Under arbetets gång med denna uppsats har den rådande pandemin pågått och hårdare restriktioner har införts i landet. Detta är något som har påverkat uppsatsens arbetssätt då vi fått arbeta på varsitt håll vid vissa tillfällen och inte kunnat ha en lika öppen diskussion som vid ett personligt möte. Denna studies metod val är något vi ställer oss kritiska till, framförallt eftersom Sverige har förändrat strategin och hanteringen har sett annorlunda ut mot december månad. Vi är medvetna om att ifall samma studie skulle göras i ett senare stadie hade resultatet kunnat se annorlunda ut samt att den kvantitativa innehållsanalysens material är begränsat. Fördelen dock med en kvantitativ metod är att samma kodschema går att räkna på i ett senare stadie och återuppta i en annan studie. Något som dock begränsar studien är att i en kvantitativ innehållsanalys går det enbart att få ut statistik. Det går alltså inte att få en djupsinnig analys av materialet, om målet är att uppnå en sådan studie är det med fördel bättre att använda sig av en kvalitativ metod (Bryman, 2018).
Då det empiriska material i den kvantitativa innehållsanalysen var så pass begränsat valde vi att tillämpa en semiotisk bildanalys. Men för att en sådan studie ska anses vara vetenskaplig krävs det att den visar på god validitet och reliabilitet, vilket menas att studien avser att mäta det som påstås mäta och att samma resultat ska kunna uppnås av en annan forskare (Holme & Solvang, 1997). Men eftersom den semiotiska bildanalysen utgår från att analysera bilder ur det valda artikel materialet bland de amerikanska medierna utgår de från våra egna tolkningar och förförståelser om hur vi uppfattar världen och dess tolkningar. Därav blir det svårt för oss att uppnå en god reliabilitet i den semiotiska bildanalysen. Vi ställer oss därmed kritiska till våra egna tolkningar och förförståelser, samt är öppna med att studien präglas av våra egna uppfattningar. Genom detta går det att uppnå reliabilitet trots att utgångsläget ser ut som det gör.
Val av medier är något som vi också ställer oss kritiska till. Vi närmare eftertanke hade valet av medier kunnat vara mer noggrant genomtänkt, då flera av tidningarna har fått kritik för att sprida falsk information och vara högerextrema. Något som kan påverka resultatet då Sveriges regering är socialdemokratisk och att de tidningarna som är konservativa per automatik kan vara överdrivna i sin rapportering gentemot Sveriges strategi mot covid-19. Därför ställer vi oss kritiska till vårt egna resultat och kommer diskutera detta under kapitlet sammanfattning och diskussion.
6 Resultat och analys
I detta avsnitt presenteras studiens resultat i form av korstabeller. Studien grundar sig i en kvantitativ innehållsanalys som senare kommer att kombineras med en kvalitativ semiotisk bildanalys. Detta för att en djupare och en mer generell analys för att i slutändan få ett starkt och trovärdigt resultat. Till varje tabell följer en kort
sammanfattning som beskriver resultatet från korstabellerna i en löpande text som senare diskuteras i en analys kopplat till tidigare forskning och teorier.
6.1 Kvantitativ innehållsanalys
Studiens empiriska material grundar sig i 55 artiklar som kommer från amerikanska medier. Breitbart är den mest frekventa mediet som förekommer i det empiriska
Det innebär att analysen till stor del grundar sig i artiklar från Breitbart och New York Post. Nedan presenterar vi det resultat som är mest intressant för vår studie.
Nyhetsgestaltning
Figur 1.
