling Climate through Livestock: A Global Assessment of Emissions and Mitigation
Opportunities. [pdf] Food and Agriculture Organization of the United Nations (FAO).
Tillgänglig på: http://www.fao.org/3/i3437e.pdf [Hämtad 2 november 2016].
Goodland, R., 1997. Environmental sustainability in agriculture: diet matters. Ecological
Hallström, E., Röös, E. & Börjesson, P., 2014. Sustainable meat consumption: A quantitative analysis of nutritional intake, greenhouse gas emissions and land use from a Swedish perspective. Food Policy, 47 pp. 81–90.
Hedenus, F., Wirsenius, S. & Johansson, D.A.J., 2013. The importance of reduced meat and diary consumption for meeting stringent climate targets. Climatic Change, 124(1–2) pp. 79–91.
Hoek, A.C., Lunning, P.A., Stafleu, A. & de Graaf, C., 2004 Food-related lifestyle and health attitudes of Dutch vegetarians, non-vegetarian consumers of meat substitutes, and meat consumers. Appetite, 42(3) pp. 265–272.
Hoek, A.C., Lunning, P.A., Weijzen, P., Engels, W., Frans, J.K. & de Graaf, C., 2011. Replacement of meat by meat substitutes. A survey on person- and product-related factors in costumer acceptance. Appetite, 56 pp. 662–673.
ICA, u.d. Sveriges köttigaste kommun. [online] Tillgänglig på:
http://www.ica.se/halsa/artikel/sveriges-kottigaste-kommun/ [Hämtad 1 september 2016].
ICA, 2015. ICA storsatsar på hälsosam mat och relanserar ICA Gott liv. [online] Tillgänglig på: http://www.icagruppen.se/arkiv/pressmeddelandearkiv/2015/ica-storsatsar-pa-halsosam-mat-och-relanserar-ica-gott-liv/ [Hämtad 1 september 2016].
ICA Gruppen, u.d. Affärsmodell. [online] Tillgänglig på: http://www.icagruppen.se/om-ica-gruppen/var-verksamhet/affarsmodell/ [Hämtad 1 september 2016].
Jones, P., Hillier, D. & Comfort, D., 2011. Shopping for tomorrow: promoting sustainable consumption within food stores. British Food journal, 113(7) pp. 935–948.
Jordbruksverket, 2013. Hållbar köttkonsumtion - Vad är det? Hur når vi dit? [pdf] Rapport 2013:1. Tillgänglig på:
https://www.jordbruksverket.se/download/18.5df17f1c13c13e5bc4f800039403/En+h%C3 %A5llbar+k%C3%B6ttkonsumtion.pdf [Hämtad 9 september 2016].
Kearney, J., 2010. Food consumption trends and drivers. Philosophical Transactions: Biological
Sciences, 365 pp. 2793-2807.
Kumar, P., Chatli, M.K., Mehta, N., Singh, P., Malav, O.P., & Akhilesh, K.V., 2015. Meat analogues: Health Promising Sustainable Meat Substitutes. Critical Reviews in Food Science and
Nutrition, Epub 2015 december 21.
Linas Matkasse, u.d. Linas Flexitariankasse. [online] Tillgänglig på:
https://www.linasmatkasse.se/linas-flexitariankasse/ [Hämtad 9 september 2016]. Livsmedelsverket, 2010. Vägledning till Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2004:27) om
märkning och presentation av livsmedel. [pdf] Tillgänglig på:
http://www.livsmedelsverket.se/globalassets/produktion-handel-kontroll/vagledningar-kontrollhandbocker/vagledning_markning.pdf?_t_id=1B2M2Y8AsgTpgAmY7PhCfg%3d%3d
&_t_q=vagledning+m%C3%A4rkning&_t_tags=language%3asv%2csiteid%3a67f9c486-
281d-4765-ba72-ba3914739e3b&_t_ip=213.112.194.178&_t_hit.id=Livs_Common_Model_MediaTypes_Do cumentFile/_93c9b058-c8f7-49a8-8507-47a5fe51b4db&_t_hit.pos=2 [Hämtad: 1
September 2016].
Livsmedelsverket, 2016. Kött och Chark – Råd. [online] Tillgänglig på:
http://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor/rad-om-bra-mat-hitta-ditt-satt/kott-och-chark/ [Hämtad: 1 september 2016].
