Examensarbete 15 hp – Journalistik
Att hantera en pandemi
En studie om hur Sveriges hantering av covid-19
har framställts i amerikanska medier.
Abstract
Author: Linda Svensson Krupke, Sandra Carlsson
Title: “To handle a pandemic – A study on how Swedens management in handling COVID-19 has been framed in American media.”
Location: Linnaeus University Language: Swedish
Number of pages: 38
At the end of 2019 the world saw its first case of the virus called COVID-19. That was the beginning of a pandemic which has now cost more than 1,7 million lives all over the world. Several nations imposed severe restrictions on their countries, for example many countries imposed a lockdown, Sweden stood out from the other nations. They weren’t able to impose a lockdown, due to their fundamental law and instead trusted their citizens to comply with the restrictions which were established. In Sweden, the number of infected increased rapidly and they soon had the fourth highest number of deaths in COVID-19 per capita in the EU. Due to the high number of infections and because of different management in handling the coronavirus, several nations were critical to how Sweden has managed the situation, among others the USA. The aim of this bachelor study has been to examine how the american media has framed the Swedish
government's strategy in handling the coronavirus through examining The New York
Times, New York Post, Los Angeles Times and Breitbart. By combining a quantitative
content analysis and qualitative semiotic analysis as a methodological approach and with the help of Ulrich Beck's Risksociety, Framing Theory and Agenda-setting theory the aim was to answer our research questions, that is;
• How has Sweden’s strategy and management of COVID-19 been framed in the american media?
• Which sources and quotes are the most frequent in the articles? • How has the Swedish strategy been framed in pictures?
the pandemic and most frequently quoted. In conclusion we could see that the
government was framed in a way that indicated that they allowed the virus to spread, and the american media has portrayed the strategy as inadequate and irresponsible towards human life.
Nyckelord
Coronaviruset, covid-19, Semiotik, Kvantitativ innehållsanalys, Sverige, Amerika.
Tack!
Till en början vill vi ägna en tanke åt alla de som har förlorat nära och kära under denna pandemin. Till alla er som har fått ta den hårda smällen och konsekvenser av alla som skett. Håll ut och ta hand om varandra, vi hoppas på ett bättre 2021…
Ett stort tack till Britt-Marie Ringfjord för den guldvärda handledningen och
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.1 Problemformulering ... 3
2 Syfte och frågeställning ... 4
3 Tidigare forskning ... 4
3.1 Coronapandemin ... 5
3.2 Svininfluensan ... 7
3.3 Massmedierna och opinionen ... 8
4 Teori ... 9 4.1 Gestaltningsteorin ... 9 4.2 Dagordningsteorin ... 11 4.3 Risksamhället ... 11 5 Metod ... 13 5.1 Kvantitativ innehållsanalys ... 13 5.1.1 Operationalisering ... 14 5.1.2 Beskrivning av variabler ... 15
5.2 Reliabilitet och validitet ... 16
5.3 Semiotisk bildanalys ... 16
5.3.1 Denotation och Konnotation ... 17
5.4 Amerikanska medierna ... 17
5.4.1 Breitbart ... 18
5.4.2 New York Post ... 18
5.4.3 The New York Times ... 19
5.4.4 Los Angeles Times ... 19
5.5 Urval och avgränsning ... 20
5.6 Forskningsetik ... 21
5.7 Metodkritik ... 21
6 Resultat och analys ... 22
6.1 Kvantitativ innehållsanalys ... 22
6.2 Semiotisk bildanalys ... 29
6.2.1 “Stockholm No-Go Suburb Most Affected by Coronavirus” ... 29
6.2.2 “Sweden: Why the ‘moral superpower’ dissented over COVID-19” ... 31
6.2.3 “Still Few Coronavirus Restrictions in Sweden as Deaths Rise” ... 32
6.2.4 “The World Health Organization´s Swedish flip-flop” ... 33
7 Sammanfattning och slutdiskussion ... 34
1 Inledning
Den 31 december 2019 konstaterades det första fallet av den nya coronaviruset som orsakar sjukdomen covid-19 (coronavirus disease 2019). Det blev startskottet på en pandemi som hittills skördat 1,7 miljoner människoliv. Viruset som upptäcktes i den kinesiska staden Wuhan fick namnet SARS-C-o-V-2. (Folkhälsomyndigheten, 2020) Viruset smittas via en så kallad droppsmitta mellan människor. Det innebär att när en infekterad person nyser, hostar eller talar sprids droppar till omgivningen. Smittan kan därefter ta sig in i kroppen via inandning eller genom att individer rör med orena händer i ögon eller på slemhinnor i näsa och mun. (Folkhälsomyndigheten, 2020) Den 11 mars 2020 gick organisationen WHO (World Health Organisation) ut med att virusutbrottet klassades som en pandemi. Pandemi innebär att en ny typ av virusinfluensa sprids och smittar människor över hela världen (Folkhälsomyndigheten, 2020).
Det finns ett stort antal virus som tillhör coronavirus gruppen, de flesta av dem finns hos olika djurarter, endast ett fåtal av dem smittas mellan djur och människa. Fyra av dessa virus är vanliga och orsakar allvarliga luftvägssjukdomar, bland annat SARS (Severe acute respiratory syndrome) och MERS (Middle east respiratory syndrome). Covid-19 tillhör virusgruppen, dock är det en ny form av den. Det finns likheter men också skillnader, SARS och MERS ger oftast allvarligare komplikationer men det är betydligt fler som fått covid-19 (1177 Vårdguiden, 2020). Symtomen från covid-19 är lika influensasymtom, Hosta, halsont, feber, förkylning och andningsbesvär är
förekommande, som i en influensa. De flesta blir lindrigt sjuka, men sjukdomen kan leda till svåra andningsbesvär och lunginflammation. (Folkhälsomyndigheten, 2020)
Antalet smittade av covid-19 i Sverige ligger just nu på 489 000 och antalet dödsfall ligger på 9433. I en rapport från SCB (Statistiska centralbyrån) så var dödligheten i Sverige den högsta i november månad under 2020 på 100 år. Viktigt att notera är att dödligheten beror på flera olika sjukdomar, dock har coronaviruset en stor indikation på det i flera aspekter. Det framkom i rapporten att den fördröjning av vård och
restriktioner är några faktorer som spelar in denna dödlighet. (Clason, 2020)
Pandemin slog hårt mot västvärlden under våren 2020. Under maj månad hade Sverige, under två veckors tid, världens högsta antal döda i covid-19 per capita. (Lundberg Andersson, 2020)Den svenska regeringens uppgift är att tillsätta resurser och vidta åtgärder som minskar smittspridning av viruset. (Regeringen, 2020)
Folkhälsomyndigheten är en statlig myndighet vars uppgift är att upprätthålla en god folkhälsa och skydda befolkningen mot sjukdomar. (Folkhälsomyndigheten, 2020) Folkhälsomyndigheten (2020) uppmanade till en början att individer skulle ta ett eget ansvar, tvätta händerna och att hålla sig ifrån offentliga platser för att minska
spridningen. Regeringen tog därför att beslut om att en allmän sammankomst på offentliga platser skulle begränsas till 50 personer. Man skulle begränsa sig från att umgås med personer som befann sig i riskgrupp. (Krisinformation, 2020)
Folkhälsomyndigheten och regeringen har haft som strategi att uppmana invånarna till att ta sitt ansvar och följa de restriktioner och råd som getts.
