Miljöaspekter – Direkt miljöpåverkande verksamhet

3.1 Resor och kommunikation

Swedacs verksamhet kräver en förhållandevis stor andel resande i tjänsten till kunder utspridda över hela Sverige och även till viss del utomlands. Swedacs totala utsläpp av koldioxid (CO2) har sedan 2016 minskat med ca 19 procent. Minskningen beror till stor de av att de internationella projekt som Swedac har bedrivit till stor del har avslutats.

Utsläppen från bilresor har de senaste åren legat på en någorlunda konstant nivå och utsläpp från tåg och buss är försumbara. Däremot har flygresor under 50 mil minskat med 34 procent sedan 2016.

Det är en trolig effekt av omlokalisering då flygresor mellan kontoren antas ha minskat samt att återkommande interna möten har flyttats om så att tågresor kunnat bokas mer.

En möjlig effekt av omlokalisering kan vara att resemönstret förändras beroende på att avståndet till norra delarna av Sverige förlängs när resor inte längre utgår från Stockholm. Myndigheten kommer att under kommande år genomföra analyser av denna effekt.

Tabell 3.1 Utsläpp av koldioxid vid tjänsteresor för egen och extern personal

Kg CO2 Kg CO2/årsarbetskraft

5 Swedacs totala utsläpp på 2,1 ton CO2 per årsarbetskraft ligger i nivå med genomsnittet i jämförelse andra myndigheter i Sverige (2,0 ton CO2 per årsarbetskraft).

Diagram 3.1 Utsläppt mängd CO2 ,kg per trafikslag

Underlaget har sedan föregående utredning kompletterats med uppgifter om resor för externa tekniska bedömare. Tidigare omfattade redovisningen inte resor för de externa tekniska bedömarna som Swedac hyr in för att genomföra bedömningar för Swedacs räkning. Då dessa resor också är en följd av Swedacs verksamhet ingår de nu redovisningen. Uppgifterna för de externa tekniska bedömarna finns inte tillgängliga utan är beräknade med antagandet att de har samma mönster för sina resor som Swedacs personal.

3.1.2 Resor med taxi och hyrbilar

Förordning 2009:1¹ reglerar myndigheternas krav på att använda bilar som är utrustade med teknik för drift helt eller delvis med förnybara bränslen. Samma krav gäller vid upphandling av taxiresor.

Enligt Swedacs rutin för hyrbilar skall alltid den som hyr efterfråga en bil med alternativt bränsle. Om leverantören ej kan tillhandahålla det skall frågan gå till nästa leverantör enligt den statliga

avropsordningen. Enligt rutinen för taxiresor skall även här alternativt bränsle efterfrågas.

Swedacs nyttjande av hyrbil har de senaste åren legat på en relativt jämn nivå på drygt 300 000 km per år. Taxiresandet har däremot mer än halverats sedan 2015, från på en nivå ca 20 000 km per år till ca 12 000 km. Sett till CO2-utsläpp motsvarar det ca 35 000 kg för hyrbilar och ca 1 000 kg för taxiresor. Swedacs personal reser årligen även ca 80 000 km med egen bil i tjänsten, vilket motsvarar CO2-utsläpp på ca 16 000 kg.

3.1.3 IT för minskat antal tjänsteresor

Swedacs verksamhet bedrevs fram till mars 2019 på två orter och har därför utvecklat ett väl

fungerande system för distansmöten. Konferensutrustning finns i samtliga konferensrum och nyttjas i hög grad. Medvetenheten och kunskapen på myndigheten om systemen bidrar till att nyttja

möjligheten till distansmöten även i andra sammanhang.

3.2 Energianvändning

Swedac hade fram till mars 2019 två kontor, ett i Borås och ett i Stockholm. Swedacs totala

kontorsareal uppgick 2018 till 4 318 m² vilket motsvarade 38 m²/årsanställd. Ytan per årsanställd har ökat det senast året då personal på kontoret i Stockholm succesivt har slutat p.g.a. av

omlokaliseringen. Sedan mars har Swedac endast ett kontor med en kontorsareal på 3 318 m².

1 Förordning (2009:1) om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor 0

6 Kontoret i Stockholm har stått för runt 25 procent av energiförbrukningen och nedläggningen av kontoret kommer troligen innebära en minskning av förbrukningen i samma härad.

Swedac bedriver en verksamhet där det krävs en stor andel resor. Totalt sett är det ca 50 procent av personalen ofta reser i tjänsten vilket har som följd att många av kontoren står tomma en stor del av tiden. I och med den kommande ombyggnationen av kontoret i Borås ingår det i planen att

effektivisera nyttjandet av m²-ytan.

