METODVAL

Genom studiens process har vi genomgående följt de kriterier och förhållningssätt som presenterades i metodkapitlet, i synnerhet avsnitt 2.8 Studiens kvalité. Detta för att i den mån det varit möjligt säkerställa hög trovärdighet och kvalité i studien. Vi har exempelvis, till bästa förmåga, tillhandahållit transparenta och rika förklaringar av respondenter, resultat och genomförande för att läsaren på så sätt ska kunna avgöra huruvida studien är överförbar till aktuell kontext. För att undvika misstolkningar från empiriinsamlingen har vi därutöver skickat resultatet till samtliga respondenter och gett dem möjlighet att läsa och korrigera våra beskrivningar av cheferna och deras svar, en åtgärd vi anser stärker studiens trovärdighet. Med detta sagt är vi medvetna om att cheferna möjligtvis valt att framställa resultat som uppfattats bättre av utomstående. Genom att erbjuda respondenterna konfidentialitet ser vi har bidragit till en öppenhet hos respondenterna eftersom de delat med sig av både utmaningar och information som upplevts känslig. Vi bedömer att respondenterna med vetskapen om detta delat med sig av mycket tankar och reflektioner, vilket gett oss den djupa data som eftersträvades. Detta ser vi kan ha lett till ett mer nyanserat och tillförlitligt resultat. Flera av cheferna nämnde under intervjuerna att ämnet var intressant men att de sällan tar tid att reflektera över vilka kommunikationsvanor de har. Därutöver lyftes även att val av kanal inte heller reflekterats mycket kring, men att det vore bra att göra. Detta anser vi tyda på att även respondenterna varit intresserade av att förbättra kommunikationen på distans, något som vi anser att vår studie kan bidra till. Genom att belysa utmaningar med att leda på distans och IKT-verktygen ser vi möjligtvis kan förbättra kommunikationen. Ovan nämnda faktum ser vi därför kan ha bidragit till att den empiriska datan inte vinklats av respondenterna och därmed att bias undvikits i studien.

Studiens begränsning i form av rådande covid-19 är ytterligare en försvårande aspekt som kan ha påverkat resultatet. Då vi kunnat uttyda, både från respondenter och tidigare forskning, att kommunikationskanalen ansikte-mot-ansikte är mest effektiv, kan genomförda intervjuer på distans kritiseras. Detta kan ha påverkat hur frågorna som ställdes tolkades av respondenterna då vi inte kunnat ta del av icke-verbal kommunikation på samma sätt som vid de intervjuer som genomfördes på plats. Med grund i att respondenterna kunnat kommentera feltolkningar av resultatet ser vi dock att vi uppfattat det som sagts under intervjuerna så som respondenterna avsett.

Något vi övervägde var att skicka ut intervjufrågorna till respondenterna i förväg för att möjligtvis få djupare svar. På så sätt hade varje chef fått möjlighet att tänka efter och reflektera över hur de kommunicerar med deras medarbetare. Resultatet skulle möjligtvis fått ett annorlunda utfall om de fått ta ett steg tillbaka och mer tid för eftertanke, snarare än att ge snabbare svar vid intervjutillfället. Eftersom de inte dagligen reflekterade över hur

kommunikationen gick till, hade ett utskick av intervjufrågorna i förhand möjligen kunnat ge ett större djup. Vi valde dock att inte skicka över frågorna då vi inte heller ville få vinklade svar. Vidare kan svaren hämmats av att samtliga chefer vid respektive intervjutillfälle inte ledde på båda sätt, vilket kan betyda att de minns fel eller förskönar minnen. Det hade på så sätt kunnat bli ett annorlunda resultat om våra avgränsningar och urvalskriterier varit annorlunda. Vi upplevde dock inte att de tre chefer som inte ledde på båda sätt vid intervjutillfällena hade svårare att besvara intervjufrågorna än andra chefer som ledde både på plats och distans vid intervjun. Cheferna uttryckte att antalet medarbetare kan variera, exempelvis hade en av cheferna en månad tidigare lett på båda sätten, och därmed sågs antalet medarbetare som mindre viktigt. Det vi ansåg var av relevans var snarare att cheferna kunde se likheter och skillnader i kommunikationen, vilket de kunde besvara utifrån deras erfarenhet. Vidare ansågs tolv chefer mer fördelaktigt än nio, för ett rikare resultat och för överförbarheten till andra kontexter.

