SÄRSKILD HÄNSYN Naturmiljö

Kat rine holm omges av varierad och värdefull natur.

Naturen är en viktig tillgång för kommunen, invå-narna och besökarna. Naturen är inte bara viktig lokalt för oss människor den är även särskilt värdefull i ett större sammanhang, det kan vara områden som innehåller sällsynta naturtyper, visar på naturlandska-pets utveckling eller hyser unika djur- och växtarter.

Natura 2000

Sjön Näsnaren norr om Kat rine holm är Natura 2000- område enligt fågeldirektivet och habitatdirektivet. Ett område i anslutning till Näsnaren, med äldre bland-skog med mera (”Tornbland-skogen”) är Natura 2000-om råde enligt habitatdirektivet.

Skyddade områden

Biotopskyddsområde enligt Miljöbalken 7 kap 11§ och Förordningen om områdesskydd

”Generellt” biotopskydd gäller för alléer, källor med omgivande våtmark i jordbruksmark, odlingsrösen i jordbruksmark, småvatten och våtmarker i jordbruks-mark, stenmurar i jordbruksmark och åkerholmar med en areal om högst 0,5 hektar.

I särskilda beslut får mindre mark- eller vatten-områden, som utgör livsmiljö för hotade djur- eller växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda, för-klaras som biotopskyddsområde.

Dessutom får Skogsstyrelsen förklara särskilt skyddsvärda områden i skogsmark som biotopskydds-områden. Inom biotopskyddsområdena får natur-miljön inte skadas.

Strandskydd enligt Miljöbalken 7 kap 13§

Generellt strandskydd gäller för land- och vattenområde inom 100 meter från strandlinjen vid normalt medel-vattenstånd för hav, insjöar och vattendrag. Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för all-mänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor på land och vatten för djur- och växtlivet. Inom strand-skyddsområdet får ingen uppföra eller väsentligt ändra byggnader, gräva, utföra anläggningar eller vidta andra åtgärder som påverkar djur och växtlivet. Från förbu-det finns vissa undantag och om förbu-det finns särskilda skäl, kan dispens lämnas från förbuden i lagtexten.

Naturinventeringar

Nyckelbiotoper

Nyckelbiotoper är skogsområden med mycket höga naturvärden och som har en nyckelroll för skogens missgynnade och hotade arter.

Våtmarker

Våtmarker (till exempel mossar, myrar och kärr) har stor betydelse för den biologiska mångfalden. De är en del av landskapets mosaik av naturtyper och har för-utom sitt biologiska egenvärde även betydelse för nära-liggande ekosystem. Under 1800-talet försvann de flesta våtmarkerna i odlingslandskapet och under 1900-talet har ytterligare våtmarker försvunnit. Länets våtmarker inventerades 1983.

Ädellövskog

Skogsvårdslagens 22 och 23§ innehåller bestämmelser till skydd för ädellövskog. Kortfattat är ädellövskog skogsbestånd om minst 0,5 hektar som till minst 50 procent utgörs av ädla lövträd. Till ädla lövträd räknas alm, ask, avenbok, bok, ek, fågelbär, lind och lönn.

Under perioden 1983–1985 inventerade länsstyrelsen ädellövskog i länet.

Sumpskog

Sumpskog omfattar all trädbärande blöt mark, där träden i moget stadium har en medelhöjd av minst tre meter och den så kallade krontäckningsgraden är minst 30 procent. I slutet av 1990-talet inventerade Skogs styr elsen förekomsten av sumpskog i länet.

Ängs- och hagmarker

Våra ängs- och hagmarker är viktiga på flera sätt. De har en extremt stor mångfald av växt- och djurarter, varav många är hotade, samt stora kulturhistoriska värden. Här finns också mycket stora skönhetsvärden.