Det finns en stor skillnad kring hur den svenska regeringen hanterat åtgärder i jämförelse för hur omvärlden agerat. I Amerika infördes ett krav på munskydd i offentliga miljöer och lokala utegångsförbud och nedstängning har varit drastiska åtgärder världen över för att minska smittspridningen. Sverige har inte haft beredskap till att genomföra en nedstängning av samhället. Den svenska grundlagen,
regeringsformen, tyder att befolkningen ska få röra sig fritt och kan inte tvångsisoleras utan lagstöd. (Winberg, 2020) Folkhälsomyndigheten har dessutom gått ut och sagt att ett krav på munskydd inte är nödvändigt då bevisningen till att munskydd minskar smittspridning är svagt. (Folkhälsomyndigheten, 2020)
Till grund för den Svenska strategin har kritiken från omvärlden varit stor och framförallt från USA. Under en presskonferens den 7:e april 2020 uttalade sig den föredetta presidenten Donald Trump följande “Ifall USA hanterat restriktionerna som i Sverige hade de haft flera hundratusentals döda”. (Österman & Westin, 2020)
1.1 Problemformulering
Att studera hur medier gestaltar nyheter är relevant för samhället ur flera olika perspektiv. Inom medieforskningen har det länge studerats både vad medierna rapporterar om men även vilka effekter som medierna har på opinionen. Det gör det svårt att inte belysa två centrala teorier som har präglat forskningen: Gestaltningsteorin och dagordningsteorin. (Shehata, 2019) McCombs och Shaws (1993) forskning om
Agenda-setting theory handlar egentligen mer än om vad (dagordning) vi ska tänka om
nyheter. Utan även om hur (gestaltning) vi ska tänka kring nyheter. Det gör att gestaltningsteorin gör sig ytterst påtaglig i kombination med dagordningsteorin. (Shehata, 2019) Vidare visade forskning att prioriteringarna i nyhetsförmedlingen har en påverkan på publikens prioriteringar. De menar att sättet medierna gestaltar på kan direkt ändra på människors allmänna åsikt kring ett ämne. Det finns även bevis på att nyheters gestaltningar har mätbara beteendekonsekvenser på människor. (McCombs & Shaws, 1993) Journalisten gör dessutom olika val i gestaltningar hela tiden, vilket kan handla om vilka personer som får uttala sig, vilka fakta som lyfts fram eller vilka
värdeladdade ord som de använder sig av. (Shehata, 2019) McCombs menar även att det finns en relation mellan stora medier med stor spridning och möjligheten att påverka andra medier. Därför att de har större resurser och möjligheter att sätta agendan för andra medier runt om i världen. (McCombs, 2014) Eftersom det dagligen görs dessa val av gestaltningar och massmedierna har en påverkan på opinionen så blir det relevant att studera hur amerikanska medier har gestaltat Sveriges hantering och strategi av covid-19. Detta då det visar vilken syn omvärlden har haft på Sverige under en kris men även för att undersöka maktrelationen mellan nationerna. Men precis som McCombs skriver om att större massmedier har en större spridning, är det något som gör det intressant att undersöka stora medier i USA, som då kan påverka mindre medier utanför Amerika. Och att då se vilken bild de ger och andra kan komma att ta efter.
ytterst högt intresse för Sverige under coronapandemin. (Stenberg, 2020) Med tanke på det stora intresset för Sverige bland de amerikanska medierna anser vi att vår studie har en stor samhällsrelevans för att undersöka hur Sverige har gestaltats då det
uppenbarligen finns ett intresse. I dagsläget finns det ganska många studier om hur pandemier har gestaltats i medier, dock inte lika mycket på hur coronapandemin gestaltats. Medierna är en kanal för information och innefattar en viktig roll som nyhetsförmedlare. Det är därmed relevant att undersöka hur medier gestaltar nyheter under en kris som denna för att de inte ska skapa onödig panik bland folk. Det som vi kommer tillföra med denna studie är hur covid-19 har framställts av utländska medier, närmare bestämt de amerikanska medierna. Vi anser också att denna studie kan komma till användning för framtida undersökningar om hur mediernas gestaltning av corona påverkar individers syn på omvärlden.
2 Syfte och frågeställning
Studien syftar till att undersöka hur de amerikanska medierna The New York Times,
New York Post, Breitbart och Los Angeles Times har framställt den svenska regeringens
strategi och hantering av covid-19. För att genomföra undersökningen kommer en kombinerad metodansats tillämpas, med en kvantitativ innehållsanalys och en semiotisk bildanalys. Detta för att få en djupare och heltäckande grund att stå på och för att få fram ett generellt svar på hur medierna i Amerika gestaltat Sveriges hantering och strategi under den aktuella pandemin. Avsikten med studien är att besvara följande frågeställningar:
• Hur har Sveriges strategi och hantering av covid-19 framställts i de amerikanska medierna?
• Vilka källor och citerade är de mest frekventa i artiklarna?
• Hur har den svenska strategin gestaltas i bilder?
3 Tidigare forskning
ha haft på människors hälsa. Detta blir relevant i förhållande till vår studie då vi avser att undersöka hur Sveriges strategi har gestaltats. Dessutom tar vi oss en närmare titt på studier som syftat till att undersöka vilken påverkan gestaltningar i en pandemi haft på opinionen och vilka källor de valt att lyfta. Även detta går att koppla till vår studie då vi undersöker vilka källor som lyfts fram. Sammanfattningsvis så kan vi med hjälp av den tidigare forskningen få en helhetsbild och en stadig grund att stå på för att kunna föra en diskussion senare.
3.1 Coronapandemin
En studie som undersöker hur en pandemi har gestaltats i medier är Chike Onwe, et al., (2020) undersökning, de genomförde en analys där de undersökte hur globala medier gestaltat covid-19. Studien gjordes i syfte i att förstå vilka huvudsakliga gestaltningar som ges samt hur ord används i medier i en global kris som nu. Samtidigt som de undersökte den delen,drog de även slutsatser om vad detta kan ha för påverkan på människor. Dock menar författarna att studien inte är helt komplett och för att helt kunna få denna kunskapen skulle studien behöva kompletteras med intervjustudier. Författarna pekar även på att medierna antingen kan mildra eller framhäva
informationen och beroende på vilken gestaltning som ges kan det ha en påverkan på folkhälsan. (Chike Onwe, et al., 2020)
Studien omfattades av en kvantitativ innehållsanalys där de systematiskt samlade in material från åtta ledande medier i världen, vilket bestod av New York Times, CNN, The
Punch, People’s Daily, BBC, Daily Mail, Vatican News och Le Monde. Totalt
undersökte de 6145 artiklar och ett krav var att de skulle ha skrivit om viruset ur ett globalt perspektiv. För att förstå den huvudsakliga gestaltningen av pandemin kodades artiklarna efter olika variabler, dessa var; Ekonomiska konsekvenser, moral/religiös gestaltning, mänskligt intresse, konflik och ansvarsfördelning, politik, etnicitet, rädsla/skrämsel och hop. (Chike Onwe, et al., 2020)
gestaltning. Ett citat som författarna använt som exempel i resultatet på mänskligt intresse är;
‘‘…Inneslutning, sjukdom och stagnation väger tungt för allmänheten som redan svänger under hälsokrisen.Tusentals butiker, verkstäder och stora företag har slutat fungera och många människor har förbrukat sina resurser och kämpar” (Chike Onwe, et al., 2020, vår översättning)
Denna historia fångar hur läget såg ut i Iran, där det blev fler och fler fall för varje dag. Det visar på en gestaltning som går på människors empati och känslor. I diskussionen senare skriver författarna att denna typ av inramning kan ha en påverkan på människors välmående. Den slutsatsen drar de med hänvisningar till en artikel där en person
beskriver hur dåligt han mår efter att varje dag läsa om läget i världen och hur viruset inte går att stoppa. (Chike Onwe, et al., 2020)
Vidare visade resultatet på att rädsla/skrämsel var den gestaltning som förekom som den näst mest dominanta. Denna föreställning gestaltade hur många som har gått bort i covid-19 eller människor som levt i rädsla för viruset. Författarna menar att problemet i denna gestaltning inte ligger i huruvida faktan är sann eller inte. Utan den överdrivna rapporteringen kan bidra till dålig folkhälsa och stressiga förhållanden. (Chike Onwe, et al., 2020) Den tredje mest dominanta gestaltning var hopp, Chike Onwe, et al.,
förklarar denna inramningen som att tonvikten i texten ger människor hopp och ett lugn mitt under denna kris. Författarna bedömer att när de dominanta gestaltningarna är rädsla och mänskligt intresse så kan det potentiellt utlösas fler hälso utmaningar, särskilt för personer med underliggande hälsoproblem. Vidare skriver de att det finns
utmärkande skillnad mellan hur medierna ramade in hopp och rädsla. Men att denna skillnaden kan bero på mediernas besatthet av att bryta nyheter, en konsekvens av detta kan leda till informationströtthet och påverka allmänhetens uppfattning kring
pandemin.
3.2 Svininfluensan
Som vi tidigare berättat har forskning varit begränsad. Vi har därför valt att ta avstamp i forskning om andra pandemier, som exempelvis svininfluensan (2009). Den typ av forskning erbjuder tolkningsramar som vi kommer kunna lämpa i studien.
Harris, Sebar och Sandell (2013) utförde en studie som jämförde hur australienska och svenska medier gestaltade H1N1-pandemin (Svininfluensan) år 2009. Studien är en kvalitativ innehållsanalys som grundade sig ur tre tidningar från respektive land.
Tidningarna som valdes ut var Dagens Nyheter, Expressen och Aftonbladet från Sverige och The Australian, The Sydney Morning Herald och The Age från Australien.