Ytterligare en aspekt som kunnat påverka resultatets tillförlitlighet menar vi är antalet respondenter som medverkat i studien. De tolv chefer som intervjuats innebär en begränsning i form av att resultatet inte kan ses som representativt för en större population. Till exempel hade fler respondenter och ett större urval kunnat innebära att även andra perspektiv inkluderats och bidragit till större innehållsrikedom och djupare analys. För vårt syfte anser vi emellertid att de respondenter vi intervjuat tillhandahållit djupa och tillräckliga data för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Vi övervägde vidare i ett tidigt stadie av studien att även göra en enkätundersökning som hade möjliggjort en större mängd data och på så sätt gett ett mer generaliserbart resultat. Detta var dock något vi inte valde att genomföra på grund av studiens tidsbegränsning. En enkätundersökning tror vi inte heller hade resulterat i den djupgående analys som vi sökte. Detta visade sig vara rätt val då vi, av olika anledningar, har haft svårigheter att hålla oss till tidplanen som vi nämnde i metoden. Mängden data som studiens intervjuer genererade och vår begränsade erfarenhet av omfattande bearbetning av data var exempelvis en orsak till att tidsplanen var svår att följa. I retrospektiv kan vi se att det tidsmässigt hade varit fördelaktigt att begränsa antalet respondenter ytterligare. Hade vi haft mer erfarenhet och vana av bearbetning av data tror vi hade lett till att processen hade gått snabbare. Större avgränsning, och på så sätt ett mindre fokusområde, hade därutöver möjligen gett oss ett mer hanterbart resultat. Vi ser vidare att enbart en enkätundersökning, och numeriska data, troligtvis hade gått fortare att analysera. Dock hade det inte möjliggjort tolkning och jämförelse av chefernas svar.

Som nämndes i metodkapitlet har vissa teman varit svårare att skilja åt då cheferna inte enbart pratat om en specifik sak vid ett specifikt tillfälle med medarbetarna. Till exempel kan ämnen som lyfts vid Individuella och känsliga samtal även handla om komplexa problem, men är som

nämndes vid temabeskrivningen personligt för medarbetaren. Även Allmän

informationsspridning har likheter med Individuella och känsliga samtal. Ett exempel lyftes i avsnitt 4.2.4 Allmän informationsspridning att en verksamhet tappade 30 procent av sin beläggning på grund av yttre omständigheter. Trots att informationen upplevs vara känslig och potentiellt drabbar den enskilde medarbetaren, och således hade kunnat tagits upp vid Individuella och känsliga samtal, valde vi att tematisera det som Allmän

informationsspridning. Detta eftersom det i temat rör sig om information som alla ska nås av. Vi valde dock att ta upp det som ett exempel på en mindre vanlig form av allmän informationsspridning eftersom det berörde samtliga anställda. Vi vill därmed påpeka att gränsen mellan temana inte alltid är skarp, utan att de emellanåt är flytande och kan gå in i varandra. Vi ser dock inte detta som något underligt eftersom vi anser att samtal i realiteten sällan har åtskilliga tillfällen där sakerna diskuteras. Till exempel menar vi att man i verkligheten kan diskutera flera teman vid ett och samma möte. Komplexa situationer, Avstämning av lös karaktär och Snabba puckar menar vi exempelvis kan samtalas om i ett och samma samtal. Vi ser därtill att det är möjligt att ett samtal kan inledas med intentionen att prata om exempelvis en snabb fråga, som sedan leder till att samtala om ämnen som kan räknas till ett eller flera andra kommunikationstillfällen. Därmed är det möjligt att ett kanalval passar det först tilltänkta syftet med kommunikationen men inte är lika lämpat om samtalet övergår till exempelvis ett mer komplext ämne. Vi menar därför att det kan vara av vikt för chefer och ledare att vara medvetna om vilka kommunikationskanaler som lämpar sig för vilka kommunikationstillfällen. På så vis kan chefen föreslå att byta till en annan kanal om samtalet exempelvis blir för komplext för kommunikationskanalens förmåga att förmedla budskapet effektivt.

Då resultatet påvisade att cheferna i de flesta fall föredrar att kommunicera på liknande sätt vid flera kommunikationstillfällen och av likartade anledningar kan resultat, diskussion och slutsatser i flera fall upplevas vara upprepande. Exempelvis är både teman och de svar eller skäl till att välja en specifik kommunikationskanal likartade både på plats och på distans. Detta är något vi är medvetna om men samtidigt en struktur som vi har bedömt vara nödvändig för att jämföra samt besvara samtliga frågeställningar på ett tydligt sätt.

Vidare kan en hermeneutisk ansats och tematisk analys innebära en subjektivitet, att vi tolkat fel eller annorlunda än andra, vilket skulle kunna ge andra ett annat resultat. Som tidigare beskrivet har respondenterna fått ta del av resultatet och haft möjlighet att påpeka missförstånd. Därmed menar vi att missförstånd har undvikits i den mån det är möjligt. Vi resonerar ändock att benämningarna på temana skulle kunna skilja sig åt men att innehållet av de kommunikationstillfällen som vi kunnat urskilja inte skulle skilja sig avsevärt. Detta då innehållet i samtalen och tillfällena troligtvis skulle vara liknande.