I figur 1 framgår det att Breitbart hade totalt 17 artiklar av 25 med en alarmerande gestaltning. New York Post hade samma inramning på 10 av 19 artiklar. The New York Times och Los Angeles Times hade båda 4 av 6 artiklar med en alarmerande
uppbyggnad. Det innebär att totalt hade 35 av 55 artiklar denna typ av struktur på sina artiklar, vilket visar på att generella nyhetsgestaltningen i amerikanska medier är
alarmerande när det skrivs om Sveriges strategi och hantering av covid-19. Till exempel skriver New York Times följande om Sverige;
”...Ett element verkar ha ökat riskerna avsevärt: Sveriges beslut att undvika de restriktioner som införts i stora delar av resterande Europa för att begränsa viruset.” (Palm & Goodman, 2020. Vår översättning)
Återkommande bland de amerikanska medierna var ord som, vägra och tillåta i gestaltningarna kopplat till den alarmerande inramningen. Den näst mest använda gestaltning var hoppfull. Denna inramning förekom bland samtliga medier, där Breitbart hade 4 artiklar, New York Times hade 1, L.A Times hade 2 och New York Post hade 2 artiklar som innehöll denna gestaltning. Till exempel skriver New York Times;
“...Svenskar, sa de, de gick att lita på att de stanna hemma, följde sociala distans råden och tvättade händerna för att bromsa virusets spridning - utan några obligatoriska bestämmelser. Och i stor utsträckning verkar
Sverige ha varit lika framgångsrika med att kontrollera viruset som de flesta andra nationer.” (Anderson & Erdbrink, 2020, Vår översättning)
Det visar på att Sveriges strategi kan ha varit framgångsrik och visar på en hoppfull framtid. Utstickande i resultatet är gestaltningen neutral som förekom 6 gånger i New York Post. Resterande tidningar hade inga artiklar med inramningen neutral förutom Breitbart som hade 2 artiklar med denna inramningen. Gestaltning i sin tur ramas in i artiklar där fakta och statistik förekom, men också där artiklarna var objektiva och opartiska. Detta resultatet kan bero på att både New York Times och L.A Times hade fler reportage och artiklar som var längre än både Breitbart och New York Post. Alltså gavs det inte utrymme i New York Times och L.A Times för ett opartiskt och objektivt gestaltande i artiklar då de fokuserade mer på målande texter med mer tyngd i. Både Breitbart och New York Times var de enda medierna som hade social konsekvens som gestaltning. Denna variabel definieras på så sätt att ett problem, i detta fall corona pandemin, får en emotionell vinkel ur ett negativt perspektiv. Till exempel hur många personer som har förlorat sina nära och kära under pandemin.
I resultatet kan vi uttyda att den mest framträdande gestaltningen var alarmerande och den näst mest framträdande var hoppfull. Likt Chike Onwe, et al., undersökning om hur globala medier har gestaltat covid-19 (2020). Deras resultat visade på att skräck/rädsla och hopp var två gestaltningar som stod högt bland nyhetsmedierna. Dessutom visade deras forskning på att en överdriven rapportering kring viruset med samma gestaltning kunde bidra till olika hälsorisker. (Chike Onwe, et al., 2020) Vilket går att koppla till risksamhället, Beck skriver att mediernas rapportering kan förstoras eller förminskas. Men att riskerna blir högre och rädslan för de kan öka i takt med mediernas rapportering (2018). Detta stämmer även överens med dagordningsteorin om att människor blir mer påverkade ifall de hela tiden läser samma sak (Shehata, 2019) Detta går i linje med vårt resultat då den övergripande gestaltningen var alarmerande i sin ton.
Figur 2.
I figur 2 framgår det vilken gestaltning artiklarna hade beroende på vilket huvudämne de var kopplade till. Vad som går att utläsa ur figur 2, där gestaltning kopplas till vilket huvudämne artikeln har, är att den mest förekomna gestaltningen är alarmerande bland de valda artikel materialet. Främst kopplas denna gestaltning till ämnen som berör samhället och politik. Som vi har beskrivit tidigare karakteriseras den alarmerande gestaltningen när texten inger oro hos läsaren. Det går här att se att den alarmerande gestaltningen ges oftast där det berör samhällsfrågor och politik då de oftast i artikel materialet handlade om politiska åtgärder eller hur samhället har agerat. Därefter förekommer den hoppfulla gestaltningen främst i samhället och bland övrigt. I kodningen behandlades dessa variabler efter hur samhället har agerat och civila personers åtgärder mot covid-19, eller statiskt över hur många smittade de är.
Resultatet visar på att huvudämnet samhället, där artiklar som behandlar civilas åtgärder eller där det går att få en emotionell vinkel, är det ämne där flest gestaltningar
förekommer. Vilket går att koppla till mänskligt intresse gestaltning (Semetko & Valkenburg, 2000). Forskarna menar att genom att sätta en emotionell vinkel vid ett problem eller händelse fångar man publiken och får ett ansikte på ämnet.
