bebyggs eller påverkas strax utanför staden av plan-förslaget om utbyggnaderna sker på ett oaktsamt sätt.
Det finns risker med att bygga bostäder och byggnader för verksamheter på brukbar jordbruksmark, då det kan leda till att jordbrukets lönsamhet minskar och jordbruket försvinner, vilket ger negativa effekter på naturmiljö, biologisk mångfald och landskapsbild.
Det finns planer för att bygga bostäder vid strand-nära lägen vid Värmbol. Området är idag bebyggt med gamla industribyggnader, varför det bedöms att inte påverka strandskyddet negativt i området. I Trolle-strand består marken av naturtyp med skyddsvärda områden. Det är viktigt att dessa värden bevaras i fram-tiden vid tillkommande bebyggelse. I planens helhet bedöms påverkan på allmänhetens tillgång till rekrea-tion som positiv då planens intenrekrea-tioner är att stärka stadens rekreationsområden och förbindelsestråken mellan dem.
Vattenmiljö
Sammantaget bedöms planen ge en måttlig positiv effekt på vattenmiljön. Ett ökat antal hårdgjorda ytor medför en större ytavrinning vilket kan påverka dag-vattnets kvalitet negativt. Med bra dagvattenlösningar och kommunens förslag på att ta fram planer och stra-tegier för kommunens framtida vattenplanering, kan planens påverkan på vattnets kvalitet reduceras.
Sanering av förorenade områden för framtida bostäder bedöms ge en positiv effekt på vattenmiljön då risk för spridning av förorenade ämnen till vatten minskas.
Miljöskydd och säkerhet
Planen bedöms att ge en positiv påverkan på miljö-skyddet, då en utbyggnad av bostäder i potentiellt för-orenade områden leder till att dessa områden
invente-ras och saneinvente-ras, vilket minskar risken för att allmän-heten exponeras av miljöfarliga ämnen. Det finns befintliga verksamheter i staden som tillhandahåller farliga ämnen, som gasol och andra giftiga samt brandfarliga ämnen. Det finns risk för att ett ökat antal människor utsätts för olycksrisker när antalet bostäder ökar i dessa verksamheters närhet. Vid genomförande av föreslagna åtgärder bedöms riskerna kunna minimeras.
Geologi och sårbarhet
Vid extrema väderförhållanden som leder till så kallat 100-årsflöde i Nyköpingsån finns det risk för att sam-hällsviktiga funktioner som till exempel Rosenholms reningsverk slås ut på grund av översvämning. Utveck-lingsområdet BV5 Värmbol är beläget i ett område som riskerar att översvämmas vid ett 100-årsflöde, liksom stränderna vid Djulönäs.
Det finns inga riktlinjer i planförslaget om hur eller om områden där det finns risk för översväm-ningar får bebyggas eller hur befintliga byggnader ska skyddas från översvämningar, vilket bedöms som negativt då det finns risk för att det tillkommer bostä-der i områden där det råbostä-der översvämningsrisk.
Kulturmiljö och stadsbild
Det ses som positivt för stadsbilden med förtätning, där mark som idag är outnyttjad bebyggs med bostä-der och verksamheter. Kommunens avsikter gällande stadens riksintresse är att de läsbara historiska struk-turerna i staden ska förbli en viktig del av stadens framtida utveckling. Befintliga byggnader med kultur-historiskt värde ska utpekas och dess värden säkerstäl-las för ett långsiktigt skydd. Detta bedöms som posi-tivt för kulturmiljön, då det innebär att staden kan
utvecklas i framtiden samtidigt som stadens historiska värden bevaras och förädlas.
Sociala aspekter
Planförlaget bedöms att ge en positiv påverkan på de sociala aspekterna i staden, då kommunen har en stra-tegi om att involvera medborgarna genom dialog vid detaljplaner och översiktsplaner.
Detta bedöms som positivt både för barn och ung-domars psykiska hälsa samt för jämställdheten och jämlikheten i samhället, då frågor som trygghetsfakto-rer och tillgängligheten i den fysiska planeringen dis-kuteras och hållbara lösningar tas fram.
