För att kunna besvara det övergripande syftet i studien undersöks och belyses barns utforskande av teknik då de, både med och utan stöd av pedagoger, deltar i bygg- och konstruktionslek. Utifrån ovanstående metodologiska utgångspunkter avseende forskning som involverar små barn, har intervjuer, fältanteckningar och vi- deoobservationer valts som metod för datainsamling. Dessa besk- rivs utförligt i nedanstående text.
Förberedande kontakt
I studien har intervjuer gjorts med förskollärarna för att få förstå- else för lärarnas olika uppfattningar om teknik i förskolan och hur de möjliggör bygg- och konstruktionslek (Whiteley & Whiteley, 2006). Whiteley och Whiteley (2006) kallar en sådan förberedande datainsamling som lägger grunden för det fortsatta fältarbetet, för ”familiarization”. Förskollärarnas uppfattningar har legat till grund för de fortsatta fältstudierna av bygg- och konstruktionslek genom att de har gett förståelse för hur lärarna planerar och vilka möjligheter som ges för dessa aktiviteter (Whiteley & Whiteley, 2006). Under våren 2016 genomfördes intervjuerna med förskollä- rarna på de deltagande förskolorna. Vid intervjutillfällena var det fem deltagare i en grupp och två deltagare i de två andra grupper- na. Detta blev även ett tillfälle att knyta kontakt med förskolorna och planera inför insamlingen av empiri med videoinspelningar i barngrupperna (Whiteley & Whiteley, 2006). Vid dessa tillfällen delades en blankett ut (se bilaga), med information om forsknings- studien och medgivande att delta i studien, för vidare distribution till föräldrar, i enlighet med forskningsetiska principer (Veten- skapsrådet, 2017). Inom ramen för denna uppsats kommer inte dessa intervjuer att presenteras.
Videodokumentation
För att kunna studera lärarnas och barnens utforskande av teknik, valdes videon som det huvudsakliga verktyget för att dokumentera och samla in data från fältstudierna (Heikkilä & Sahlström, 2003; Björklund, 2010). Videofilmning möjliggör dokumentation av både det verbala språket och kroppsspråket (Heikkilä & Sahlström, 2003, Melander, 2009). Lindahl (1993) menar att videodoku-
mentation ger fylligare data än vid observation som skrivs ned och frihet att följa gruppen utan att behöva anteckna. Att kunna be- svara forskningsfrågorna angående barnens lärande och utfors- kande av teknik i byggleken, blir möjligt genom videodokumentat- ion. Forskaren har möjlighet att gå tillbaka och titta på videofil- merna vid upprepade tillfällen för att analysera hela det filmade materialet ur olika perspektiv och med olika fokus (Björklund, 2010; Melander, 2009). En ytterligare faktor som Melander (2009) lyfter fram är att videodokumentation ger möjlighet att visa och diskutera analysen med andra forskare, vilket höjer analysens kva- litet.
Melander (2009) påpekar att redan valet av kameravinkel och riktning påverkar resultatet. Genom det sätt som kameran riktas in, inkluderas något medan något annat utesluts. I denna studie har en handburen kamera med integrerad mikrofon använts (Heikkilä & Sahlström, 2003). Valet föll på en sådan kamera då den ger fri- het att följa med barnen i aktiviteterna eftersom de kan befinna sig på olika platser. En fast placerad kamera skulle kunna ge mig som deltagande observatör, större frihet att hjälpa till utan att stänga av kameran och därmed kunna filma hela förloppet, men den hade begränsat observationen vad det gäller att följa barnen när de rör sig och byter plats. Kameran är också enkel att stänga av och sätta på, något som underlättade om avbrott fick göras under filmning- en. En ytterligare aspekt att beakta är att barnen kan befinna sig på olika ställen under en aktivitet. Det var inte helt oproblematiskt att välja barngrupp, eftersom det innebär ett bortval av eventuellt intressanta situationer i de andra grupperna, som då inte skulle kunna följas och dokumenteras. Detta kan innebära att data som kunde varit viktig för studien, gick förlorad. Trots det gjordes be- dömningen att det var viktigare att följa en hel aktivitet än att få delar av många olika aktiviteter. Därför valdes en handburen ka- mera.
Fältanteckningar
Eftersom vissa detaljer inte kan dokumenteras med videoinspel- ning, har fältanteckningar använts för att ge kompletterande be- skrivningar av samlingar inför och efter aktiviteterna, då kameran
skulle kunna upplevas som ett störande moment. Fältanteckning- arna har även använts för att ge bakgrund och kontext till aktivite- terna, som till exempel deltagande barn, förskollärarnas planering av aktiviteter och material. Fältanteckningarna skrevs ner i ome- delbar anslutning till besöken på förskolorna, något som Bryman (2012) påpekar är viktigt för att komma ihåg betydelsefulla data.