Gestaltning av bilder
I figur 3 visar det vilken den generella gestaltningen hade bland bilderna, det är kompletterande till den senare semiotiska analysen där vi går in djupare och tolkar bilderna. I figuren framgår det att gestaltningen oro har generellt gestaltats mest bland medierna. Vilket innebär att den huvudsakliga inramningen på bilderna är där de visade antingen bilder på stora folkmassor eller bilder på människor utan munskydd. Därefter förekom övrigt flest gånger i denna kategorin då det främst var grafik eller statistik över antal smittade och döda. Utstickande är dock Breitbart som hade 12 bilder som
föreställde grafik eller statistik jämfört med de andra som enbart hade 1-4 bilder. Detta kan även bero på att artikel materialet innehöll sammanlagt 25 bilder från Breitbart och betydligt färre från de andra tidningarna.
Inramningen hopplöshet som tolkas på så sätt ifall bilden inger en känsla av ensamhet eller uppgivenhet, en bild på en tom gata med stängda butiker eller en äldre person som sitter själv. Kategorin hopplöshet var den tredje mest frekventa gestaltningen. Den förekom bland alla medier men flest gånger i Breitbart med 5 bilder. Däremot var det enbart New York Post som hade bilder som gestaltade pragmatisk som inramning. Denna gestaltning betonade att läget för samhället var allvarligt, oftast med en bild från en presskonferens på statsminister Stefan Löfven. Dock utesluter det inte att de andra tidningarna inte hade bilder där denna gestaltningen gavs, variabeln kodades efter den gestaltning som upprepas flest gånger. För den senare kvalitativa semiotiska
bildanalysen kan detta ha en betydelse i att alla tidningar inte visar på alla gestaltningar. Men vi kommer senare i resultatet presentera en djupare analys på bilderna för en heltäckande och mer generell bild.
Figur 4.
I figur 4 visar det vilka citerade som är mest frekventa. Citerade menas att det är personer som journalisten inte själv har intervjuat utan tagit från en annan källa. I figuren går det att utläsa att den kategori som är överrepresenterade i de citerade i de insamlande i artiklarna är experter. I metod beskriv vi att kategorin experter samlar in forskare inom ett specifikt område eller aktörer inom exempelvis myndigheter eller organisationer. Ett exempel på hur experterna citeras i artiklarna är ett citat från statsepidemiologen Anders Tegnell. I en intervju med Aftonbladet fick han frågan om han bar något personligt ansvar för den ökade smittspridningen på ålderdomshem och hans svar följde
“Nej, många människor arbetar med dessa frågor. Vi har alla ett kollektivt ansvar i samhället för att skydda äldre.” (Tomlinson, 2020)
Det går också att utläsa att svenska politiker är den näst mest förekomna kategorin. Ett exempel på citat som kommer från en svensk politiker är Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor som citerades följande;
“Kristdemokraterna vill att regeringen ska ha de verktyg som behövs, men parlamentet måste alltid få sista ordet”. Citatet kommer från en intervju som publicerades i Aftonbladet. (Tomlinson, 2020, vår översättning)
Det som är utstickande i det här resultatet är att Los Angeles Times är den enda tidningen som valt att lyfta civila som citerade. Ett exempel på citat som kommer från en civilist är följande;
“Livet är egentligen detsamma. Det finns människor som kommer in hela tiden. Du tänker inte för mycket på corona. Alla går om sina normala liv.” (Milne, 2020)
Detta är en artikel som Los Angeles Times publicerade när de kritiserade Sveriges strategi för hanteringen av corona. Detta kan man koppla till Semetko och Valkenburg nyhetsinramning om moralisk gestaltning. Moralisk gestaltning innebär att man lyfter
fram grupper som berörs av ämnet för att få en objektiv synvinkel i sin rapportering (2002). I Los Angeles Times artikel kan man applicera denna inramning då dem väljer att lyfta de civila och låta dem få berätta om situationen istället för att låta politiker och experter komma till tals som de andra medier gjort. Vilket i sin tur gör att man får en realistisk syn på hur civila ser på situationen.
Förekomst av källor
Figur 5.