Löfgren, E. & Kihlberg, J., 2014. Fler svenskar äter vegetariskt. Dagens Nyheter, [online] 28 september. Tillgänglig på: http://www.dn.se/ekonomi/fler-svenskar-ater-vegetariskt/ [Hämtad 1 augusti 2016].
McIlveen H., Abraham C. & Armstrong G., 1999. Meat avoidance and the role of replacers.
Nutrition & Food Science, 1 pp. 29–36.
Naturskyddsföreningen, 2010. Stor klimatvinst med bättre lunchmeny. [online] Tillgänglig på: http://www.naturskyddsforeningen.se/nyheter/stor-klimatvinst-med-battre-lunchmeny [Hämtad 26 oktober 2016].
Naturvårdsverket, 2011. Köttkonsumtionens klimatpåverkan Drivkrafter och styrmedel. [pdf] Naturvårdsverket Rapport 6456. Tillgänglig på:
http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6456-3.pdf [Hämtad 9 september 2016].
OECD, 2008. Promoting Sustainable Consumption: Good Practices in OECD Countries. [pdf] Tillgänglig på: http://www.oecd.org/greengrowth/40317373.pdf [Hämtad 9 oktober 2016].
Oskarsson Henckel, T., 2015. Det våras för den gröna matlagningen. Svenska Dagbladet, [online] 11 maj. Tillgänglig på: http://www.svd.se/det-varas-for-den-grona-matlagningen [Hämtad 1 augusti 2016].
Oumph! & Food for Progress, 2015. Food for Progess presents Oumph!. [online] Tillgänglig på: http://oumph.se/ [Hämtad 31 oktober 2016].
Pimentel, D. & Pimentel, M., 2003. Sustainability of Meat-based and Plant-based diets and the Environment, Americal Journal of Clinical Nutrition, 78 pp. 660–63.
Pärsons, u.d. Vego skivor. [online] Tillgänglig på: http://www.parsons.se/produktfamiljer/vego-skivor [Hämtad 9 september 2016].
Quorn, 2013. The Quorn Story. [online] Tillgänglig på: http://www.quorn.com.au/The-Quorn-Story/ [Hämtad 9 september 2016].
Radnitz C., Beezhold B. & Dimatteo J., 2015. Investigation of lifestyle choices of individuals following a vegan diet for health and ethical reasons. Appetite, 90 pp. 31–36.
Regionfakta, 2016. Jämtlands län – Fakta och perspektiv. [online] Pantzare Information AB Tillgänglig på:
http://www.regionfakta.com/Jamtlands-lan/Halsa-och-ohalsa/Skilsmassofrekvens/ [Hämtad 1 oktober 2016].
Regionförbundet Jämtlands län & Länsstyrelsen Västernorrland, 2014. Socioekonomisk analys
Mellersta Norrland Europeiska socialfonden 2014–2020. [pdf] Tillgänglig på:
http://www.esf.se/Documents/Min%20region/Norra%20Mellansverige/Regional%20plan/ socioekonomisk-analys-mellersta-norrland-esf-2014-2020.pdf [Hämtad 1 oktober 2016]. Rockström & Sukhdev, 2016. Keynote Speech: Prof. Johan Rockström & CEO Pavan Sukhdev.
[video online] EAT Stockholm Food Forum, June 2016. Tillgänglig på:
http://www.stockholmresilience.org/research/research-news/2016-06-14-how-food-connects-all-the-sdgs.html [Visad 1 september 2016].
Scan, 2016. Från köksmaskinen hemma i Linköping till färdig produkt. [online] Tillgänglig på: http://www.scan.se/aktuellt/korvishochjarpish/GunillaBook [Hämtad 1 september 2016]. Shurtleff, W. & Aoyagi, A., 2007. History of Tofu and Tofu products. [pdf] Tillgänglig på:
http://www.soyinfocenter.com/pdf/163/Tofu.pdf [Hämtad 1 september 2016]. Stockholms stad, 2016. Områdesfakta Södermalm Stadsdelsnämnd. [pdf] Tillgänglig på:
http://statistik.stockholm.se/omradesfakta/pdf/SDO12_SVE.pdf [Hämtad 1 oktober 2016]. Strömberg, L., 2016 Vego-trenden gör köttätare till flexitarianer. Göteborgs Posten, [online] 1
februari. Tillgänglig på: http://www.gp.se/livsstil/mat/vego-trenden-g%C3%B6r-k%C3%B6tt%C3%A4tare-till-flexitarianer-1.25071 [Hämtad 1 augusti 2016]. Svensk Dagligvaruhandel, 2016. Näringspolitik. [online] Tillgänglig på:
http://www.svenskdagligvaruhandel.se/fokusomraden/naringspolitik/ [Hämtad 1 augusti 2016].
