Miljöpåverkan av fallstudierna jämfört med Sveriges uppsatta miljömål

I tidigare avsnitt jämfördes fallstudiernas miljöpåverkan avseende inputs och outputs, d v s positiva följder respektive negativa följder för miljön. Dessa inputs och outputs var areal/volym sanerad mark/massa och energiförbrukning omräknat i kg utsläppt koldioxid.

Under 1999 antog Sveriges riksdag femton nationella miljökvalitetsmål som under 2005 kompletterades med ytterligare ett miljömål. Det övergripande målet för dessa är att vi till nästa generation ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Det innebär att påverkan på miljön ska ha reducerats till nivåer som är långsiktigt hållbara. Sanering av förorenad mark är ett delmål i miljömålet Giftfri miljö som säger att ”miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden.”

Delmålen 6 och 7 som berör sanering lyder: ”Samtliga förorenade områden som innebär akuta risker vid direktexponering och sådana förorenade områden som i dag, eller inom en nära framtid, hotar betydelsefulla vattentäkter eller värdefulla naturområden skall vara utredda och vid behov åtgärdade vid utgången av år 2010” och ”Åtgärder skall under åren 2005—2010 ha genomförts vid så stor andel av de prioriterade förorenade områdena att miljöproblemet i sin helhet i

huvudsak kan vara löst allra senast år 2050”[Ref.

www.miljomal.nu

2006-06-02].

Enligt den miljömålsansvariga myndigheten Kemikalieinspektionen är de allvarligaste föroreningarna inom förorenade områden ”kvicksilver, kadmium, arsenik, bly, krom och koppar, PETOX (persistenta halogenerade organiska ämnen), klorerade lösningsmedel, svårnedbrytbara bekämpningsmedel,

PAH, kreosot och BTEX (bensen toluen, etylbensen, xylen)”[Ref. www.kemi.se]. Alla dessa ämnen är av Kemikalieinspektionen indelade i prioriteringsnivåerna utfasningsämnen eller riskminskningsämnen. Utfasningsämnen ska fasas ut ur kretsloppet, d v s destrueras eller slutförvaras och riskminskningsämnen ska bedömas utifrån den aktuella risken och övervägas att bytas ut [Ref.www.kemi.se]. Om föroreningarna på ett aktuellt förorenat område är utfasningsämnen så väger skälet för att ta sanera tungt.

Ett annat viktigt miljömål är Begränsad klimatpåverkan och där kommer fallstudiernas beräknade energiförbrukning omräknat i kg utsläppt koldioxid in under delmålet utsläpp av växthusgaser [Ref.www.miljomal.nu]. På

Miljömålsportalens hemsida påtalas att utsläppet av växthusgaser minskar inom bl a uppvärmning, jordbruk och avfallsdeponier men att nedgångarna uppvägs av en ökning av vägtrafikens utsläpp. Framförallt är det de tunga godstransporterna som ökar i omfattning [Ref. www.miljomal.nu.se]. En beräkning baserat på

transportsträckor, figur 1-4, samt en antagen årlig totalvolym av 250 000 ton mottagen på behandlingsanläggningar visar att förorenade massor står för cirka 36 mtonkm per år, vilket utgör 0,1% av all vägburen godstrafik i Sverige (ref.

Vägverkets årsredovisning 2005).

Sanering av förorenade områden har positiv påverkan på miljömål 9, grundvatten av god kvalité och miljömål som kan beröras negativt av

efterbehandlingsåtgärder är mål 2 angående frisk luft, med delmålen om VOC, marknära ozon, och kvävedioxid.

Miljömål 15, god bebyggd miljö omfattar delmål om såväl minskade avfallsmängder samt minst uttag av naturgrus, vilka kan beröras av efterbehandlingsåtgärder.

5.3.5 Slutsatser

För att välja åtgärdslösning för ett förorenat område behöver miljövinster jämföras med miljöförluster, eller inputs jämföras med outputs i åtgärdslösningens system enligt figur 5-1. De beräkningar som visats i tabell 5-3 och 5-4 är ett exempel på hur miljövinst kan mätas med mängd/volym avlägsnad/immobiliserad förorening jämfört med emitterad koldioxid. Värdet kan även mätas som minskning av toxicitet, eller som den ekonomiska värdeökningen av marken i o m att området kan ombildas för framtida markanvändning som exv bostadsområde.

Hur än fördelar och nackdelar med en viss efterbehandlingsåtgärd värderas är det av stor vikt att så tydligt som möjligt redovisa miljömässiga för- och nackdelar med de alternativ som erbjuds. Efterbehandling av förorende områden bör be- traktas som en storskalig industriell verksamhet, med tillhörande krav på mål och utveckling av miljömässig effektivitet. Material för att redovisa de miljömässiga konsekvenserna liksom resultaten av efterbehandling erbjuds genom miljökonsek- vensbeskrivningar, MKB:s vid tillståndsansökningar samt miljörapporter för tillståndspliktig verksamhet . Denna information bör tas om hand av tillsyns- myndigheter och rapporteras i de regionala efterbehandlingsprogrammen, samt sammantällas och analyseras i den årliga nationella rapporteringen. Källor och referenser

Müller, D. et al, 2005. Eurodemo. Deliverable reference number: D 5-1.Title: Interim results for the ‘Framework for Sustainable Land Remediation and Management’. Project no. (GOCE) 003985. EU FP6.

REC: A Methodology for Comparing Soil Remedial alternatives based on the Criteria of Risk Reduction, Environmental Merit and Costs. September 1997. CUR/NOBIS.

The Netherlands Institute of Applied Geoscience TNO, Kontakt:

L.Maring@mep.tno.nl. Part of EU project “PURE”. The ABC tool – Assessment of benefits and costs and site characterisation.

Banestyrelsen och DSB, 2000. Miljørigtig oprensning af forurenet jord og grundvand. EU LIFE Projektnr. 96ENV/DK/0016.

Ribbenhed M., et al, Livscykelanalys av marksaneringstekniker för förorenad jord och sediment, IVL rapport B1476. IVL, Publikationsservice, Stockholm. 2002. Suèr P., et al, 2004. LCA for Site Remediation: A Literature review. Soil & Sediment Contamination, 13:415-425, 2004. ISSN:1058-8337 print/1549-7887 online. Taylor & Francis Group.

Naturvårdsverket, Naturvårdsverkets modell för beräkning av koldioxidutsläpp, http://www.naturvardsverket.se/dokument/klimat/modeller/1423_modell3a.xls, 2006-05-24.

Kemikalieinspektionen, Läs mer om delmål 7,

http://www.kemi.se/templates/Page____2886.aspx, 2006-06-02. Miljömålsportalen, Giftfri miljö,

http://miljomal.nu/om_miljomalen/miljomalen/mal4.php, 2006-06-02. Miljömålsportalen, Begränsad klimatpåverkan,

http://miljomal.nu/om_miljomalen/miljomalen/mal1.php#klimat_1, 2006-06-02. Miljömålsportalen, Klimatpåverkande utsläpp,

http://mmu.slu.se/Gus/Pub/Indikator.jsp?InkID=6&MmID=1&LocType=CC&LocI D=SE&retur=/om_miljomalen/miljomalen/mal1.php, 2006-06-02.

6 Åtgärdsstrategier/teknik i