I figur 5 presenteras de källor som varit mest frekventa, tvärtom mot citerade så är källor personer som journalisten själv har intervjuat och då inte använt sig av andrahandskällor. I figuren kan man utläsa att den mest förekomna kategorin inom källor är ingen. För att förtydliga vad ingen innebär i resultat menas alltså källor i denna aspekt att medierna inte använt sig av någon källa som intervjuobjekt.. Där är New York Post och Breitbart är mest utstickande. New York Post har inte använt sig av några egna källor alls bland det samlade materialet. I resultatet kan man också utläsa att det finns en större variation i New York Times jämfört med de andra medierna. Till nästan hälften består artiklarna i New York Times egna källor utav experter, vilket också är den kategorin som förekommer mest frekvent i citerade generellt i figur 4. Utstickande för New York Times är också att de använder sig av civilister som källor till en relativt hög andel jämfört med de andra medierna. Breitbart i sin tur använder sig till största del av källor som annan och övriga . Övriga förklaras simpelt att det är organisationer eller andra politiska aktörer som används som intervjupersoner. Ett exempel på ett uttalande som kommer från en källa är exempelvis från Litauens
premiärminister Saulius Skvernelis. Artikeln handlade om att länder kring Östersjön var inbjudna till att resa in länderna efter nedstängning, de flesta länderna runt om Sverige
”Öppnandet av gränser i Östersjöregionen är en ganska allvarlig signal till Europa och världen att vår region har hanterat coronakrisen ordentlig.” (Tomlinson, 2020, vår översättning.)
Precis som resultatet om nyhetsgestlatningen generellt var alarmerande är även den artikeln alarmerande. Breitbart som publicerade denna artikel har använt sig till stor del av källor som uttryckt sig kritiskt med egna åsikter mot Sveriges hantering av covid-19. Precis som Chike Onwe, et al., (2020) studie om hur en pandemi gestaltas kan man dra kopplingar till Breitbarts rapportering. I Chike Onwe, et al., (2020) visade resultatet att medierna använde sig av till störst del av mänskligt intressegestaltning. Mänskligt intresse beskriver författarna som något som ger ett ansikte på artikeln eller en
emotionell vinkel på ett problem. (Chike Onwe, et al., 2020) Detta kan man applicera på Breitbarts rapportering. De väljer aktivt att framhäva de källor som aktivt uttalar sig i en negativ klang för att skapa en emotionell vinkel för att skapa interaktion och intresse hos individer.
6.2 Semiotisk bildanalys
I nyhetsartiklar gestaltas problemet eller sakfrågan oftast med hjälp av bilder. Med stöd av resultatet från den kvantitativa innehållsanalysen har vi valt ut bilder från de olika artiklarna utifrån våra urvalsprinciper. Som den kvantitativa delen av resultatet visade så var gestaltningen oro överrepresenterad bland bilderna, därefter hopplöshet och sedan
pragmatisk.Den sista gestaltningen i den kvantitativa delen av resultatet, övrigt, har vi
valt att inte analysera i den semiotiska bildanalysen. Eftersom de enbart utgör bilder på statistik och grafik, vilket vi anser inte är relevant att analysera på djupet i. De bilder som har valts ut är de som vi anser vara mest relevanta och intressanta till denna studie och med hjälp av arbetsverktyg som denotation och konnotation kommer vi djupdyka i bilderna samt förklara konkret vad vi ser i bilderna och vilka tolkningar som går att urskilja. Materialet i analysen samlas in från samtliga medier för att få en överblick och delas in efter rubriksättningen från artikeln.