I studien användes kodbegrepp som analysverktyg. Kodbegreppen bestod av
gestaltningsramarna self-efficacy, responsibility och uncertainty. Vilket kan översättas med självförmåga, ansvar och osäkerhet. Self-efficacy (självförmåga) spelar en stor roll för hur individer väljer att agera utefter specifika situationer och ändra dess beteenden. Den typ av gestaltning kopplades till artiklar som presenterade hur individer skulle agera för att skydda sig mot smittan. Responsibility, det vill säga ansvarsramen handlade om hur artiklarna gestaltade vem som bar ansvaret för en specifik sakfråga eller vem som bar skulden för ett specifikt resultat. Ansvarsramen var den mest använda ramen och presenterades i artiklar som behandlar vilka handlingar och åtgärder som regeringen och organisationer utförde i båda länderna. Uncertainty (osäkerhet) användes som begrepp för artiklar som var osäkra och spekulerande, denna ram användes i
artiklar som diskuterade H1N1-vaccinet. (Harris, Sebar & Sandell, 2013)
Resultatet visade att i de svenska medierna och i de australienska medierna fanns en markant skillnad i deras rapportering, vilket man även kunde se i procentantalet av vaccinerade. I Sverige låg antalet vaccinerade på 60 % medans i Australien var antalet endast 18 % av befolkningen. Författarna konstaterade att man kunde dra kopplingar från antalet vaccinerade, till antalet som vaccinerade sig. (Harris, Sebar & Sandell, 2013) Vidare diskuterar författarna hur mediernas gestaltning formar och ändrar den allmänna åsikten och individens synsätt på hälsorisker efter hur medierna rapporterar, vilket sedan ändrar människors beteende.
Vilket är användbart för oss för att få en bredare och stadigare grund att dra slutsatser ifrån i diskussion och slutsats.
3.3 Massmedierna och opinionen
Ghersetti och Odén (2010) utförde en studie på uppdrag av MSB (Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap) i samarbete med SOM-institutet vid Göteborgs
universitet om massmediernas rapportering och opinion kring H1N1-pandemin
(svininfluensan). Syftet med analysen utgick från att undersöka hur det har informerats om pandemin samt om samhällets insatser för att stoppa smittan. Författarna undersökte också om information och granskning levt upp till kraven om att sakligt informera och kritiskt granska i samband med krisen. Det andra syftet var att analysera hur
allmänheten såg på krisen och om mediernas rapportering varit trovärdig. Det sista syftet var att undersöka hur nyhetskällor, från myndigheter, såg på rapporteringen i samband med H1N1-pandemin. (Ghersetti & Odén, 2010) Det empiriska materialet i undersökningen bestod av 1515 artiklar från svenska medier och 463 inslag från diverse digitala medier. Materialet samlades in från Expressen, Aftonbladet, Dagens Nyheter,
Svenska Dagbladet, Göteborgs Posten, Rapport, TV4nyheterna och Ekot.
Ghersetti och Odéns (2010) undersökning är relevant till vår studie då vi, likt dem, avser att undersöka vilka källor som medierna använt sig av och vad den huvudsakliga gestaltningen varit.
Sammanfattningsvis har tidigare forskningar om nyhetsrapportering kring pandemier visat sig vara alarmerande i sina gestaltningar med en negativ underton i sig. (Chike Onwe, et al., 2020) De tyder även på att rapporteringen och gestaltningarna kan bidra till olika hälsorisker bland människor. Forskningen om viruset H1N1(svininfluensan) understryker att rapporteringen är kritisk och ifrågasättande mot beslut i olika frågor som rör vaccin och hur medborgarna ska göra för att minska smittspridningen. (Ghersetti & Odén, 2010)
4 Teori
Här presenteras de teoretiska ramverk som kommer ligga till grund i vår forskning. I vårt empiriska material kommer gestaltningsteorin, dagordningsteorin och risksamhället ta avstamp i vårt resultat.
4.1 Gestaltningsteorin
Resultatet i denna studie kommer utgå från och jämföras till stor del med
gestaltningsteorin. Gestaltningsteorin handlar om hur kommunikationen i media påverkar individers syn på dess omvärld. (Shehata, 2019)
Entman (1993) beskriver gestaltningsteorin som ett urval av en text av en förutfattad verklighet för att definiera och formulera ett problem. Det handlar i grund och botten om vilken roll kommunikation har för påverkan på individer för hur de uppfattar deras omvärld. (Entman, 1993) Entman förklarar att gestaltningsteorin är passande vid en innehållsanalys, därför att den stora utmaningen i en innehållsanalys, där man ska fastställa en texts mening, är att identifiera och beskriva gestaltningar. Man ska till största del inte använda sig av termer som positivt och negativt för att beskriva
Under de senaste två decennierna har gestaltningsteorin kommit att blivit en av de mest framträdande teorierna inom kommunikationsvetenskapen, därmed har också mycket hänt empiriskt, begreppsmässigt och teoretiskt. (Shehata 2019) Utifrån det teoretiska perspektivet har studier undersökt förekomsten av olika gestaltningar i
nyhetsjournalistiken. Shehata (2019) menar att man kan dela in mängden gestaltningar i två olika typer. En av de vanligaste indelningarna är politiska eller sakfrågespecifika och generella gestaltningar. (Shehata, 2019) Vidare menar Shehata (2019) att mediernas gestaltning handlar mer än bara det aktuella samhällsproblem de lyfter fram. Det
handlar om allt från infallsvinkel i en artikel, vilka källor som får uttala sig, vilken fakta som lyfts fram och vilka ord som används. De generella nyhetsgestaltningarna
förekommer enligt Shehata (2019) i all typ av nyhetsrapportering. Ett flertal
gestaltningar har under åren identifieras och nedan beskriver vi de begrepp som kommer att ha störst relevans i vår studie.
Konfliktgestaltning handlar om att journalistiken sätter individer och grupper emot
varandra och skapar ett “vi mot dem”. Den här typen av gestaltningsform används inom journalistik när det kommer till politik (Semetko & Valkenburg, 2000).
Mänskligt intressegestaltning handlar om att journalister använder sig av en emotionell
vinkel i sin nyhetsrapportering vid en händelse eller problem. På det sättet får man ett så kallat ansikte på ämnet och fångar publikens intresse eftersom det formas till en
igenkänningsfaktor (Semetko & Valkenburg, 2000).
Moralisk gestaltning förklaras som så att journalister oftast har en norm som innebär att
de ska rapportera om händelser eller problem med en objektiv synvinkel. Vid tragedier eller känslomässiga händelser brukar journalistiken använda sig utav en moralisk gestaltning genom att lyfta fram exempelvis grupper som berörs av ämnet och som indirekt lyfter frågan och budskapet. (Semetko & Valkenburg, 2000)
4.2 Dagordningsteorin
Kopplat till gestaltningsteorin kommer vi även gå in lite på dagordningsteorin. Som vi tidigare gick in på i inledning om att dagordningsteorin (Agenda setting theory) går ihop med gestaltningsteorin och hur den kan påverka opinionen, kommer vi här kort
presentera vad det betyder.
Dagordningsteorin formulerades ursprungligen ur hypotesen om vilken effekt
journalistiken hade på opinionen (Shehata, 2019), genom att lyfta fram vissa frågor kan det påverka människor om vilka frågor som de ska anse vara viktiga för samhället. Vidare förklaras dagordningsteorin genom två olika hypoteser, den andra som vi kommer koppla mer till handlar om att effekten av dagordningen förklaras genom en socialpsykologisk teori. Dagordningseffekter uppstår som ett resultat av människors informationsbearbetning och minnen, genom att konstant exponeras för
nyhetsrapporteringen kring en viss sakfråga, resulterar det i att det blir mer framträdande i minnet hos människor. Kortfattat, eftersom frågorna finns på
dagordningen blir människor mer påverkade av det de hela tiden läser om det. (Shehata, 2019) Forskningen kring teorin delas upp i två olika nivåer där den första handlar om
vad journalistiken rapporterar om och den andra fokuserar snarare på hur objekten
framställs. Eftersom dagordningsteorin och gestaltningsteorin går ihop med varandra är det relevant att ha med båda två. Vi avser att undersöka hur Sveriges strategi och hantering av covid-19 har framställts av de amerikanska medierna, vilket gör det ytterst påtagligt att tillämpa dagordningsteorin som ett komplement till gestaltningsteorin. Den kommer senare att kunna kopplas till vår tredje teori, risksamhället, där vi djupare kan se vilken effekt gestaltningar kan ha på samhället.
