Asp, K. (1986). Mäktiga massmedier: studier i politisk opinionsbildning. Diss. Göteborg : Univ.. Stockholm.
Beck, U. (2018). Risksamhället: på väg mot en annan modernitet. Göteborg: Daidalos.
Boréus, K. & Bergström, G. (red.) (2018). Textens mening och makt: metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. (Fjärde [omarbetade och aktualiserade]
upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (tredje upplagan). Stockholm: Liber
Ekström, M. (red.) (2008). Mediernas språk. (1. uppl.) Malmö: Liber.
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A.E. & Wängnerud, L.
(2017). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. (Femte upplagan). Stockholm: Wolters Kluwer.
Holme, I.M. & Solvang, B.K. (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och
Kjørup, S. (2004). Semiotik. Lund: Studentlitteratur.
McCombs, M. (2014). Setting the agenda: the mass media and public opinion. (2. ed.) Cambridge: Polity.
Bilagor
Bilaga A Kodschema
V1. Vilket medium är artikeln publicerad i? 1. Breitbart
2. New York Times 3. Los Angeles Times 4. New York Post
V2. Vilken månad är artikeln publicerad? 1. Mars 2. April 3. Maj 4. Juni 5. Juli 6. Augusti 7. September 8. Oktober V3. Huvudämne i artikeln? 1. Politik 2. Ekonomi 3. Sjukvård 4. Skola 5. Kultur 6. Samhället 7. Övrigt
V4. Vilka personer citeras i artikeln? 1. Civila 2. Amerikanska politiker 3. Svenska politiker 4. Experter 5. Övriga 6. Annan
V5. Hur mycket omnämns den mest citerade? 1. 0 gånger
2. 1-3 gånger 3. 4-6 gånger
1. Civila 2. Amerikanska politiker 3. Svenska politiker 4. Experter 5. Övriga 6. Annan
V7. Hur mycket omnämns källan som är mest frekvent? 1. 0 gånger
2. 1-3 gånger 3. 4-6 gånger V8. Hur gestaltas nyheten?
1. Alarmerande 2. Hoppfull
3. Sociala konsekvenser 4. Neutral
V9. Hos vem läggs ansvaret på i artiklarna? 1. Civila 2. Regeringen 3. Experter 4. Vården 5. Organisationer V10. Förekomst av bilder? 1. 0 2. 1-3 3. 4-7
V11. Hur gestaltas bilderna i artiklarna? 1. Oro
2. Hopplöshet 3. Pragmatisk 4. Övrigt
Bilaga B Kodbok
Variabel 1 - Anger i vilken tidning som artikeln är publicerad i. Variabel 2 - Anger under vilken månad som artikeln är publicerad i. Variabel 3 - Anger vilket huvudsakligt ämne som artikeln har.
“Politik” är artiklar som behandlar frågor och diskussioner om de politiska rören.
Exempel på det kan vara frågor som rör vaccin, beslut om restriktioner, samhällets åtgärder och statliga beslut som exempelvis nya lagar.
“Ekonomi” kategoriserar artiklar som behandlar den ekonomiska aspekten som drabbas
av pandemin. Det kan exempelvis vara artiklar som skriver om landets konkurser, vad vaccin kommer kosta och hur landet drabbas ekonomiskt på grund av pandemin.
“Sjukvård” Behandlar artiklar som presenterar situationen för de sjuka. Egenskaper
som också kan innefatta i variabeln är artiklar som beskriver situationen för vården och vårdpersonalen.
“Skola” kategoriserar artiklar som berör skolomsorgen. Exempelvis hur undervisningen
är anpassad för eleverna och studenter och efter restriktioner.
“Kultur” kategoriserar artiklar som presenterar pandemins negativa effekter det
kulturella livet. Till exempel hur det svenska näringslivet och hur personer inom kulturlivet påverkas av situationen.
“Samhället” Behandlar artiklar som presenterar samhällets och civilas åtgärder. Ett
exempel är hur samhället agerat efter restriktioner och uppmaningar.
“Övrigt” behandlar artiklar som presenterar fakta och statistik om antalet döda och
smittade.
Variabel 4 - Anger vilken personer som citeras i artikeln. Inom det räknas sekundära källor som journalisten inte intervjuat direkt. Variabeln som kodas är den enhet som är mest frekvent i artikeln.
Svenska politiker menas med att politiker från Sverige kommer till tals i artikeln. Som
exempelvis statsminister Stefan Löfven eller utrikesminister Ann Linde.
Amerikanska politiker kategoriserar som president Donald Trump eller utrikesminister
Mike Pompeo.
Experter kategoriserar experter inom området som exempelvis statsepidemiologen
Anders Tegnell.
Övrigt kategoriserar organisationer som exempelvis WHO. (World health organisation),
politiker från ett annat land.
Ingen kategoriserar ifall det inte förekommer några citerade personer.
