Metodkritik och källkritik

2.11.1 Metodkritik kvalitativ metod

Bryman och Bell (2005) menar att det finns det flera nackdelar med den kvalitativa metoden. En kritik emot den kvalitativa studien är att det kan vara problematiskt att generalisera en kvalitativ studie då ämnet ofta är riktat till en speciell miljö som kan vara svår att applicera hos andra liknande miljöer. Enligt Alvesson och Sköldberg (2008) beror generalisering inom den kvalitativa metoden på det ämne som studeras och dess ståndpunkter. Byrman och Bell (2005) påpekar att den kvalitativa metodens genomskinlighet kan brista, det vill säga hur forskaren har kommit fram till det presenterade resultatet. Ett exempel på det är att intervjufrågor, urval och dataanalys kan vara väldigt diffust beskrivet, något som försvårar generaliserbarheten. Vi har varit medvetna om detta redan vid studiens början, vilket gjort att vi detaljerat redogjort för fokusgruppens urval, genomförande samt operationalisering. Det har gjort det möjligt för läsaren att följa med i studiens resonemang och genomförande.

Vi har förutom en intervju med fallföretaget även genomfört en fokusgruppintervju med pensionssparare. Christensen m.fl. (2010) menar att finns det en risk att personer i fokusgruppintervjuer som inte känner varandra endast kommer att uttrycka socialt accepterade svar. En annan kritik mot fokusgruppintervjuer enligt Bryman och Bell (2005) är att gruppinteraktioner kan leda till att endast vissa kommer till tals och det blir då endast deras åsikter som lyfts fram. Det innebär att de lite mer tystlåtna informanternas röster riskerar att utebli. I vår fokusgrupp har vi som moderatorer försökt få allas röster hörda för att skapa största möjliga dynamik bland deltagarna. Bryman och Bell (2005) tar även upp intervjuareffekten, som vid en kvalitativ intervju innebär att författarna genom sina frågor kan påverka informanternas svar. Christensen m.fl. (2010) tar upp vikten av att ha erfarenhet vid genomförandet av en fokusgruppintervju. Vi är medvetna om att vi är ovana intervjuare, vilket gör att bristen på rutin kan ha haft en viss inverkan på respondenternas svar. Dock försökte vi att hålla oss utanför diskussionen i största möjliga mån för att minska påverkan. Vi valde även att inte nämna fallföretagets namn under fokusgruppintervjun, detta anser vi gjorde att informanternas svar inte färgades av deras åsikter kring fallföretaget i fråga, utan att de höll sig bättre till temat och till allmänna resonemang. Bryman och Bell (2005) menar

att det kan vara problematiskt att organisera fokusgruppintervjuer eftersom det handlar om att samordna och organisera informanterna. Vi upplevde det som tidskrävande och problematiskt då vi hade problem att komma fram till en lämplig tidpunkt då alla informanter kunde närvara. Resultatet av det blev att fokusgruppintervjun fick skjutas fram vid ett par tillfällen.

2.11.2 Metodkritik kvantitativ metod

Enligt Bryman och Bell (2005) möter den kvantitativa metoden på en hel del kritik från forskare som menar att vissa saker går att ifrågasätta. En del av kritiken handlar om kritik mot mätprocessen. Kritiker menar att måtten som är utformade för att mäta begreppen är byggda på antaganden, vilket inte anses tillräckligt tillförlitligt. Genom att vara transparanta och detaljrika i återgivningen av hur måtten tagits fram, försöker vi att öka undersökningens tillförlitlighet. En annan kritik mot den kvantitativa forskningen är enligt Bryman och Bell (2005) att kritiker ifrågasätter hur forskarna kan veta att respondenterna har den kunskap som krävs för att svara på en viss fråga. Kritikerna menar att svaren från respondenterna kan bli missvisande eftersom respondenternas beteende inte alltid behöver stämma överens med hur de faktiskt svarar. Vi har vid genomförandet av enkätundersökningen själva varit med och delat ut enkäten, vilket möjliggjort för respondenterna att ställa klargörande frågor till oss. Chansen att respondenterna tolkar frågorna på rätt sätt är därmed högre än om de skulle fyllt i sin enkät på distans.