4.3 Risksamhället
En annan teori som är av intresse för vår studie är Ulrich Becks Risksamhället. Den är intressant därför att vi avser att inte enbart undersöka hur texterna har gestaltats utan även vad för risker det medför genom mediernas gestaltning.
vara ett samhälle som måste behandla konsekvenserna eller riskerna framkomna av det industriella samhället. Parallellt med den industriella moderniseringen har ett
risksamhälle skapats. Han menar på att det finns ett fördelningsproblem i detta bristsamhälle som hänger samman med de problem och konflikter som skapats ur produktion och de vetenskapliga risker som finns. Genom moderniseringen som har skett och den ökade produktiviteten gick samhället från att fokusera på fördelningen av rikedomar till att minimera riskerna som skett av en konsekvens av det industriella samhället.
Vidare menar Beck att även fast det fortfarande finns ett klassamhälle så kan alla oavsett ekonomiska förutsättningar påverkas av riskerna som uppstått. Han menar att eftersom vetenskapen och kunskapen kring riskerna har en stor betydelse så får massmedier eller andra aktörer som definierar dessa risker en stor betydelse för
människors utsatthet av riskerna. I boken tar han upp ett exempel om att människor har blivit mer rädda för terrorister eftersom det får stor uppmärksamhet i massmedier. Beck menar även att risker kan vara synliga och osynliga, en osynlig risk kan vara
radioaktivitet men också giftiga ämnen som finns i luften, livsmedel eller vatten. Den här typen av risker kan förstoras eller förminskas av massmedierna. (Beck, 2018)
Som vi har konstaterat att även fast det finns ett klassamhälle så kan alla oavsett klass drabbas av risksamhället, utsattheten är inte baserad på rikedomar eller ekonomiska förutsättningar. Finns det däremot en internationell ojämlikhet. Inom risk utsattheten har det skapats nya sociala olikheter, genom att klass–och risksituationer har sammanfallit har det skapats ojämlikheter. Detta har skett eftersom det globala risksamhällets
mellan de fattiga och rika klasser i samhället. Därigenom menar Beck att vid katastrofer läggs ansvaret på de fattiga länderna istället i form av en mörkläggnings politik.
Sammanfattningsvis är teorin om risksamhället relevant för vår studie då den kan hjälpa oss att diskutera och sammanfatta vårt resultat. Teorin kommer främst att appliceras till den semiotiska bildanalysen. Dels kommer vi med hjälp av teorin kunna definiera maktrelationen mellan Sverige och USA men också kommer den hjälpa oss vilka risker gestaltningarna medför och då förstå innebörden av hur Sveriges strategi och hantering har framställts av de amerikanska medierna.
5 Metod
I detta avsnitt presenteras de metoder vi kommer att använda oss för att genomföra studien. Denna studie använder sig av en kombinerad metodansats i form av en
kvantitativ innehållsanalys och en semiotisk bildanalys för att få ett mer tillförlitligt och generellt resultat.
5.1 Kvantitativ innehållsanalys
För att besvara våra frågeställningar har vi valt att använda oss av en kvantitativ forskningsmetod. Holme och Solvang (1997) menar att kvantitativa metoder beskriver samhälleliga förhållanden genom kartläggning, jämförelser och analyser. Det lämpar sig bra för vår studie där vi ska undersöka hur amerikanska medier gestaltar Sveriges strategi av covid-19.
Kvantitativ innehållsanalys är ett verktyg som lämpar sig bra när man vill ha svar på frågor om förekomst av olika typer av innehållsliga kategorier i ett material. Det kan handla om hur ofta eller hur frekvent olika kategorier förekommer och om hur stort utrymme i tid eller rum som olika kategorier får. (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wängnerud, 2017) Denna typ av metod lämpar sig i vår studie då vi ska analysera vilka källor som är mest frekventa i medierna.
oss av tolkningsregler i variablerna som definierar och särskiljer varje argument för varje enhet. (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wängnerud, 2017)
För att genomföra analysen upprättades ett kodschema med elva variabler med tillhörande instruktioner. De första två variablerna informerar om vilken tidning varje artikel tillhör och vilken månad de blivit publicerade. Dessa variabler används för att strukturera upp analysen. De resterande variablerna behandlar artiklarnas huvudämne, gestaltning, vilka källor som kommer till tals och bildernas gestaltning.
Boréus och Bergström (2018) menar att användning av innehållsanalys lämpar sig för att systematiskt kategorisera och räkna på inslag i en text. Vidare beskriver Boréus och Bergström (2018) innehållsanalys som lämplig vid jämförelse av texter. Den fungerar vid en bredare insamling av material snarare än vid en djupare analys. Vid en djupare analys och förståelse passar sig andra sätt att analysera, som till exempel semiotik. (Boréus & Bergström, 2018) Denna studie kommer i ett senare stadie kompletteras med en semiotisk bildanalys för att få en djupare förståelse. Innehållsanalysen lämpar sig till denna studie eftersom vi avser att räkna på omnämnande och förekomsten av olika gestaltningar kring Sveriges hantering av covid-19.
5.1.1 Operationalisering
För att genomföra denna undersökning har frågeställningarna delats upp i mindre mer konkreta frågor, detta kallas att operationaliseras. Det innebär att vi har tagit den abstrakta frågeställningen och gjort om till mer konkret frågor som är mätbara. (Holme & Solvang, 1997) Följande frågor är de som har varit till grund till de variabler som sedan definierats för att analysera artiklarna.
1. Var är artiklarna publicerade?
2. Under vilken tidsperiod är artikeln publicerad?
3. Vad för huvudämne har artikeln?
4. Vilken person är det som citeras mest i artikeln?
5. Hur många gånger citeras personen som är mest frekvent?
6. Vilken primärkälla förekommer mest i artikeln?
7. Hur många gånger är den mest frekventa källan med?
10. Hur många bilder innehåller artikeln?
11. Hur gestaltas den svenska strategin på bilder i artiklarna?
5.1.2 Beskrivning av variabler
Variabel 1 innebär i vilken tidning som artikeln är publicerad i.
Variabel 2 innebär under vilken månad som artikeln är publicerad i.
Variabel 3 innebär vilket huvudämne som artikeln har.
Variabel 4 innebär vilka sekundärkällor som citeras i artikeln.
Om personen som citeras är civila, amerikanska politiker, svenska politiker, experter eller övriga.
Variabel 5 innebär hur många gånger som den mest citerade personen förekommer i
artikeln.
Variabel 6 innebär vilka primärkällor kommer till tals i artikeln.
Om källan är civila, amerikanska politiker, svenska politiker, experter eller övriga.
Variabel 7 innebär hur många gånger som den mest frekventa källan förekommer i
artikeln.
Variabel 8 innebär vilken den övergripande gestaltningen av artiklarna är.
Variabel 9 innebär ifall det förekommer ansvarsgestaltning i artikeln.
Artikeln formuleras på ett sådant sätt att ansvaret för hanteringen av covid-19 ligger på en eller flera individer eller en statlig organisation.
Variabel 10 innebär hur många bilder som finns i artikeln.
Variabel 11 innebär vilka tolkningar och inramningar det går att dra av bildernas
gestaltningar.
5.2 Reliabilitet och validitet
Vi är två kodare som kodar i den aktuella analysen. En hög reliabilitet bestäms av hur mätningarna utförs och hur noggranna forskarna är vid bearbetningen av information. (Holme & Solvang, 1997) För att få en hög reliabilitet har kodarna, oberoende av varandra, genomfört reliabilitetstester för att konstatera att mätningarna följer samma fenomen. Testet utgick från att kodarna valde ut fem slumpmässiga artiklar och på varsitt håll kodade utefter kodschemat, detta för att konstatera att forskarna kodade efter samma förutsättningar. Testkodningen visade att forskarna kodade ut efter samma förutsättningar och med samma enheter. Detta resulterade i en hög reliabilitet.
En hög validitet kännetecknas av att vara beroende av vad som mäts och om det är utklarat i frågeställningen. (Holme & Solvang, 1997) För att få en hög validitet har vi operationaliserat våra teoretiska variabler för att i så stor utsträckning kunna falla samman dem med våra operationaliserade variabler. (Holme & Solvang, 1997)
5.3 Semiotisk bildanalys
För att få en djupare förståelse för hur amerikanska medier gestaltat den svenska strategin kommer den kvantitativa innehållsanalys att kompletteras med en kvalitativ semiotisk bildanalys. Kjorup (2002) beskriver att semiotik kommer från det grekiska språket och betyder teckenlära eller teckenteori. Ekström (2008) menar att semiotik fokuserar på kommunikation och att man kan applicera semiotisk analys på det mesta inom kultur. Allt från reklambilder, filmer, mode, mat, texter och musik. Vidare menar Ekström (2008) att semiotikens kommunikationen om meningsskapande och genom kommunikation skapas verklighet som senare blir gemensamt och meningsfullt.