Variabel 5 - Anger hur många gånger den person som är citerad flest gånger i artikeln. För att kunna dra en generell och övergripande slutsats om vilken som lyfts fram mest. Variabel 6 - Anger vilka källor som kommer till tals i artikeln. Anger vilka källor som är primärkällor och som journalisten intervjuat direkt. Variabeln som kodas är den enhet som är mest frekvent i artikeln.
Civila menas med att svenska invånare kommer till tals i artikeln.
Svenska politiker menas med att politiker från Sverige kommer till tals i artikeln. Som
exempelvis statsminister Stefan Löfven eller utrikesminister Ann Linde.
Amerikanska politiker kategoriserar som president Donald Trump eller utrikesminister
Mike Pompeo.
Experter kategoriserar experter inom området som exempelvis statsepidemiologen
Anders Tegnell.
Övriga kategoriserar organisationer som exempelvis WHO. (World health
organisation). Alternativ politiker från ett annat land.
Ingen kategoriserar ifall det inte förekommer några citerade personer.
Variabel 8 - Anger hur nyheten gestaltas.
Alarmerande denna variabel anges vid en inramning som skapar stor oro. Exempel på
en alarmerande text är denna från NYT “Sweden famously refused, and now has
suffered roughly twice as many infections and five times as many deaths as the other three nations combined” (Erdbrink, 2020) Alarmerande gestaltas på ett varnade sätt
kring hanteringen av covid-19.
Hoppfull denna variabel anges vid en inramning som ger hopp om en bättre framtid, det
kan vara beskrivningar om att strategin har varit lyckad. Ett exempel är NYT
beskrivning i artikeln. “Swedes, they said, could be trusted to stay home, follow social
distancing protocols and wash their hands to slow the spread of the virus — without any mandatory orders. And, to a large extent, Sweden does seem to have been as successful in controlling the virus as most other nations.” (Erdbrink & Anderson, 2020)
Sociala konsekvenser denna variabel förklaras på så sätt att ett problem eller event får
en emotionell vinkel i ett negativt aspekt. Det kan röra sig om en mor som har förlorat sin son i covid-19 eller om de äldre som tvingas hålla sig inne. Motsatsen till variabeln hoppfull.
Neutral denna variabel anges vid en inramning där nyheten är objektiv och neutralt
berättat.
Journalisten förhåller sig till sin roll i att sakligt berätta en nyhet utan att lägga egna värderingar i texten eller vinkla åt något/någons fördel. Exempel på denna typen av nyhets gestaltning är statistik om antal dödsfall.
Variabel 9 - Anger vem som det huvudsakliga ansvaret för resultatet av strategin läggs på.
Civila denna variabel kodas ifall ansvaret läggs på att den svenska befolkningen ska
hålla avstånd.
Regeringen denna variabel kodas ifall ansvaret läggs på regeringen, Stefan Löfven eller
andra politiska personer. Det kan till exempel röra sig om att regeringen borde ta till extra åtgärder eller att åtgärderna inte har varit tillräckliga.
Experter denna variabel kodas på så sätt att experter som epidemiologen Anders Tegnell
bär ansvaret för hur strategin har sett ut.
Vården denna variabel kodas på så sätt att det är vården som inte gjort tillräckligt för att
hålla nere dödsfallen och misslyckats i sin sjukvård. Det kan röra sig om att testningen inte har varit lyckad.
Organisationer denna variabel kodas på så sätt att ansvaret för strategin ligger på en
organisation som Folkhälsomyndigheten, det kan också vara Johan Carlson från FHM. Där kan det handla om att FHM inte gjort tillräckligt för att stoppa epidemin.
Variabel 10 - Anger hur många bilder som det förekommer i artikeln. Siffran 0 anger att det inte förekommer några bilder i artikeln.
Siffrorna 1-3 anger att det förekommer 1, 2 eller 3 bilder i artikeln. Siffrorna 4-6 anger att det förekommer 4, 5 eller 7 bilder i artikeln. Variabel 11 - Anger hur bilderna gestaltas i artiklarna.
Oro denna variabel kodas på så sätt ifall en bild ger en oroväckande bild. Det tolkas på
så sätt ifall det är en stor folkmassa, bilder på människor utan munskydd, en bild på en människa som ligger sjuk i en sjukhussäng.
Hopplöshet denna variabel kodas på så sätt ifall bilden ger en känsla att känna ensamhet
eller hopplöshet. Till exempel på bilder som kodas inom denna inramning är en tom gata där en person går ensam, en äldre person sitter ensam i sitt hem.
Pragmatisk denna variabel kodas på så sätt ifall bilden föreställer något eller någon som
sätter punkt för att detta är allvarligt och gestaltar åtgärder för samhället. Det kan till exempel vara en bild på Stefan Löfven eer Anders Tegnell som håller presskonferens, en bild på restriktionerna där samhället ombeds att hålla avstånd. Läget betonas som kritiskt.