Miljökvalitetsnormerna (MKN) är ett styrmedel i arbetet med att nå fram till miljökvalitetsmålen. Miljökvalitetsmålen är dock mål medan miljökvalitetsnormerna är juridiskt bindande. Normerna anger vilken kvalitet på miljön som ska uppnås vid en viss tidpunkt. Huvudregeln är att en god status ska uppnås och att statusen inte får försämras. Men det fi nns undantag beroende av statusklassningen i nuläget, åtgärdsbehovet och åtgärdsmöjligheter. Till miljökvalitetsmålen hör ett åtgärdsprogram.
Detta program innehåller de åtgärder som myndigheter och kommuner ska genomföra.
Bestämmelserna om miljökvalitetsnormerna fi nns i miljöbalkens femte kapitel och utgår från EU-direktiv. MKN är juridiskt bindande och ska följas vid tillståndsgivning och planläggning. Översiktsplanen ska visa hur kommunen avser följa gällande miljökvalitetsnormer. Idag fi nns miljökvalitetsnormer för utomhusluft, buller och vattenkvalitet.
Omgivningsbuller
Miljökvalitetsnormen för omgivningsbuller infördes genom förordning (2004:675) om omgivningsbuller. I kommuner med färre än 100 000 invånare omfattar miljökvalitetsnormer buller från större vägar (över 3 miljoner fordon/år), större järnvägar (30 000 tåg/år) och större civila fl ygplatser (över 50 000 fl ygrörelser/år). I Ronneby kommun uppfyller bara väg E22 miljökvalitetsnormen för omgivningsbuller. På denna väg ska Trafi kverket vart femte år kartlägga bullret och ta fram ett åtgärdsprogram.
Men kartläggningen används framför allt för att på EU-nivå vidta åtgärder mot buller tillsammans med de andra EU-medlemsländerna.
Kartläggningen utgör inte underlag för åtgärder i Sverige.
Om ombyggnaden av E22 mellan Björketorp och Nättraby kommer att kunna klassas som ”väsentlig ombyggnad” kan fastigheterna i dess närhet betecknas som ”ny miljö” vilket kan det innebära att den nya vägen ska uppfylla gällande bullerriktvärden, förutsatt att åtgärder bedöms vara rimliga att utföra.
88
Utomhusluft
Normerna för utomhusluft regleras av Luftkvalitetsförordningen
(2010:477). Förordningen innehåller miljökvalitetsnormer för kväveoxid, kvävedioxid, svaveldioxid, kolmonoxid, bensen, bens(a)pyren,
arsenik, kadmium, nickel, ozon, partiklar (PM10 och PM2,5) och bly.
Blekinge kustvatten och luftvårdsförbund lät genomföra samordnade luftkvalitetsmätningar under 2012/13. Medelvärdeshalterna av samtliga ämnen överskred inte miljökvalitetsnormerna då. Mätningar pågår även under perioden 2016/17, men mätningar genomförs inte för alla parametrar som det fi nns MKN för.
För miljökvalitetsmålet ”Frisk luft” gäller dock strängare normer.
Halterna av bens(a)pyren överskred dessa något. 2014 var medelvärde för partiklar (PM10) bara något under miljökvalitetsmålets gränsvärde.
Dygnsmedelvärdet överskreds mer än 20 dygn. Miljökvalitetsmålets precisering av exponeringen av ozon och växtlighet överskreds 2014 i hela Blekinge. Från 2020 gäller nya, lägre miljökvalitetsnormer för ozon. Hade dessa gällt redan 2014, hade värdena i Blekinge län överskridit dessa.
Det fi nns alltså all anledning till att intensifi era ansträngningarna att förbättra luftkvalitén. Marknära ozon är en sekundär luftförorening, som bildas av kväveoxider och organiska ämnen vid inverkan av starkt solljus.
Den största källan av kväveoxid är biltrafi ken och förbränning i kraftverk.
Bens(a)pyren och partiklar härrör också från biltrafi ken. I Ronneby
påverkas luftkvalitén också av fl yget. Även småskalig vedeldning bidrar till höga halter av dessa ämnen i utomhusluften.
Översiktsplanen avser att bidra till att minska föroreningar i luften genom att planlägga nya bostadsområden nära kollektivtrafi kstråk eller på ställen där ett stärkt underlag för kollektivtrafi k behövs. Intentionerna är att gång- och cykeltrafi ken ska utvecklas i kommunen. I Ronneby, Kallinge och Bräkne-Hoby kan nya utbyggnadsområden försörjas med fjärrvärme.
Vatten
Allmänt
Vattenmyndigheterna ansvarar för förvaltningen av Sveriges vatten. Den administrativa organisationen är indelad efter större avrinningsområden.
Ronneby tillhör vattendistriktet Södra Östersjön. Vattenförvaltningen sker med hjälp av sexåriga arbetscykler. Dessa består av en undersökning och bedömning av vattnets status, ett fastställande av ett åtgärdsprogram och en miljökvalitetsnorm. Vattendelegationen i vattendistriktet beslutar om miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för vattenförekomster.
Vattenförvaltningen omfattar allt vatten, det vill säga alla sjöar,
vattendrag, kust- och grundvatten, oavsett storlek eller andra egenskaper.