Kjorup (2002) menar att tecken inom semiotiken har två sidor. Det vill säga uttrycket och innehållet. I det semiologiska vokabulären förklaras denotation som förhållandet mellan uttrycket och innehållet och konnotation beskriver förhållandet mellan det underliggande tecknet med det överordnade innehållet. (Kjorup, 2002)
5.3.1 Denotation och Konnotation
Ekström (2008) beskriver denotation som det begrepp som ger den bokstavliga, konkreta och den uppenbara innebörden av ett ord, bild eller en text. Det kan förklaras enkelt som att om en bild som visar upp en gata, så är det det denotativa vi ser i bilden en gata. Konnotativa begreppet förklaras som det vi uppfattar från tecknet. Konnotation står för de djupare lagren av betydelser och uppfattningar som tecknet kommunicerar ut. Det kan vara känslor, associationer, idéer och kulturella jämförelser vi gör efter att vi har sett en bild. För att förklara det tydligare kan man jämföra med Ekströms jämförelse som vi tog upp tidigare. Vägmärket på mannen och barnet förklaras ur det denotativa perspektivet att det är en man och ett barn som passerar. Det vi uppfattar från det konnotativa är att trafikanter ska sänka farten för förbipasserande fotgängare.
Studien kommer att tillämpa en kvalitativ semiotisk bildanalys genom att presentera fyra bilder som kategoriseras utefter förutbestämda variabler från den kvantitativa innehållsanalysen, detta för få en djupare förståelse för hur de amerikanska medierna gestaltat Sveriges hantering och strategi av covid-19. Med hjälp av verktygen
denotation och konnotation, som hjälper oss att förstå hur bilder tillsammans med text skapar mening och betydelse, kan vi genom våra egna tolkningar och förförståelser dra slutsatser om gestaltning i bilderna. Vi använder metoden för att beskriva hur
gestaltningen av pandemin har sett ut ur tecknets mening och vad det kan ha för betydelse ur ett större perspektiv.
5.4 Amerikanska medierna
viktigt att vara medveten om senare i resultat/analysen och i diskussionen. Samtliga tidningar har strategiskt valts ut på principen om att de har en nättidning, att materialet är gratis och att de har en stor spridning. New York Times, New York Post och Los Angeles Times räknas som några av de största tidningarna i USA. (Turvill, 2020) Avsikten i denna studie är dock inte att jämföra tidningarna utan att få fram en helhet. Men eftersom det skiljer sig så mycket politiskt mellan dem ansåg vi det var relevant att ta detta i beaktning.
5.4.1 Breitbart
Breitbart News Network är en amerikansk nyhetssajt med en högerpopulistiskt inriktning med utgångspunkt i Los Angeles. Nyhetssajten grundades 2007 av
journalisten Andrew Breitbart. (NE, 2021) Syftet med plattformen var att libertarianer och kritiker inom den republikanska partiet ska få ett forum för att skapa
opinionsbildning och nyheter. Efter Andrews död blev Breitbart en renodlad högerextrem nyhetssajt genom affärsmannen Stephen Bannon. (NE, 2021)
Trots att nyhetssajten bedriver högerextrem ideologi och är allmänt kända för att ställa sig kritisk till det mesta har Breitbart kommit till att blivit en av de mest inflytelserika medier. (NE, 2021) Lika inflytelserik som Fox News, CNN och New York Times, med detta anser vi att Breitbarts material lämpar sig i vår studie, dock tar forskarna med sig dess ideologin och kommer ställa sig kritiska till detta i resultat och diskussion.
5.4.2 New York Post
New York Post har en rik och lång historia sedan dess start. Tidningen är en amerikansk dagstidning i tabloidformat, något som ofta kännetecknas genom sensationsnyheter och att det används av kvällstidningar. (Wikipedia, 2021) Tidningen startades av Alexander Hamilton och först i namnet New York Evening Post. I dag ägs den av Rupert Murdochs
News Corps och dess politiska inriktning är konservativ. (Ortutay, 2020) Tidningen
räknas in som en av de största tidningarna i USA. (Turvill, 2020) Utöver sin dagliga nyhetsrapportering driver NY Post även den välkända skvallersidan Page Six. (New York Post, 2020)
Journalism Review har bland annat uttalat sig om att NY Post officiellt inte längre är en
dagstidning, då de drivit en absurd förstasida som gynnade deras egna agenda. (Chittum, 2013; Colby, 2006) Inför presidentvalet 2020 valde tidningen att ställa sig bakom Republikanen Donald Trump och uppmanade till att rösta rött. (Clason, 2020) På grund av tidningens långa historia och att den är en av de största i USA anser vi att den lämpar sig till vår studie trots att den fått kritik på senare tid.
5.4.3 The New York Times
The New York Times är en amerikansk dagstidning som grundades 1851 och skulle då undvika sensationsnyheter och rapportera ur en objektiv synvinkel. (Encyclopædia Britannica, 2020) Den anses i dag vara en världens mest prestigefyllda tidning. (NE, 2021) Mellan 1858–1935, under chefredaktören Adolph Simon Ochs ledning, blev tidningen känd för att vara välinformerad och den blev mycket respekterad. Tidningen har vunnit över 120 pultzierpriser och uppmärksammats bland annat för sin rapportering om Mellanösternkonflikten och Kuwaitkriget. (Encyclopædia Britannica, 2020) New York Times anses luta åt vänster på den politiska skalan, något som de också fått kritik för då de själva anser sig ha en objektiv rapportering. (Okrent, 2004) På grund av tidningens höga status och spridning har vi därför valt ha med den i denna studie, men också för att få med perspektiv från den liberala sidan.
5.4.4 Los Angeles Times
5.5 Urval och avgränsning
Det empiriska materialet för denna studie samlades in manuellt genom att söka på varje vald tidnings hemsida med hjälp av sökord. Därefter sorterades materialet och valet av artiklar begränsades till enbart artiklar som handlar om Sveriges hantering och strategi av covid-19 som var publicerade på hemsidan. Valet av tidningar baserades också till den aspekten att materialet var gratis, alltså att tidningen inte krävde någon betaltjänst. Analysen genomfördes på sammanlagt 55 artiklar.
Den kvantitativa innehållsanalysens material utgörs av artiklar från Breitbart, L.A
Times, New York Post och New York Times. Innehållsanalysen syftar till att jämföra och
undersöka publicerade nyhetsartiklar i tidningarna nämnda ovan, inom
tidsavgränsningen 1 mars 2020 till och med 29 oktober 2020. Vi har valt att avgränsa oss till nyhetsartiklar som endast rör det valda ämnet, Sveriges strategi och hantering av covid-19, med det innefattar det artiklar som rör ekonomi, politik, smittspridning och restriktioner.
Sökorden som användes vid eftersökningarna till studiens material via en manuell sökning på varje tidnings hemsida var; Sweden, corona, strategy och covid-19. I den första omgången vid insamlandet av materialet var det bestämt att enbart undersöka skillnaden mellan New York Times och Breitbart. Och till en början användes endast sökordet; Sweden. Resultatet gav ett enormt utbud med alla nyhetsartiklar som handlar om Sverige men inte tillräckligt med material om Sveriges hantering av covid-19. Därefter beslutades det att lägga till New York Post och L.A Times för att få tillgång till ytterligare material och kunna genomföra den kvantitativa innehållsanalysen. För att avgränsa oss angavs den givna tidsperioden samt vilken typ av artikel vi ville ha. Vid insamlandet av materialet gick vi igenom varje artikel som kom upp på sökordet;
Sweden. Efter det genomfördes sedan flera eftersökningar till som innefattade sökorden; corona, covid-19 och strategy. Detta gjordes för att säkerställa att inget material skulle
falla bort från våra sökningar. Vår ambition var att använda allt material som publicerats inom tidsavgränsningen och som stämmer in på ämnet för att kunna göra en jämförelse.
heltäckande och generell bild. De olika inramningar som användes var; Oro, pragmatisk och hopplöshet. Bilderna som valdes ut var de som vi ansåg vara mest relevanta för att få den generella bilden. Analysen presenteras genom en löpande text för att öka läsbarheten kopplat till tidigare forskning och förankringar i teorier.