Tukker, A., Huppes, G., Guinée, J., Heijungs, R., de Koning, A., van Oers, L., Suh, S., Geerken, T., Van Holderbeke, M., Jansen, B. & Nielsen, P., 2006. Environmental Impacts of Products
(EIPRO) - Analysis of the life cycle environmental impacts related to the final consumption of the EU-25. European Comission, Joint Research Centre, Institute for Prospective
Technological Studies.
UNEP/UNESCO, 2001. Is the Future Yours? Research Project on Youth and Sustainable Consumption.
UNFCC, u.d. Paris Agreement - Status of Ratification. [online] Tillgänglig på:
http://unfccc.int/paris_agreement/items/9444.php [Hämtad 3 november 2016]. United Nations, u.d. a. The Sustainable Development Agenda. [online] Tillgänglig på:
http://www.un.org/sustainabledevelopment/development-agenda/# [Hämtad 1 augusti 2016].
United Nations, u.d. b. Goal 12: Ensure sustainable consumption and production patterns. [online] Tillgänglig på: http://www.un.org/sustainabledevelopment/sustainable-consumption-production/ [Hämtad 1 augusti 2016].
United Nations, u.d. c. Goal 2: End hunger, achieve food security and improved nutrition and
promote sustainable agriculture. [online] Tillgänglig på:
http://www.un.org/sustainabledevelopment/hunger/ [Hämtad 1 augusti 2016]. Wild, F., Czerny, M., Janssen, A. M., Kole, A. P.W. Zunabovic, M., & Domig, K. J., 2014. The
evolution of a plant-based alternative to meat - from niche markets to widely accepted meat alternatives. Agro-food-industry hi-tech, 25(1) pp. 45–49.
Bilaga I – Sida 1(1)
Bilaga I – Medverkande butiker
Det totala antalet artiklar i butiken uppskattades av varje butikschef och användes som storleksreferens och varierade kraftigt, mellan 2 500 – 25 000 artiklars.
ICA
ICA har huvudsakligen fyra butiksprofiler (sorterade i storleksordning) som kortfattat beskrivs enligt följande (ICA Fastigheter, u.d.):
ICA Nära – Mindre närbutik med brett och grunt sortiment, lättillgängligt och nära kunden ICA Supermarket – Större närbutik med brett och grunt sortiment, bra pris på nära håll ICA Kvantum – Matmarknad med brett och djupt sortiment, riktar sig till kunder med höga
krav
ICA Maxi – Stormarknad med brett och djupt sortiment samt ett non-food sortiment, allt finns på samma ställe till bra priser
Tre av dessa butiksprofiler finns representerade i studien (där totalt fem ICA butiker medverkar).
Axfood
Axfoods dagligvarubutiker bedrivs främst genom kedjorna Hemköp och Willys (Axfood, 2016): Hemköp är Axfoods premiumvarumärke, har ambitionen att bli det mest hållbara
varumärket i branschen
Willys är en lågpriskedja med affärsidén att erbjuda Sveriges billigaste matkasse, finns även i en mindre version som heter Willys Hemma
I studien finns Axfood representerade genom en Hemköp och en Willys butik
COOP
Coop har i dagsläget 7 butiksprofiler (näthandel och byggvaruhus exkluderat) där koncept och affärsidé varierar med de olika formaten (Coop, u.d.):
Stora Coop, Coop, Lilla Coop, Coop Forum, Coop Konsum, Coop Extra, Coop Nära
Två Coopbutiker från olika profiler finns representerade i sortimentsundersökningen i den här studien
Fristående
Ytterligare en butik, som inte tillhör någon av de stora kedjorna, har medverkat i studien (både genom intervju och sortimentsundersökning). Den kan beskrivas som en livsmedelsbutik med hög kvalité på bra råvaror samt med ett delikatessfokus
Referenser:
ICA Fastigheter, u.d. Våra fyra profiler. [online] Tillgänglig på:
https://www.icafastigheter.se/vara-marknadsplatser/vara-fyra-profiler/ [Hämtad 1 oktober 2016].
Axfood, 2016. Vår verksamhet. [online] Tillgänglig på: http://axfood.se/sv/Om-Axfood/Var-verksamhet/ [Hämtad 1 oktober 2016].