6.2.1 “Stockholm No-Go Suburb Most Affected by Coronavirus”
Bilden representerar kategorin oro från den kvantitativa innehållsanalys. Oro har vi förklarat tydligt i metod att det representerar bilder som ger en oroväckande bild av samhället där känslor som rädsla och hopplöshet förekommer. Bilden omfattar tre nedbrända fordon och en polis som rör sig kring bilarna. Bakom fordonen kan man tydligt utläsa en skylt som har följande text: Rinkeby servicehus, vilket i sin tur gör att man kan konstatera att platsen som denna brand ägt rum i är i Rinkeby. Bakom skylten ser man ett lägenhetshus i betong och det går att urskilja två personer som står och iakttar polisens arbete. Från detta konstaterande av det vi konkret ser i bilden kan man dra slutsatser om att bilden illustrerar misär, fara och rädsla. Till bilden följer en rubriken som lyder “Förorterna i Stockholm är mest drabbade av Coronaviruset” (vår översättning). Den tillkommande texten förklarar att den hårda drabbningen av corona beror på ekonomisk utsatthet och på grund av språkliga brister i kommunikationen. I boken Risksamhället menar författaren Ulrich Beck att det finns en systematisk
korrelationen mellan fattigdom och extrema risker. (Beck, 2018) Vidare menar Beck att på grund av korrelationen läggs ofta ansvaret för katastrofer på de fattiga i samhället. (Beck, 2018) Becks teori kan man tydligt applicera på det val av bild och löpande text som Breitbart gjort. Breitbart som är mediet bakom denna artikel gestaltar civilisterna i Rinkeby som ansvariga för smittspridningen och att det beror på deras ekonomiska
fakta kring det. Civilisterna i Rinkeby målas upp som ansvarslösa och som i sin tur skapar en alarmerande bild för utomstående individer.
6.2.2 “Sweden: Why the ‘moral superpower’ dissented over COVID-19”
Bilden är publicerad i Los Angeles Times den 16 oktober 2020.
Bilden föreställer nio personer som sitter och äter lunch i hamnen vid ett avlångt bord, vädret är bra och det är soligt. På höger sida om bilden står det en ung tjej och håller upp sin mobiltelefon, hon har en röd elegant klänning på sig. Fotografiet är taget från sidan där man får en vy både över kvinnan på sidan, de lunchande personerna och över hamnen. Det som går att utläsa ut bilden är att en grupp människor har samlats för att äta lunch. Med råden som var är det en alarmklocka som ringer när man ser denna bilden. Råden är att inte samlas fler än de man bor ihop med och trots att de har samlats utomhus är det inte i linje med de rekommendationer som råder. Bilden går att
kategorisera in i vår egna gestaltning oro eller alarmerande. Personerna ser även ut att vara privatpersoner och det går därmed att dra kopplingar till att privatpersoner inte följer de rekommendationer och restriktioner som råder. Rubriken ovanför bilden löd; “Sverige: Varför den “moraliska superkraften” avvek över covid-19” (Milne, 2020, vår översättning) Rubriken och bilden tillsammans genererar konflikt gestaltning. Gruppen människor som inte följer råden till punkt och pricka blir de utstickande här och grupper ställs emot varandra. (Semetko & Valkenburg, 2000)
Som Beck skrev i Risksamhället (2018) om klassamhället och risksamhället som faller samman drar vi denna kopplingen här med. Människorna på bilden ser ut att sitta i Stockholms innerstad vid hamnen och stillsamt äta en lunch, något en annan personer vanligtvis inte kanske skulle göra. Men trots att klassamhället är påtagligt i bilden så kan de även de drabbas av det, vilket bilden gestaltar, ett oansvarigt beteende trots klass. Som Harris, Sebar och Sandell (2013) kom fram till att ansvars gestaltning används väldigt frekvent bland tidningarna, görs det även här då vi drar slutsatsen att personerna på bilden är oansvariga och då bär ansvar för att smittspridningen fortsätter.
6.2.3 “Still Few Coronavirus Restrictions in Sweden as Deaths Rise”
Bilden är publicerad i Breitbart den 13:e april 2020.
Det denotativa som går att utläsa ur bilden är att det är ett tillfälligt sjukhustält som är gult, på tältet är det en skylt med texten “vänta utanför tills du blir uppropad. OBS! Endast tidsbokad mottagning”. I dörröppningen står det en person som är fullt utrustad med munskydd, ansiktsvisir, blå sjukhusklädsel som täcker hela armarna och handskar. Fotografiet är taget rakt framifrån. Personen som står i dörröppningen tittar åt vänster i bilden, bakom hen ser det ut att vara tomt. Bilden är mörk och ser dyster ut. De
dödsfall ökar” (Tomlinson, 2020, vår översättning) Rubriken tillsammans med bildens föreställningar gestaltar hopplöshet, dödsfallen ökar och sjukvården går på knäna. Den