Vi valde att använda oss av ett bekvämlighetsurval, vilket enligt Christensen m.fl. (2010) innebär att slumpmässigt utvalda personer tillfrågas. I enkätundersökningen testade vi de åtta tjänstekvalitetsfaktorer som identifierades i fokusgruppintervjun. Vi använde oss av slutna frågor i enkätundersökningen, vilket ledde till att respondenterna var tvungen att ta ställning till de frågor som behandlade var och en av de olika tjänstekvalitetsfaktorerna. Anledningen till att vi använde oss av slutna frågor är att vi eftersträvat ett så rättvist resultat som möjligt. Vi är dock medvetna om att vi genom de slutna frågorna tvingat respondenterna att ta ställning i något som de kanske egentligen inte har en åsikt om, något som kan ha haft en påverkan på resultatet.

Christensen m.fl. (2010) menar att det kan finnas känsliga frågor för respondenten som uppkommer genom att intervjuaren är närvarande, det vill säga när forskaren använder

sig av besöksenkäter. Vid användandet av postenkät eller webbenkät anses det inte vara ett lika stort problem eftersom det finns ett avstånd mellan forskaren och respondenten vilket ökar den upplevda anonymiteten. Eftersom vi använde oss av besöksenkäter var det extra viktigt att vi hade detta i åtanke. Dock så upplevde vi vissa problem kring den öppna frågeställningen kring respondentens inkomst, där vi bad respondenten att fylla i sin årliga inkomst. Vi såg generellt sätt att det fanns en ovilja att lämna ut sin inkomst, vilket påverkade svarsfrekvensen på den frågan. Bortfallet på frågan på årsinkomst låg på 33 stycken av totalt 106 stycken som svarade, bortfallet låg därmed på 31 % vilket får ses som ett relativt stort bortfall. Vi är medvetna om att vi antagligen haft ett lägre bortfall genom en webbenkät eller postenkät, dock så ser vi att fördelarna med besöksenkäten var fler än nackdelarna.

2.11.3 Källkritik

Vi har använt oss utav sekundärdata i form av forskningsartiklar och böcker under studiens gång. Det är därför aktuellt att reda ut om källorna är trovärdiga. Enligt Thurén (2013) innebär Källkritik att forskaren försöker ta reda på vad som är sant eller sannolikt när det kommer till forskningsartiklar. Källkritiken är extra viktig inom två forskningsområden, samhällsvetenskap och humaniora. Patel och Davidson (2011) anser att man vid användning av sekundär data i form av dokument måste förhålla sig kritisk till materialet. Det är lönt att ifrågasätta dokumentets innehåll, syftet med skapandet av dokumentet samt en utvärdering av dokumentets skapare. Enligt Thurén (2013) finns det fyra kriterier som avgör huruvida en källa anses vara trovärdig eller inte. Dessa kriterier är äkthet, tidssamband, oberoende och tendensfrihet. Vi har genom en medvetenhet kring dessa kriterier varit noggranna vid framtagningen av sekundärdata till denna studie.

Det första kriteriet enligt Thurén (2013) är äkthet, alltså om källan är densamma som den utger sig för att vara. Vi har endast sökt artiklar genom databasen Business Source Premier, vilket vi anser bidrar med en viss säkerhet till studiens äkthet. Det faktum att studien finns med i databasen för företagsekonomisk forskning anser vi minskar risken gällande äktheten. Det andra kriteriet menar Thurén (2013) är tidssambandet, vilket betyder att det inte bör ha gått för lång tid mellan en händelse till källans berättelse om denna händelse. Vi har i största möjliga mån försökt att använda oss av nya källor för att få den senaste forskningen inom vårt aktuella forskningsområde. Dock så finns det flera

större företagsekonomiska modeller som är av det äldre slaget, vi har i de fallen valt att gå tillbaka till originalkällan. Ett exempel på det är Bitners (1992) teorier om servicelandskapet, vi har här valt att referera till just Bitner eftersom hon är känd just för sin forskning kring servicelandskapet. Det tredje kriteriet handlar enligt Thurén (2013) om oberoende, vilket betyder att källan inte ska vara ett referat av en annan källa. Vi har som tidigare nämnt försökt att använda oss av de senaste artiklarna inom forskningsområdet, det fall som forskningen i dessa artiklar byggt på äldre och mer kända artiklar så har vi istället refererat till ursprungskällorna i största möjliga mån. Det fjärde kriteriet handlar enligt Thurén (2013) om tendensfrihet, vilket betyder att man inte ska ha anledning att misstänka att källan ger en falsk bild av verkligheten. Anledningarna till detta är att forskaren kan ha personliga, politiska eller ekonomiska motiv att förvränga verklighetsbilden. Vi har valt att inte använda oss av forskning och marknadsanalyser gjorda av enskilda företag. Vi har även försökt att hitta flera källor som styrker varandra, vilket vi anser ökat våra chanser att uppfylla kriteriet.