Coop, u.d. Våra butiker. [online] Tillgänglig på: https://www.coop.se/Butiker-varor--erbjudanden/Vara-butiker/ [Hämtad 1 oktober 2016].
Bilaga II – Sida 1(2)
Bilaga II – Intervjuguide butikschef
Intervjuguide – Butikschef
1 Inledning och bakgrund till studien
Presentera mig självSyfte med studien
Definiera vilka produkter det handlar om Urval
Konfidentiellt Inspelning Tid Frågor?
2 Bakgrundsfakta om butiken och IP
Kan du börja att berätta om vad du jobbar med? Hur länge har du varit butikschef/annat?
Jobbade du i livsmedelsbutik även innan du blev butikschef?
Skulle du säga att det är något särskilt som är utmärkande för just den här butiken? Vem/vilka är de typiska kunderna?
Antal artiklar i butiken? Storleksreferens
3 Butiksutbudet
Kan du berätta om hur ert sortiment/utbud av varor bestäms?
Hur mycket kan du i egenskap av butikschef påverka utbudet i butiken?
Hur det ser ut nu
Vad tänker du om ert utbud av vegetariska produkter? Är du nöjd med ert utbud? Hur exponerar/marknadsför ni vegetariska produkter?
Kan du berätta om hur du resonerar kring prissättning och marginaler för vegetariska produkter? Jämfört med kött?
Kunderna
Vilka är det som köper vegetariska alternativ?
Vad tycker kunderna om utbudet av vegetariska produkter? Hur ser efterfrågan av vegetariska produkter ut?
Hur det utvecklats över tid
Har ert sortiment av vegetariska produkter det förändrats de senaste åren? Hur? Vad beror detta på? Drivkrafter?
Hur ser framtiden ut
Hur tänker du kring framtiden för vegetariska produkter? Tror du att utbudet kommer att förändras? Om ja, hur? Exponering?
Vad ser du för möjligheter med att ha ett större utbud av vegetariska produkter? Ser du några möjligheter för dessa produkter? Hinder?
Bilaga II – Sida 2(2)
Hur driva utvecklingen? Statlig/myndighetsnivå?
4 Avslutning
Något särskilt som vi inte pratat om som du tänkt på? /Finns det något annat du vill berätta om? /Är det något du vill utveckla?
Be IP höra av sig om denne vill tillägga något eller har frågor om studien Det går bra att ta del av det slutgiltiga resultatet
Bilaga III – Sida 1(1)
Bilaga III – Intervjuguide central representant
Intervjuguide – Central representant
1 Inledning och bakgrund till studien
Presentera mig självSyfte med studien
Definiera vilka produkter det handlar om Urval
Konfidentiellt Inspelning Tid
Frågor?
2 Bakgrundsfakta om IP och kedjan
Vill du börja med att berätta lite om vad du jobbar med?
Vad skulle du i grova drag säga skiljer er ifrån de andra stora kedjorna/bolagen?
3 Vegetariska alternativ
Hur har försäljningen av vegetariska produkter utvecklats hos er under senare år? Vilka är kunderna som köper den här typen av produkter?
Hinder/problem med dessa produkter (tex dyrare, alternativ saknas, inte goda etc.)? Möjligheter?
Vad driver utvecklingen?
Smak är en drivkraft, finns det tillräckligt bra alternativ för att den som äter kött ska kunna välja vegetariskt utan att byta ner sig/vegetariska alternativ har tidigare ofta uppfattats som tråkiga/ (finns tidigare studier som menat att produkterna ej uppfattats till tillräckligt attraktiva)
Utbud som bestäms centralt? Frihetsgrad för butikerna?
Mål för försäljningsandel vegetariska alternativ? Visioner, långsiktiga mål
3 Miljömässigt hållbar matkonsumtion
Vem har ansvaret för en hållbar matkonsumtion? Vilket ansvar har ni? Hur påverkar/inspirerar ni era kunder till att göra mer hållbara val?
Hur sänka tröskeln? (enkelt, tryggt och bekvämt att välja det vanliga bekanta) Central marknadsföring: Medlemstidning, receptförslag, kampanjer osv Hur få genomslag hos alla kunder?
Vilka åtgärder behövs för att uppnå en minskad köttkonsumtion? Frivilliga överenskommelser inom handeln?
4 Bakgrundsfakta om butiken och IP
Något särskilt som vi inte pratat om som du tänkt på? /Finns det något annat du vill berätta om? /Är det något du vill utveckla?
Tacka för medverkan
Fråga om IP vill ta del av resultatet