Äldre betesmarker har dessutom betydelse som kunskaps-

foto: Hanna Maxstad

och genbanker och är därmed värdefulla forsk nings- och studieobjekt. Värdefulla ängs- och hag marker i länet pekades ut i länsstyrelsens inventering från 1988–

1990. Inventering följdes upp 2002–2004 med Jord-bruksverkets inventering av ängs- och betesmarker.

Rödlistade arter

Många växt- och djurarter är idag hotade, bland annat som en effekt av markanvändningen inom jord- och skogsbruket, men också genom försurning, övergöd-ning och miljögifter. För att få en överblick över till-ståndet för floran och faunan i Sverige tas en lista fram över hotade, sällsynta och hänsynskrävande arter.

Denna lista kallas Rödlistan där arter klassificeras i olika kategorier beroende på hur hotad arten är.

Särskilt skyddsvärda träd

Länsstyrelsen i Södermanlands län i samverkan med Skogsstyrelsen inventerade 2005–2006 särskilt

skydds värda träd i Södermanland. Syftet var att öka kunskapen om var gamla och grova träd med stora biologiska och kulturhistoriska värden före-kommer, deras vitalitet och åtgärdsbehov. Sam-manlagt registrerades över 22 400 träd i närmare 4 500 olika områden.

Resultatet ligger i dag till grund för ett omfattande bevarandearbetet i form av information, utbildning och skötselåtgärder kring gamla träd.

Naturvårdsprogram

Länsstyrelsen sammanställde naturvårdsprogrammet

”Sörmlands natur” 1991, men många redovisade fakta bygger på inventeringar och utredningar gjorda under 1980-talet. ”Sörmlands natur” innehåller en

kommun-vis genomgång av värdefulla naturområden.

Där redovisas utvalda naturobjekt i tre klasser:

Klass I med högsta naturvärde, Klass II med mycket högt naturvärde och Klass III med högt naturvärde.

Karta över vilka naturvärden som finns i Kat rine holms stad.

Riksintresse

Geografiska områden som är av nationell betydelse för en rad olika samhällsintressen kan pekas ut som om råden av riksintresse. Riksintressen är områden som enligt tredje kapitlet Miljöbalken bedöms ha värden av vikt för hela landet och ska därför skyddas mot åtgär-der som påtagligt kan skada dessa värden. I kommu-nens planeringsarbete ska riksintressen tillgodoses och om möjligt ska dess värden förstärkas. Inom Kat rine-holms stad finns riksintresse för kulturmiljövården och för kommunikationer.

Kulturmiljö

Länsstyrelsen i Södermanlands län har under de senaste åren reviderat riksintresseområden för kultur miljö vår-den vilket innebär att geografisk avgränsning och be-skrivningar omarbetats. I Kat rine holms stadskärna lig-ger riksintresse för kulturmiljövården D28 Kat rine holm.

I Länsstyrelsens nya förslag har den geografisk avgränsning omarbetats så att den befintliga stads-kärnans struktur efterföljs på ett mer logiskt sätt än

den äldre avgränsningen.

D28 Kat rine holm: Stadsmiljö som tydligt speglar järnvägsbyggandet som samhällsbildande faktor och där utvecklingsstadierna från järnvägens anläggande till tiden innan andra världskriget är läsbara. Kom-munens avsikter när det gäller riksintresset beskrivs under kapitlet ”Kulturmiljö”.

Kommunikationer

Riksintresse för vägar och järnvägar ingår i riksintres-set kommunikationer och pekas ut av Trafikverket. I Katrine holm är järnvägarna och riksväg 52, 55, 56 utpekade, samt Katrineholms kombiterminal med Fab-riksgatan/Trädgårdsgatan/Fågelgatan/Industri gatan och väg 555 utpekade som riksintresse för kommuni-kationer. Östra förbifarten väg 55/56 är utpekad av Trafik verket som framtida väg av riksintresse. Kartan bygger på uppgifter från Trafikverket i maj 2013, för-ändringar i riksintressen för väg kan bli aktuella under 2013 då kommunen tagit över delar av vägnätet.

Karta över nuvarande riksintresse för kulturmiljövården samt länsstyrelsens förslag till ny avgränsning.

MILJÖ- OCH RISKFRÅGOR