3.2.1 Verksamhetsel

Enligt Boverket definieras verksamhetsel som den el (eller annan energi) som används för verksamheten i myndighetens lokaler. Exempel på detta är belysning, datorer, skrivare etc. För Swedacs del har verksamhetselen minskat med 0,2 procent sedan 2016.

Tabell 3.3 Energianvändning av verksamhetsel i Swedacs lokaler

Verksamhetsel Total förbrukning, kWh Förbrukning, kWh/m²

2018 2017 2016 2018 2017 2016

Borås 134 390 134 945 130 187 41 41 41

Stockholm 35 369 39 966 39 931 35 40 40

Totalt 169 759 174 911 170 118 39 41 41

Underlaget grundar sig i mätningar från två olika leverantörer (en för varje kontor) och från och med 2015 köper Swedac endast förnybar verksamhetsel.

3.2.2 Fastighetsel

Boverket definierar fastighetsel som den el (eller annan energi) som används för att driva

de centrala systemen i byggnaden som krävs för att byggnaden ska kunna användas på avsett sätt.

Exempel på detta är elanvändningen för fläktar, pumpar, hissar, fast installerad belysning.

Uppgifterna om energiförbrukning för fastighetsel är uppgifter som grundar sig på fastigheternas totala förbrukning i förhållande till den yta som Swedac hyr. Någon exakt mätning sker inte.

Tabell 3.4 Energianvändning av fastighetsel för Swedacs lokaler

Fastighetsel Total förbrukning, kWh Förbrukning, kWh/m²

2018 2017 2016 2018 2017 2016

Borås 108 709 92 306 117 712 33 28 37

Stockholm 75 278 93 480 55 100 75 93 55

Totalt 183 987 185 786 172 812 43 43 41

3.2.3 Värme och kyla

Även uppgifterna om energiförbrukning för värme grundar sig i Swedacs andel av totalen.

Tabell 3.5 Energiförbrukning för värme per år och kontor

Värme 2018 2017 2016

Borås 307 784 286 234 312 063

Stockholm 75 278 73 226 83 600

Totalt 383 062 359 460 395 663

Swedacs båda kontor värms upp med 100 procent förnybar el.

7 Energiförbrukningen för produktion av kyla har inte kunnat redovisas separat då den för båda

kontoren har ingått i fastighetselen.

3.3 Förbrukning av kontorsutrustning och material

Förbrukning av kontorsutrustning och material mäts här främst som kostnad för inköp.

Utredningen behandlar ej alla inköp av kontorsmaterial utan avgränsar till de varugrupper som antagits ha störst miljöpåverkan, d.v.s. förbrukning av A4 papper samt produkter inom IT och telefoni. En jämförelse med förbrukning av övrigt kontorsmaterial görs också nedan. De produkter som förbrukas från dessa varugrupper är nästan alla miljömärkta.

3.3.1 Papper

Swedac köper in miljömärkt papper enligt statligt avtal. Under perioden 2011 till 2015 minskade förbrukningen av A4-papper ca 42 procent. En stor bidragande orsak till den kraftiga minskningen är att Swedac under 2013 införde ett digitalt arkiv. I takt med att ärenden blir mer och mer digitala sjunker förbrukningen av papper. Sedan 2015 har förbrukningen legat på en jämn nivå.

3.3.2 IT- och telefonutrustning

Swedac avropar IT- och telefonutrustning enligt statligt ramavtal där miljöhänsyn tas. De senast åren har endast inköp det normala utbytet av utrustning gjorts. Vid inköp av IT-utrustning vägs alltid energiförbrukning in vid val av utrustning.

3.3.3 Övrigt kontorsmaterial

Med övrigt kontorsmaterial avses här plastfickor, pennor, pärmar, övrigt (dvs. hålslagare, häftapparater, miniräknare, gem etc.). De senaste åren har förbrukning minskat kraftigt från en kostnad på runt 1 000 kr per årsarbetskraft år 2012 till en kostnad på ca 300 kr per årsarbetskraft för 2018. Det motsvarar en minskning på ca 72 procent.

3.4 Städ

På Boråskontoret utförs städningen av Swedacs servicefunktion med miljömärkta mikrofiberdukar och moppar. Bruket av fiberdukarna gör att användning av rengöringsmedel är marginell. De rengöringsmedel som används är miljömärkta.

3.5 Avfallshantering

Swedac har i sitt ledningssystem rutiner för hur avfallet ska tas om hand. Farligt avfall journalförs och hanteras enligt ett flödesschema och resterande avfallet delas upp och transporteras bort enligt följande fördelning;

Tabell 3.6 Sortering av avfall per kontor

Typ Borås

Det har inte noterats några större förändringar i mängden avfall de senaste åren.

8