Metodkritik

Metodkritiken avser påvisa luckor och brister som kan finnas i rapporten samt hur författarna har försökt förebygga dessa. Det punkter som får kritik är litteratursökningen,

datainsamlingen, analysen samt avgränsningarna.

4.5.1 Litteratursökning

Då mycket av litteraturen har varit skriven på engelska och rapporten är på svenska kan vissa direkta översättningar som har gjorts vara felaktiga. Därför finns det fotnoter till dessa ord med det engelska ordet, för att läsaren själv ska kunna bilda sig en uppfattning om vilket ord författarna menar. Vidare finns det en risk att författarna till denna rapport missuppfattat teorier som stötts på under litteraturstudien. Därför har det varit viktigt att triangulera teorierna, dels för validitet och reliabilitet men även för bekräftelse att författarna förstått teorin rätt.

66

Ytterligare kritik till litteraturstudien är att författarna i vissa fall inte hittat de refererade originalkällorna som rapporter eller böcker hänvisat till. Författarna har i dessa fall fått göra en bedömning av hur trovärdig litteraturen varit. Trovärdigheten har bedömts utifrån om litteraturen varit kurslitteratur samt om den varit refererad till i större eller mindre utsträckning.

4.5.2 Metodval

Författarna anser att metodvalet, hur rapporten har byggts upp samt hur datainsamlingen genomförts har varit rätt. Dock hade författarna kunnat tänka till ytterligare i början och insett att det fanns en problematik kring vad som är teoretiskt och praktiskt genomförbart, något som resulterade i en modifiering av analysmodellen. Vidare anser författarna att kärnområdena som identifierats varit de viktigaste och mest påverkande för att besvara syftet. Författarna anser inte att de identifierade kärnområdena skulle bytas ut mot andra men om de funnits tid skulle områdena kunnat utökas med ett kultur- och värderingskärnområde (skulle se till den påverkan organisationskultur, personligheter, värderingar och mentalitet har i en organisation) samt ett specifikt kärnområde som bara ser till den historiska kontexten.

4.5.3 Datainsamling

Vid intervjuerna under datainsamlingen måste intervjuobjektens subjektiva bedömningar hållas särskilda från organisationens, vilket stundtals ansågs svårt enligt författarna. Därför har kontrollfrågor ställts för att bekräfta vems åsikt det är som förs fram. Vidare har författarna valt att inte använda en bandspelare vid intervjuerna för att få intervjuobjekten att känna sig mer bekväma. Som säkerhet har båda författarna medverkat vid intervjuerna för att kunna registrera dessa, men detta ger fortfarande en felkälla då det inte går att återupprepa samtalen. Det finns således ett utrymme för misstolkning och missuppfattning av information. Denna felkälla har dock minimerats genom att skicka ut intervjuutskrifter som intervjuobjekten har fått godkänna. Ytterligare kritik till datainsamlingen rör telefonintervjuerna, författarna till rapporten har vid dessa inte kunna uppfatta kroppsspråk vilket är en viktig del i kommunikationen. Instämmande nickar, hållning, gester och andra tecken som kan tänkas utveckla intervjuerna har genom denna metod missats.

Vidare skulle fler intervjuobjekt kunna öka validiteten och förbättra rapporten eftersom författarna hade fått ett större underlag att dra sina slutsatser från. Samtidigt säger Goodyear (1998) att en ansats av kvalitativ karaktär oftast har cirka 20 stycken eller färre intervjuobjekt, rapportens författare har haft 17 stycken formella och 10 stycken informella intervjuobjekt. Därför anser författarna att de har nått kravet för antal intervjuobjekt som krävs för en rapport av denna typ. Dock hade fler intervjuobjekt kunnat minimera risken för att intervjuobjekt med särintressen skulle kunna påverka utfallet av rapporten. Författarna har försöka att minimera risken för detta och öka validiteten genom att ifrågasatta, jämföra och vikta uttalanden som har gjorts samt söka stöd för uttalanden i den redovisade teorin. Även platserna som intervjuerna har genomförts på (intervjuobjektens arbetsplatser) kan påverka vad som sägs under en intervju eftersom det är logiskt att anta att en person inte alltid känner att det är möjligt att prata fritt, speciellt om dennes värderingar skiljer sig från den allmänna uppfattningen på arbetsplatsen. Denna felkälla har dock författarna försökt att minimera genom att intervjuerna har genomförts bakom stängda dörrar med endast intervjuobjektet och författarna närvarande.