5.6 Forskningsetik
Då vi har valt att grunda denna studie i en kvantitativ innehållsanalys och en semiotisk bildanalys där det empiriska materialet enbart bestod av offentliga artiklar och bilder, behöver vi inte ta i beaktande att förhålla oss till några etiska frågor eftersom vi inte har med några människor som behöver skyddas i form av deras medverkande. De personer som nyhetsmedierna har med i tidningen är antingen offentliga personer eller så har de redan blivit tillfrågade och är medvetna om att de blir publicerade. Därför anser vi att det inte är något problem för oss att studera dessa texter och bilder. Däremot bör vi ta de etiska frågorna kring undersökningen och vår roll som forskare i hänsyn till studien (Stafström, 2017) Vi visar att studien präglas av våra tolkningar och är öppen för kritik. Men för att undvika missuppfattningar genomförs en noggrann analys av materialet där vi ställer oss kritiska till resultatet.
5.7 Metodkritik
Då det empiriska material i den kvantitativa innehållsanalysen var så pass begränsat valde vi att tillämpa en semiotisk bildanalys. Men för att en sådan studie ska anses vara vetenskaplig krävs det att den visar på god validitet och reliabilitet, vilket menas att studien avser att mäta det som påstås mäta och att samma resultat ska kunna uppnås av en annan forskare (Holme & Solvang, 1997). Men eftersom den semiotiska bildanalysen utgår från att analysera bilder ur det valda artikel materialet bland de amerikanska medierna utgår de från våra egna tolkningar och förförståelser om hur vi uppfattar världen och dess tolkningar. Därav blir det svårt för oss att uppnå en god reliabilitet i den semiotiska bildanalysen. Vi ställer oss därmed kritiska till våra egna tolkningar och förförståelser, samt är öppna med att studien präglas av våra egna uppfattningar. Genom detta går det att uppnå reliabilitet trots att utgångsläget ser ut som det gör.
Val av medier är något som vi också ställer oss kritiska till. Vi närmare eftertanke hade valet av medier kunnat vara mer noggrant genomtänkt, då flera av tidningarna har fått kritik för att sprida falsk information och vara högerextrema. Något som kan påverka resultatet då Sveriges regering är socialdemokratisk och att de tidningarna som är konservativa per automatik kan vara överdrivna i sin rapportering gentemot Sveriges strategi mot covid-19. Därför ställer vi oss kritiska till vårt egna resultat och kommer diskutera detta under kapitlet sammanfattning och diskussion.
6 Resultat och analys
I detta avsnitt presenteras studiens resultat i form av korstabeller. Studien grundar sig i en kvantitativ innehållsanalys som senare kommer att kombineras med en kvalitativ semiotisk bildanalys. Detta för att en djupare och en mer generell analys för att i slutändan få ett starkt och trovärdigt resultat. Till varje tabell följer en kort
sammanfattning som beskriver resultatet från korstabellerna i en löpande text som senare diskuteras i en analys kopplat till tidigare forskning och teorier.
6.1 Kvantitativ innehållsanalys
Studiens empiriska material grundar sig i 55 artiklar som kommer från amerikanska medier. Breitbart är den mest frekventa mediet som förekommer i det empiriska
Det innebär att analysen till stor del grundar sig i artiklar från Breitbart och New York Post. Nedan presenterar vi det resultat som är mest intressant för vår studie.
Nyhetsgestaltning
Figur 1.
I figur 1 framgår det att Breitbart hade totalt 17 artiklar av 25 med en alarmerande gestaltning. New York Post hade samma inramning på 10 av 19 artiklar. The New York Times och Los Angeles Times hade båda 4 av 6 artiklar med en alarmerande
uppbyggnad. Det innebär att totalt hade 35 av 55 artiklar denna typ av struktur på sina artiklar, vilket visar på att generella nyhetsgestaltningen i amerikanska medier är
alarmerande när det skrivs om Sveriges strategi och hantering av covid-19. Till exempel skriver New York Times följande om Sverige;
”...Ett element verkar ha ökat riskerna avsevärt: Sveriges beslut att undvika de restriktioner som införts i stora delar av resterande Europa för att begränsa viruset.” (Palm & Goodman, 2020. Vår översättning)
Återkommande bland de amerikanska medierna var ord som, vägra och tillåta i gestaltningarna kopplat till den alarmerande inramningen. Den näst mest använda gestaltning var hoppfull. Denna inramning förekom bland samtliga medier, där Breitbart hade 4 artiklar, New York Times hade 1, L.A Times hade 2 och New York Post hade 2 artiklar som innehöll denna gestaltning. Till exempel skriver New York Times;
Sverige ha varit lika framgångsrika med att kontrollera viruset som de flesta andra nationer.” (Anderson & Erdbrink, 2020, Vår översättning)
Det visar på att Sveriges strategi kan ha varit framgångsrik och visar på en hoppfull framtid. Utstickande i resultatet är gestaltningen neutral som förekom 6 gånger i New York Post. Resterande tidningar hade inga artiklar med inramningen neutral förutom Breitbart som hade 2 artiklar med denna inramningen. Gestaltning i sin tur ramas in i artiklar där fakta och statistik förekom, men också där artiklarna var objektiva och opartiska. Detta resultatet kan bero på att både New York Times och L.A Times hade fler reportage och artiklar som var längre än både Breitbart och New York Post. Alltså gavs det inte utrymme i New York Times och L.A Times för ett opartiskt och objektivt gestaltande i artiklar då de fokuserade mer på målande texter med mer tyngd i. Både Breitbart och New York Times var de enda medierna som hade social konsekvens som gestaltning. Denna variabel definieras på så sätt att ett problem, i detta fall corona pandemin, får en emotionell vinkel ur ett negativt perspektiv. Till exempel hur många personer som har förlorat sina nära och kära under pandemin.
I resultatet kan vi uttyda att den mest framträdande gestaltningen var alarmerande och den näst mest framträdande var hoppfull. Likt Chike Onwe, et al., undersökning om hur globala medier har gestaltat covid-19 (2020). Deras resultat visade på att skräck/rädsla och hopp var två gestaltningar som stod högt bland nyhetsmedierna. Dessutom visade deras forskning på att en överdriven rapportering kring viruset med samma gestaltning kunde bidra till olika hälsorisker. (Chike Onwe, et al., 2020) Vilket går att koppla till risksamhället, Beck skriver att mediernas rapportering kan förstoras eller förminskas. Men att riskerna blir högre och rädslan för de kan öka i takt med mediernas rapportering (2018). Detta stämmer även överens med dagordningsteorin om att människor blir mer påverkade ifall de hela tiden läser samma sak (Shehata, 2019) Detta går i linje med vårt resultat då den övergripande gestaltningen var alarmerande i sin ton.
Figur 2.
I figur 2 framgår det vilken gestaltning artiklarna hade beroende på vilket huvudämne de var kopplade till. Vad som går att utläsa ur figur 2, där gestaltning kopplas till vilket huvudämne artikeln har, är att den mest förekomna gestaltningen är alarmerande bland de valda artikel materialet. Främst kopplas denna gestaltning till ämnen som berör samhället och politik. Som vi har beskrivit tidigare karakteriseras den alarmerande gestaltningen när texten inger oro hos läsaren. Det går här att se att den alarmerande gestaltningen ges oftast där det berör samhällsfrågor och politik då de oftast i artikel materialet handlade om politiska åtgärder eller hur samhället har agerat. Därefter förekommer den hoppfulla gestaltningen främst i samhället och bland övrigt. I kodningen behandlades dessa variabler efter hur samhället har agerat och civila personers åtgärder mot covid-19, eller statiskt över hur många smittade de är.
Resultatet visar på att huvudämnet samhället, där artiklar som behandlar civilas åtgärder eller där det går att få en emotionell vinkel, är det ämne där flest gestaltningar
förekommer. Vilket går att koppla till mänskligt intresse gestaltning (Semetko & Valkenburg, 2000). Forskarna menar att genom att sätta en emotionell vinkel vid ett problem eller händelse fångar man publiken och får ett ansikte på ämnet.
Gestaltning av bilder
I figur 3 visar det vilken den generella gestaltningen hade bland bilderna, det är kompletterande till den senare semiotiska analysen där vi går in djupare och tolkar bilderna. I figuren framgår det att gestaltningen oro har generellt gestaltats mest bland medierna. Vilket innebär att den huvudsakliga inramningen på bilderna är där de visade antingen bilder på stora folkmassor eller bilder på människor utan munskydd. Därefter förekom övrigt flest gånger i denna kategorin då det främst var grafik eller statistik över antal smittade och döda. Utstickande är dock Breitbart som hade 12 bilder som
föreställde grafik eller statistik jämfört med de andra som enbart hade 1-4 bilder. Detta kan även bero på att artikel materialet innehöll sammanlagt 25 bilder från Breitbart och betydligt färre från de andra tidningarna.