Av praktiska skäl sätts dock en nedre storleksgräns för vilka vatten som får bli vattenförekomster och som därmed blir beskrivna och får fastställda miljökvalitetsnormer. En vattenförekomst är ett homogent vattenområde, exempelvis en sjö eller en sträcka i ett vattendrag. För sjöar gäller en minsta yta på 1 km2, och för vattendrag skall uppströms liggande tillrinningsområde vara större än 10 km2. Vissa mindre sjöar och vattendrag, värdefulla vatten och vatten med kända miljöproblem, har dock tagits med i arbetet som vattenförekomster. En stor älv eller en sjö kan bestå av fl era vattenförekomster.
Huvudregeln för miljökvalitetsnormen är att alla vattenförekomster ska uppnå god status. Detta betyder att ekosystemen i vattnet och dess närmaste omgivning fungerar på ett livskraftigt sätt och att ekosystemtjänsterna bibehålls. Dessutom får statusen inte försämras. I vissa fall är det accepterat med en mindre sträng miljökvalitetsnorm eller att tidpunkten för när god status ska vara uppnådd skjuts fram. Undantag fi nns om det är tekniskt omöjligt eller orimligt dyrt att vidta de åtgärder som krävs för att uppnå god status, eller om det av naturliga skäl är omöjligt för vattenmiljön att återhämta sig trots åtgärder. Kommuner och andra myndigheter är ansvariga för att genomföra åtgärder i åtgärdsprogrammen.
Miljökvalitetsnormer för vatten omfattar ytvatten (sjöar, vattendrag och kustvatten) samt grundvatten. För ytvatten bedöms ekologisk och kemisk status. För grundvattenförekomster bedöms kemisk och kvantitativ status.
Kraftigt modifi erade och konstgjorda vatten, som har påverkats av till
89
exempel vattenkraftverk, ska uppnå god ekologisk potential och god kemisk status.
Preliminära statusklassningar för Ronnebys vattenförekomster Länsstyrelsernas vatteninformationssystem VISS redovisar förslag för statusklassningar från 2015. Enligt denna klassifi cering visar de fl esta av kommunens åar bara en måttlig ekologisk status. Ronnebyåns status är delvis även otillfredsställande till dålig. Vid kusten har Vierydfjorden och Kålfjärden samt Västra Fjärden i Listerbyskärgården otillräcklig ekologisk status. Bara Blanksjön och Stora Skälen har god ekologisk status.
Det största problemet för vattendragen är dammar och andra
vandringshinder för vattenlevande djur och andra fysiska förändringar såsom uträtningar, kulverteringar och vattenuttag. Uppskattningsvis är en tredjedel av alla vägtrummor lagda så att de utgör vandringshinder för djurlivet i vattnet.
Övergödning, försurningar och miljögifter påverkar också den ekologiska statusen negativt. Övergödning, alltså ett överskott av framför allt kväve och fosfor i vattnet, härstammar främst från jordbruk men även små avlopp, reningsverk, skogen, dagvatten och industrin bidrar. Försurning kommer från nedfall av svavel som fi nns i utsläpp från Sverige och Europa. Utsläppen har minskat men mark och vatten kommer fortsätta att vara försurade under lång tid. Skogsbruket bidrar också till försurning, framför allt när mer biomassa tas från skogen. Återhämtningen går mycket långsamt.
Inte heller vattenförekomsternas kemiska status är tillfredsställande. Vissa ämnen, som kvicksilver, fi nns i halter som överskrider normen. Men det saknas ekonomiska och tekniska förutsättningar att lösa problemet inom överskådlig tid. Även bekämpningsmedel och metaller förekommer.
Många substanser, som PFAS, är relativt nyligen uppmärksammade miljöföroreningar. Därför har de inte ingått i miljöövervakningen tidigare.
Enligt arbetsmaterialet till miljökvalitetsnormerna fi nns det en risk att inget vatten i Ronneby kommer uppnå god ekologisk status 2021. Av det följer att miljökvalitetsnormen kommer att kräva att god status ska vara uppfylld först 2027. Men det krävs omfattande åtgärder redan innan 2021 för att uppfylla miljökvalitetsnormen. Grundvattnets kvantitativa status bedöms vara god för alla klassifi cerade grundvattenförekomster i kommunen.
Åtgärder
För att uppfylla miljökvalitetsnormerna är det viktigt att minska utsläpp från små avlopp och kommunala reningsverk. För att minska läckage av näringsämnen från mark behövs fl er våtmarker och skyddszoner utmed vattendrag. Arbetet för att motverka vandringshinder i vattendragen
behöver fortsätta men i åtgärdsarbetet ska värdefulla kulturmiljöer beaktas.
Flera våtmarker behövs och en utbyggnad av dagvattenhanteringen enligt kommunens dagvattenpolicy. En efterbehandling av förorenade områden är angelägen. Åtgärder för att säkerställa ett långsiktigt skydd för nuvarande och framtida dricksvattenförsörjning är särskilt betydelsefulla.
Föreslagna större nya bebyggelseområden i översiktsplanen ska kopplas till det kommunala vatten- och avloppsnätet, om det inte fi nns en lösning som är bättre i ett miljöperspektiv.
Varsam hantering av va enresurser är vik gt.
90
Hänsynsområden i Ronneby kommun.