67

Den delen av intervjun som är benämnd mittdelen och vilken efterfrågat exempel på mervärdestjänster kan även ha uppfattats som provokativ av intervjuobjekten. Om intervjuobjekten då inte varit fullt medvetna om att frågorna skett i syftet att få dem tänka utanför boxen och för att de ska opponera sig för en ökad objektivitet hade de kunnat anta en defensiv position och låst sig. Därför har det varit av yttersta vikt för författarna att vara ödmjuka i denna del, för att inte missuppfattas i sin framtoning.

Slutligen anser Kvale & Brinkmann (2009) att mängden spontana, rika, specifika samt relevanta svar som intervjupersonen ger påverkar intervjukvalitén. Då författarna skickade ut ett PM med intervjufrågorna i förväg minimerade de möjligheten till spontana svar från de intervjuade eftersom de haft möjligheten att förbereda sig till en viss grad. Därigenom kan det antas att intervjukvalitén har försämrats i viss mån, dock har agerandet varit nödvändigt för att skapa en trygghet och positiv inställning till intervjun.

4.5.4 Analys

Författarna anser att kritik mot analysen är att de i förväg inte lyckades identifiera att det finns en stor skillnad mellan den teoretiska uppfattningen aktörerna hade och deras praktiska agerande. Detta var i och för sig en nyttig upptäckt som medförde att gap-analysen fick delas upp i två delar och att analysmodellen reviderades efter analysen. Hade detta upptäckts tidigare hade frågeställningarna vid intervjuerna kunnat omformuleras vilket skulle kunna ha givit författarna ännu bättre material att analysera.

Ytterligare kritik mot analysen är den komplexa verkligheten som skiljer sig mot den relativt enkla teorin. Författarna säger exempelvis att affärsrelationerna behöver förändras då teorin säger att den affärsrelation inte är god, men författarna lyfter inte hur den ska förändras. Författarna är medvetna om att processen är svår och då det inte ges förslag på hur förändringen ska ske kan det inte uteslutas förbättringar kan göras.

4.5.5 Avgränsningar

Området är relativt komplext, till följd av detta har avgränsningar varit svåra att sätta då olika upphandlingarna går in i varandra och påverkar varandra, oavsett om de är inom slutenvården eller inte samt om de är lokala eller nationella upphandlingar. Detta har medfört att avgränsningar har tagit bort parametrar som kan vara lämpliga att ta hänsyn till för att nå ett helhetsperspektiv. Exempel på detta är TLV:s inverkan vilken varit relativt nedtonat. Därför bör vidare studier studera dessa myndigheter samt addera denna studies resultat för ett ännu bättre helhetsperspektiv.

Vidare har endast Region Jönköpings län och Region Östergötland studerats på regional nivå. Alla landsting jobbar självständigt och enskilda individer kan ha ett relativt stort inflytande varför landstingen skiljer sig åt. Därför finns det anledning att tro att resultatet inte är direkt applicerbart på andra regionala landsting. Dock han det användas som en fingervisning åt vad de värdesätter, men ska inte tas som en sanning. Slutligen exkluderade författarna även öppenvården och apoteken från studien eftersom de har andra regel- och upphandlingssystem.

68

5 Empiri

Empiriavsnittet är resultatet av både förstudien och de intervjuerna som har genomförts med aktörer i det studerade systemet. Avsnittet har till stor del samma uppbyggnad som referensramen (affärsrelationer, tjänsteorientering, kostnadseffektivitet och strategier) med undantag från inledningen som syftar att ge läsaren ytterligare förståelse av läkemedelsindustrin. Empirin har insamlats genom formella semistrukturerade intervjuer med Region Östergötland, Region Jönköpings län, representanter från NT-rådet samt MSD. Förutom de formella intervjuerna har även informella intervjuer/samtal genomförts med personer som har insyn i sjukvården, regionen eller läkemedelsindustrin. Till dessa refererar författarna löpande i texten, samtliga intervjuobjekten står att finna i avsnitt 5.6Intervjuobjekt för empiristudieni Tabell 2 och Tabell 3.