Genomförande
Som tidigare beskrivits är studien upplagd i två steg med inledande besök på de deltagande förskolorna då intervjuer genomfördes med förskollärare/arbetslag vid de tre förskolorna. Därefter genomför- des videoobservationer. Vid dessa tillfällen observerades bygg- och konstruktionslek som en del i den vardagliga verksamheten och förskollärarna bestämde själva när det passade in i deras verksam- het. Både vid de inledande besöken och vid observationstillfällena, fördes fältanteckningar för att komplettera dokumentationen. Nedanstående tabell (tabell 1) visar en sammanställning för genere- ring av data avseende deltagare och insamlat material. Sammanlagt deltar 11 förskollärare och 49 barn, i åldern 4-5 år, i studien.
Förskola Barn (N) Medelålder barn (år) Data- generering Lärare (N) Antal besök A 1 9 4,7 år 4,7 år November: fältanteckningar December 2016: 39:36 min 2 3 B 7 3 5 år November 2016 23:10 min November 2016 43:51 min 5 3 C 4 25 5 år 4,4 år November 2016 22:45 min November 2016 46:04min 1 4 3
Under höstterminen 2016 genomfördes videoobservationer för att studera hur förskolorna arbetar med bygg- och konstruktionslek. Varje förskola besöktes två gånger och aktiviteterna dokumentera- des med videoinspelning. Efter granskning av det genererade materialet bedömdes att tillräckligt med material fanns för att kunna genomföra studien och att ytterligare material inte skulle tillföra information eller ge förhöjd kvalitet av studien (Tracy, 2010). I aktiviteterna uttrycker sig barnen både verbalt och kroppsligt och därför har videofilmerna transkriberats avseende både tal och handling (Heikkilä & Sahlström, 2003; Melander, 2009; Björklund 2010).. Följande aktiviteter har studerats:
• Konstruera kulbana: spontan lek i bygghörnan
• Konstruera farkost till mjukisdjuret Smutt: uppdrag förbe- rett av förskollärare med utgångspunkt i saga
• Utforska gungbrädans rörelse: spontan lek på gården • Bygga torn av kaplastavar: spontan lek tillsammans med
förskollärare i bygghörnan
• Bygga vattentät koja: uppdrag av förskollärare som del i boendetema
• Bygga husmodeller: uppdrag av förskollärare som del i bo- endetema
Några enstaka barn visade stort intresse för kameran och videoin- spelningen. De fick då titta på kameran och hjälpa till att filma en stund för att sedan återgå till aktiviteten. De flesta barn var dock vana vid att bli dokumenterade och visade inget större intresse. Vid första besöket på förskola A dokumenterades en aktivitet med ett barn enbart med fältanteckningar, eftersom osäkerhet rådde om huruvida detta barn fick filmas vid tidpunkten för aktiviteten (ta- bell 1).
Analysmodell
I den första delstudien har en analys av videoobservationer under aktiviteterna med att konstruera en farkost och bygga koja genom- förts utifrån Mitchams (1994) begrepp: teknik som objekt, kun- skap, aktivitet och volition (object, knowledge, activity and vo-
lition). Dessa begrepp har använts för att besvara forskningsfråga 1och 2:
• Vad kännetecknar barns volition att bygga och konstruera? • Hur utforskar barn teknik i och genom konstruktionerna? Mitchams definition av teknik utgjorde grund för att få syn på tek- nikinnehållet som urskilts i aktiviteterna. Det är främst begreppen teknik som volition och teknik som kunskap (knowledge) som an- vänts i analysen för att få syn på hur lärarnas och barnens volition att planera för eller delta i aktiviteterna tar sig uttryck i bygg- och konstruktionsleken.
Variationteoretisk analys har använts i analysen av videoobservat- ionerna i delstudie 2, för att urskilja vilket lärande som erbjuds och möjliggörs inom teknik i aktiviteterna och för att därigenom be- svara den andra och tredje forskningsfrågan:
• Hur utforskar barn teknik i och genom konstruktionerna? • Hur uttrycks och delas teknisk kunskap mellan barn? Särskilt fokus har legat på att urskilja både vilka lärandeobjekt barnen erbjuds att urskilja i aktiviteten och vilka lärandeobjekt barnen själva har urskilt (Marton & Booth, 2000; Marton, 2015). I analysen har de kritiska aspekterna studerats, det vill säga vad barnen ännu inte har urskilt samt vilka möjligheter till tekniklä- rande de olika konstruktionerna har gett. I analysfasens sista steg, gjordes en analys med fokus både på enskilda handlingar och handlingar i grupp. De aktiviteter som ligger till grund för delstu- die två är att bygga torn och att utforska gungbrädans rörelse. Under hela processen har minnesanteckningar förts, för att kunna följa tankar och resonemang under aktiviteterna och öka transpa- rensen av studien (Tracy, 2010). Nedanstående bild (bild 2) visar analysprocessen:
Delstudie 2: Kvalitativ ana- lys utifrån vari- ationsteorin
Bild 2 Analysprocess av videoobservationer