Planens intentioner att skapa/utveckla fler park/
naturområden bidrar till att öka utbudet av promenad-stråk till naturområden utanför staden, vilket ökar befolkningens tillgång till fysisk aktivitet och rekrea-tion utomhus.
Planens riktlinjer om en blandad och tät bebyg gelse-struktur kan bidra till en ökad trygghet i staden samt ger möjligheter till en mer integrerad framtida stad, vilket bedöms som positivt för de sociala aspekterna.
foto: Katrineholms kommun
foto: Duveholmssjön, Hanna Maxstad
L I T T E R AT U R F Ö R T E C K N I N G
Miljö, risk, klimat och energi www.naturvardsverket.se, 2013-05-15 www.energimyndigheten.se, 2013-03-03 www.miljomal.nu, 2013-04-03
www.hallbarstad.se, 2013-04-03
Katrineholms kommuns klimatstrategi, Katrineholms kommunfullmäktige, 2005-10-17
Klimatanpassning i fysisk planering – Vägledning från Länsstyrelserna, utgiven 2012
Klimat och energistrategi för Södermanlands län, 2012:1
Åtgärdsprogram till Klimat och energistrategi för Södermanlands län, 2012:2
Når vi miljömålen? – En bedömning för Söder manlands län 2012, Rapport nr: 2013:1
Miljömålen på ny grund.
Naturvårdsverket 2011. Rapport 6433
Risk och sårbarhetsanalys, Katrineholms kommun, 2011
Riskhantering avseende farligt godstransporter på väg – underlag till översiktsplan för Katrineholms kommun, Structor Riskbyrån AB, Stockholm 2013-05-29
Riskanalys med avseende på järnvägstrafik för Katrineholms stad,
Structor miljöteknik AB, Eskilstuna 2013-06-19
Bullerkartläggning av Katrineholms tätort, Structor Akustik AB, Stockholm, 2013-04-14
Riskbild Södermanland, Rapport nr 2012:6, Länsstyrelsen i Södermanland, utgiven 2012
Bättre plats för arbete, Boverkets allmänna råd, 1995:5
Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer,
Januari 2000, Länsstyrelsen i Stockholms län
Regionala frågor
Wigren, Anders och Elin Johansson:
Omvärldsanalys Katrineholm. Inregia AB, december 2005.
Ansvarskommittén: Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft (SOU 2007:10)
Utredningen om den statliga regionala förvaltningen:
Statens regionala förvaltning (SOU 2012:81)
Sörmlandsstrategin 2020,
Regionförbundet Sörmland, februari 2013
Sörmlands strategi för en hållbar besöksnäring 2013–2023, Regionförbundet Sörmland, 2014
Historia och kulturmiljö
Larsson, Jan (1994): Hemmet vi ärvde: om folkhemmet, identiteten och den gemensamma framtiden
Sörmländsk bygd under 7000 år, Kultur minnes vårdsprogram för Katrineholms kommun, Katrineholms kommun, 1988
Trafik
Trafiknätsanalys, Katrineholms kommun, Centralorten, 2012-10-18
Hastighetsplan för Katrineholms tätort, 2012-10-18
Parkering för hållbar stadsutveckling, Sveriges Kommuner och Landsting, 2013
Fotgängarprogram 2012–2018, Malmö – den gångvänliga staden, Gatukontoret Malmö stad, antaget i Tekniska nämnden 2012-04-24
Vägledning för gångplanering. Så skapas det gångvänliga samhället, Trafikverket, september 2013
Övrigt
www.unicef.se/barnkonventionen, 2013-04-09 www.uc.se, 2012-11-08, Justitia och Syna www.boverket.se, 2013-02-15
Inspirationsmaterial
Översiktsplan 2030 för Eskilstuna kommun, utställningshandling 2013
Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050, antagen 2012-12-06
Översiktsplan för staden Linköping, antagen i juni 2010
Översiktsplan för Umeå,
Fördjupning för de centrala stadsdelarna, antagen 2011-08-29
Växjö kommuns översiktsplan del Växjö stad, antagen 2013-02-28
Utställningsförslag, Översiktsplan för Malmö ÖP2012.
Planstrategi, Stadsbyggnadskontoret Malmö stad, januari 2013