Inramningen hopplöshet som tolkas på så sätt ifall bilden inger en känsla av ensamhet eller uppgivenhet, en bild på en tom gata med stängda butiker eller en äldre person som sitter själv. Kategorin hopplöshet var den tredje mest frekventa gestaltningen. Den förekom bland alla medier men flest gånger i Breitbart med 5 bilder. Däremot var det enbart New York Post som hade bilder som gestaltade pragmatisk som inramning. Denna gestaltning betonade att läget för samhället var allvarligt, oftast med en bild från en presskonferens på statsminister Stefan Löfven. Dock utesluter det inte att de andra tidningarna inte hade bilder där denna gestaltningen gavs, variabeln kodades efter den gestaltning som upprepas flest gånger. För den senare kvalitativa semiotiska
bildanalysen kan detta ha en betydelse i att alla tidningar inte visar på alla gestaltningar. Men vi kommer senare i resultatet presentera en djupare analys på bilderna för en heltäckande och mer generell bild.
Figur 4.
I figur 4 visar det vilka citerade som är mest frekventa. Citerade menas att det är personer som journalisten inte själv har intervjuat utan tagit från en annan källa. I figuren går det att utläsa att den kategori som är överrepresenterade i de citerade i de insamlande i artiklarna är experter. I metod beskriv vi att kategorin experter samlar in forskare inom ett specifikt område eller aktörer inom exempelvis myndigheter eller organisationer. Ett exempel på hur experterna citeras i artiklarna är ett citat från statsepidemiologen Anders Tegnell. I en intervju med Aftonbladet fick han frågan om han bar något personligt ansvar för den ökade smittspridningen på ålderdomshem och hans svar följde
“Nej, många människor arbetar med dessa frågor. Vi har alla ett kollektivt ansvar i samhället för att skydda äldre.” (Tomlinson, 2020)
Det går också att utläsa att svenska politiker är den näst mest förekomna kategorin. Ett exempel på citat som kommer från en svensk politiker är Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor som citerades följande;
“Kristdemokraterna vill att regeringen ska ha de verktyg som behövs, men parlamentet måste alltid få sista ordet”. Citatet kommer från en intervju som publicerades i Aftonbladet. (Tomlinson, 2020, vår översättning)
Det som är utstickande i det här resultatet är att Los Angeles Times är den enda tidningen som valt att lyfta civila som citerade. Ett exempel på citat som kommer från en civilist är följande;
“Livet är egentligen detsamma. Det finns människor som kommer in hela tiden. Du tänker inte för mycket på corona. Alla går om sina normala liv.” (Milne, 2020)
fram grupper som berörs av ämnet för att få en objektiv synvinkel i sin rapportering (2002). I Los Angeles Times artikel kan man applicera denna inramning då dem väljer att lyfta de civila och låta dem få berätta om situationen istället för att låta politiker och experter komma till tals som de andra medier gjort. Vilket i sin tur gör att man får en realistisk syn på hur civila ser på situationen.
Förekomst av källor
Figur 5.
I figur 5 presenteras de källor som varit mest frekventa, tvärtom mot citerade så är källor personer som journalisten själv har intervjuat och då inte använt sig av andrahandskällor. I figuren kan man utläsa att den mest förekomna kategorin inom källor är ingen. För att förtydliga vad ingen innebär i resultat menas alltså källor i denna aspekt att medierna inte använt sig av någon källa som intervjuobjekt.. Där är New York Post och Breitbart är mest utstickande. New York Post har inte använt sig av några egna källor alls bland det samlade materialet. I resultatet kan man också utläsa att det finns en större variation i New York Times jämfört med de andra medierna. Till nästan hälften består artiklarna i New York Times egna källor utav experter, vilket också är den kategorin som förekommer mest frekvent i citerade generellt i figur 4. Utstickande för New York Times är också att de använder sig av civilister som källor till en relativt hög andel jämfört med de andra medierna. Breitbart i sin tur använder sig till största del av källor som annan och övriga . Övriga förklaras simpelt att det är organisationer eller andra politiska aktörer som används som intervjupersoner. Ett exempel på ett uttalande som kommer från en källa är exempelvis från Litauens
”Öppnandet av gränser i Östersjöregionen är en ganska allvarlig signal till Europa och världen att vår region har hanterat coronakrisen ordentlig.” (Tomlinson, 2020, vår översättning.)
Precis som resultatet om nyhetsgestlatningen generellt var alarmerande är även den artikeln alarmerande. Breitbart som publicerade denna artikel har använt sig till stor del av källor som uttryckt sig kritiskt med egna åsikter mot Sveriges hantering av covid-19. Precis som Chike Onwe, et al., (2020) studie om hur en pandemi gestaltas kan man dra kopplingar till Breitbarts rapportering. I Chike Onwe, et al., (2020) visade resultatet att medierna använde sig av till störst del av mänskligt intressegestaltning. Mänskligt intresse beskriver författarna som något som ger ett ansikte på artikeln eller en
emotionell vinkel på ett problem. (Chike Onwe, et al., 2020) Detta kan man applicera på Breitbarts rapportering. De väljer aktivt att framhäva de källor som aktivt uttalar sig i en negativ klang för att skapa en emotionell vinkel för att skapa interaktion och intresse hos individer.
6.2 Semiotisk bildanalys
I nyhetsartiklar gestaltas problemet eller sakfrågan oftast med hjälp av bilder. Med stöd av resultatet från den kvantitativa innehållsanalysen har vi valt ut bilder från de olika artiklarna utifrån våra urvalsprinciper. Som den kvantitativa delen av resultatet visade så var gestaltningen oro överrepresenterad bland bilderna, därefter hopplöshet och sedan
pragmatisk.Den sista gestaltningen i den kvantitativa delen av resultatet, övrigt, har vi
valt att inte analysera i den semiotiska bildanalysen. Eftersom de enbart utgör bilder på statistik och grafik, vilket vi anser inte är relevant att analysera på djupet i. De bilder som har valts ut är de som vi anser vara mest relevanta och intressanta till denna studie och med hjälp av arbetsverktyg som denotation och konnotation kommer vi djupdyka i bilderna samt förklara konkret vad vi ser i bilderna och vilka tolkningar som går att urskilja. Materialet i analysen samlas in från samtliga medier för att få en överblick och delas in efter rubriksättningen från artikeln.
6.2.1 “Stockholm No-Go Suburb Most Affected by Coronavirus”
Bilden representerar kategorin oro från den kvantitativa innehållsanalys. Oro har vi förklarat tydligt i metod att det representerar bilder som ger en oroväckande bild av samhället där känslor som rädsla och hopplöshet förekommer. Bilden omfattar tre nedbrända fordon och en polis som rör sig kring bilarna. Bakom fordonen kan man tydligt utläsa en skylt som har följande text: Rinkeby servicehus, vilket i sin tur gör att man kan konstatera att platsen som denna brand ägt rum i är i Rinkeby. Bakom skylten ser man ett lägenhetshus i betong och det går att urskilja två personer som står och iakttar polisens arbete. Från detta konstaterande av det vi konkret ser i bilden kan man dra slutsatser om att bilden illustrerar misär, fara och rädsla. Till bilden följer en rubriken som lyder “Förorterna i Stockholm är mest drabbade av Coronaviruset” (vår översättning). Den tillkommande texten förklarar att den hårda drabbningen av corona beror på ekonomisk utsatthet och på grund av språkliga brister i kommunikationen. I boken Risksamhället menar författaren Ulrich Beck att det finns en systematisk
fakta kring det. Civilisterna i Rinkeby målas upp som ansvarslösa och som i sin tur skapar en alarmerande bild för utomstående individer.
6.2.2 “Sweden: Why the ‘moral superpower’ dissented over COVID-19”
Bilden är publicerad i Los Angeles Times den 16 oktober 2020.
Bilden föreställer nio personer som sitter och äter lunch i hamnen vid ett avlångt bord, vädret är bra och det är soligt. På höger sida om bilden står det en ung tjej och håller upp sin mobiltelefon, hon har en röd elegant klänning på sig. Fotografiet är taget från sidan där man får en vy både över kvinnan på sidan, de lunchande personerna och över hamnen. Det som går att utläsa ut bilden är att en grupp människor har samlats för att äta lunch. Med råden som var är det en alarmklocka som ringer när man ser denna bilden. Råden är att inte samlas fler än de man bor ihop med och trots att de har samlats utomhus är det inte i linje med de rekommendationer som råder. Bilden går att
Som Beck skrev i Risksamhället (2018) om klassamhället och risksamhället som faller samman drar vi denna kopplingen här med. Människorna på bilden ser ut att sitta i Stockholms innerstad vid hamnen och stillsamt äta en lunch, något en annan personer vanligtvis inte kanske skulle göra. Men trots att klassamhället är påtagligt i bilden så kan de även de drabbas av det, vilket bilden gestaltar, ett oansvarigt beteende trots klass. Som Harris, Sebar och Sandell (2013) kom fram till att ansvars gestaltning används väldigt frekvent bland tidningarna, görs det även här då vi drar slutsatsen att personerna på bilden är oansvariga och då bär ansvar för att smittspridningen fortsätter.
