Metodkritik

En viktig del i forskningsarbetet handlar om att använda en utstuderad metod. Men oavsett hur genomtänkt den än må vara finns delar som det kan råda viss osäkerhet kring. Bryman & Bell (2017, s. 316) menar att det finns begränsningar med analyser gjorda på sekundärdata. Exempel på det är att man aldrig kan ta kvalitén på data för given då man ej kan säkerställa hur insamlingen har gått till eller om den mänskliga faktorn har medfört misstag. Dessutom kan syftet med insamlingen av data skilja sig mellan primärkällor och sekundärkällan.

Ingen primärkälla kommer att användas i denna studie då detta skulle vara både tidskrävande och medföra stora kostnader att på egen hand framställa datan. All data som används till denna studie är att anses som sekundärdata. Bryman & Bell (2017, s. 314) anser att en rad fördelar kan uppnås genom användningen av sekundärdata. De nämner bland annat att man kan få högkvalitativ data till låga kostnader samt en minimerad åtgång av tid som istället kan läggas på att analysera datan. Datan som har hämtats från Thomas Reuter datastream, bör ses som en tillförlitlig källa då Thomas Reuter datastream är en erkänd distributör av finansiell data. Den andra sekundärkällan vi har hämtat data ifrån

31 kommer direkt från företaget som framställer vårt jämförelseindex (SIX Financial Information). Likt Thomas Reuter datastream bör denna källa ses som tillförlitlig då även denna aktör är en erkänd distributör av finansiell data.

För att göra data från Thomas Reuter datastream mer säker och minimera fel kan man använda sig av ytterligare datakällor. Ince & Porter, (2006) beskriver i sin studie att man bör ta det faktum att datastream kan innehålla fel med i sina beräkningar. Vilket vi kommer att hantera genom att testa olika resultat där vi inkluderat och exkluderat data.

Vi kommer att genomföra test av portföljernas resultat där alla bolag i vårt urval är med sedan kommer vi att avlägsna bolag enligt portföljkonstruktionen i avsnitt 5.3. Detta kommer att ge en insikt i hur portföljerna påverkas då bolag som handlas på handelsplatser där enskilda observationer som kan anses tvivelaktiga inkluderas eller exkluderas. Ett exempel på sådana observationer är Transferator som under en enskild dag hade en avkastning på över 1300%

Underlaget för vår data är som nämnt tidigare alla avknoppningar som är genomförda på den svenska marknaden från och med att lex Asea infördes 1991 fram till 2019. Denna lista innehåller företag som är levande och företag som har gått i konkurs eller tagits bort från börsen genom uppköp eller avnoteringar. För att undvika att sådana händelser ska påverka vår analys av den historiska avkastningen har vi valt att inkludera dessa bolag.

Görs inte detta skapas något som inom ekonomin kallas för survivorship bias vilket vi behandlat i avsnitt 4.4.

Vi är väl medvetna om den kritik som framförts speciellt mot Capital Asset Pricing Model och det joint hypothesis problem som uppstår vid användningen av modellen. Vilket vi skriver tydligare om i avsnitt 4.3.

5.18.1 Transaktionskostnader

Denna studie har helt valt att bortse från avgifter som courtage-avgifter. Valet att bortse från dessa parametrar togs för att vi ansåg att arbetet som skulle krävas för att jämföra olika aktörer skulle vara för tidskrävande. Det skulle även innebära att man riskerar att försämra reliabiliteten hos denna studie. Då dessa aktörer har erbjudanden till sina kunder som varierar och även skiljer sig beroende på det kapital investeraren innehar. Det skulle i teorin kunna innebära att en investerare en dag kan handla courtagefritt och andra dagen tvingas betala en courtageavgift om likviditeten hos investeraren ökat. Det faller istället på individerna som tar del av studien att ta med dessa parametrar i sin bedömning när de analyserar och applicerar studiens resultat vid eventuella investeringsbeslut. Något som är viktigt att ha i åtanke vid dessa analyser är att dessa portföljer innehåller ett stort antal aktier och det tillkommer och faller bort ett stort antal aktier under portföljernas livstid.

Detta innebär att transaktionskostnader kommer att uppkomma i och med balanseringen av portföljerna. Vilket också kommer att påverka den riskjusterade överavkastningen.

5.18.2 Skatt

Skatter kommer inte att tas med i beräkningen av den riskjusterade avkastningen i denna studie. Dels för att det skulle vara för tidskrävande att analysera de olika skattemässiga effekterna en investerare skulle kunna få samt att det skulle skada kunna skada reliabiliteten hos studien. Investerare kan ha olika skattemässiga upplägg, studiens resultat skulle därför kunna få olika utfall beroende på vilka antaganden som görs. Därför anser vi att man bör bortse från skatten och att läsaren får utgå från sin egen specifika situation när denne applicerar studiens resultat.

32 5.18.3 Stängningskurser

Vår data kommer i sin helhet att beräknas utifrån stängningskursen vilket är vanligt när man gör undersökningar på historisk avkastning. Stängningskursen används för alla aktier i studien samt jämförelseindexet (SIXRX). Vi har valt att göra så för att underlätta databearbetningen och för att få en så rättvis bild av datan som möjligt. Stängningskursen är också prisjusterad för eventuella händelser som skett under handelsdagen såsom utdelningar. Det är möjligt att maximera den dagliga avkastningen genom att alltid köpa eller sälja till dagens mest förmånliga aktiekurs, men vi anser att det är orimligt att anta att en investerare kan lyckas med detta under en längre period.

33