6.2.3 “Still Few Coronavirus Restrictions in Sweden as Deaths Rise”
Bilden är publicerad i Breitbart den 13:e april 2020.
Det denotativa som går att utläsa ur bilden är att det är ett tillfälligt sjukhustält som är gult, på tältet är det en skylt med texten “vänta utanför tills du blir uppropad. OBS! Endast tidsbokad mottagning”. I dörröppningen står det en person som är fullt utrustad med munskydd, ansiktsvisir, blå sjukhusklädsel som täcker hela armarna och handskar. Fotografiet är taget rakt framifrån. Personen som står i dörröppningen tittar åt vänster i bilden, bakom hen ser det ut att vara tomt. Bilden är mörk och ser dyster ut. De
dödsfall ökar” (Tomlinson, 2020, vår översättning) Rubriken tillsammans med bildens föreställningar gestaltar hopplöshet, dödsfallen ökar och sjukvården går på knäna. Den moraliska gestaltningar kopplas till detta, Semetko och Valkenburg (2000) skriver att denna gestaltning brukar journalister använda sig av vid en tragedi genom att lyfta fram grupper som berörs av ämnet. Sjukvårdspersonal är några som berörts väldigt mycket av pandemin och denna bilden stämmer överens med den deras gestaltning.
6.2.4 “The World Health Organization´s Swedish flip-flop” Bilden är publicerad i New York Post den 30:e april 2020.
På bilden syns Sveriges statsminister Stefan Löfven, han har på sig en mörkblå kavaj och står framför en mikrofon. Bakom honom syns Sveriges och EU:s flagga. Fotografiet är taget nästan rakt framifrån, den är lite vinklad och tagen uppifrån. Det som går att tolka ur bilden är att Stefan Löfven ser sliten och nedstämd ut. Klädseln och
var bland annat myndighetspersoner. Konkret har tidningen rapporterat om den svenska corona-strategin men med kopplingar till bilden framställs objekten som ansvarslösa. Vidare går det att dra kopplingar till konfliktgestaltning, Semetko och Valkenburg (2000) beskriver den som att grupper ställs emot varandra och att det oftast används av nyhetsmedierna när det handlar om politik. Stefan Löfven ihop med artikeltexten bär ett ansvar för hur Sveriges hantering av covid-19 har sett ut.
7 Sammanfattning och slutdiskussion
Denna studie har tagit form i en kombinerad metodansats, genom att förena kvantitativ forskningsmetod och en kvalitativ analys har vi kunnat tolka och analysera på ett
djupare plan. Utifrån gestaltningsteorin kompletterat med dagordningsteorin och Ulrichs Becks teori om risksamhället har en analys gjorts på hur Sveriges strategi och hantering av covid-19 har framställts av de amerikanska medierna Breitbart, The New York Times, New York Post och Los Angeles Times. Med hjälp av teorierna och vårt eget tolkande kring denotation och konnotation har vi besvarat våra tre frågeställningar:
• Hur har Sveriges strategi och hantering av covid-19 framställts i de amerikanska medierna?
• Vilka källor och citerade är de mest frekventa i artiklarna? • Hur har den svenska strategin gestaltas i bilder?
Den period som vi undersökt är intressant för vår studie då tidsramen presenterar den tidsperiod från pandemins början, tills den lugnade sig till att återigen få ett andra utbrott. Under den här perioden har även hårdare restriktioner införts och lättas upp till att införas igen. Vid utbrottets start tilltog nästan alla länder i världen liknande
restriktioner medan Sverige hade en annan strategi. Något som tydligt berättas i de amerikanska medierna. Det går att följa tidsramen vid coronas utbrott där de
7.1 Avslutande diskussion
Det börjar nu gå mot slutet av denna uppsats och det är snart ett år sedan vi båda fick höra om corona för första gången. Vi båda minns om hur vi tänkte att detta aldrig skulle bli något som drabbade Sverige men efter flera månader efter att ha levt i en pandemi känns det som att det snart är slutet på den. Vi kan nu se hur de runt om i världen har börjat en ny fas, i form av vaccinet.
I början av denna uppsats hade vi en tanke om att de amerikanska medierna skulle vara väldigt hårda och kritiska i sin ton. Vi misstänkte även att det skulle skilja sig mellan de liberala och konservativa/högerextrema tidningarna. Detta var något som visade sig stämma. Enligt Strömbäck (2014) förekommer gestaltningsteorin i flera olika skepnader, en av dessa handlar om hur medier sprider olika maktcentrums och
ideologiers frågor om hur verkligheten ska uppfattas. Som det gick att se i resultatet att, tidningarna som för den konservativa politikens agenda, så går det att koppla till detta som Strömbäck menar. Att resultatet ser ut som det gör kan bero på att dessa
tidningarna, Breitbart och New York Post, har den agendan och framförallt är kritiska till Sverige då den svenska regering är socialdemokratisk, vilket är motsatsen till den ideologi de själva håller med om. Detta är något som kan vara problematiskt då de inte håller en objektiv syn och framför en överdriven alarmerande bild av hur Sverige har hanterat corona.
En annan stor skillnad mellan tidningarna som gick att se i resultatet var bland vilka personer de valt att citera och använda som källor. De konservativa/högerextrema tidningarna Breitbart och New York Post valde att citera fler än att använda egna källor, till skillnad från de mer liberala New York Post och Los Angeles Times. Vi tror att anledningen till detta är då de mer liberala tidningarna hade större resurser. Däremot så visade det sig att samtliga tidningar hade experter eller politiker som de mest
framträdande personerna. Men likt vårt resultat så var detta något som stämde överens med Ghersetti och Odéns (2010) undersökning kring vilka källor som är de mest
En person som framförallt förekom många gånger var Anders Tegnell. Något som kan bero på att han i flera sammanhang beskrevs som “Mannen bakom Sveriges corona-strategi”, han har under hela pandemin var ansiktet utåt för Sverige. Vilket faller inom ramen för konfliktgestaltning (Semetko & Valkenburg, 2000) där journalisten väljer att ställa grupper mot varandra. I Sverige är det regeringen och Folkhälsomyndigheten som har fattat beslut om hur vi ska förhålla oss till pandemin. Med en förstärkning av den semiotiska bildanalysen kunde vi tydligt se i bilderna, mer än ofta, att det var bilder på civila personer som inte höll sig till restriktionerna. När bilderna visar på oansvariga svenskar men texten handlar om Sveriges strategi och är alarmerande i sin tonart. Då blir det en konfliktgestaltning, samhället ställs mot myndigheterna, men vem är det egentligen som bär ansvaret? Regeringen framställs som att de inte gjort tillräckligt och samhället som att de inte gör nog. Samtidigt som de publicerades bilder på sjukvården som representerade den stora börda sjukvården fått bära och hopplösheten under pandemin. Utifrån våra egna tolkningar och föreställningar ställer vi oss frågan ifall svenskarna framställs som dumma och oansvariga som inte följer råden. Det är oroväckande att det är den slutsatsen som dras.
Precis som vi kan utläsa i resultatet var den generella gestaltningen av Sverige
alarmerande. Det innebär att det finns en negativ och kritisk syn på hur hanteringen av corona har sett ut i Sverige. När experter och svenska politiker benämnts i artiklarna har gestaltning generellt varit alarmerande. Bilderna och texterna har förstärkts med hjälp av framträdande källor och citerade. I resultatet kunde vi utläsa att svenska experter var den mest förekommande källan och de som var mest citerad.
Tidigare forskning har visat att den övergripande gestaltningen genom pandemier som covid-19 har varit alarmerande och givit en gestaltning av skräck och oro. Detta är något som stämmer överens med vårt resultat. Slutsatsen som går att dra av detta är att medierna bygger upp en bild av hur farlig hanteringen har varit och riskerna i samhället blir således större. Chike Onwe, et al., (2020) studie visade på att en överdriven
rapportering kan bidra till fler hälsorisker. De demonstrerade en artikel från
