Saneringarnas omfattning och kostnadsjämförelse mellan olika projektstadier

Många av SPIMFAB:s schakt och sortering/transport-saneringar omfattade små jordmängder till behandling. På 25 % av objekten gick mindre än 50 ton jord till behandling och på 41 % gick mindre än 100 ton till behandling. På 48 % av

objekten gick mellan 100-1 000 ton jord och mer än 1 000 ton gick till behandling i 11 % av objekten. 1-50 50-100 100-500 500-1000 >1000 0% 20% 40% 60% 80% 100%

Figur 6-2. Andel schakt och sortering/transport i volymklasserna < 50, 50-100, 100-500, 500-1000 och >1000 ton jord av SPIMFAB:s totala antal schakt och sortering/transport-saneringar.

En jämförelse mellan SPIMFAB:s olika schakt och sortering/transport-saneringar visade att totalkostnaden per ton jord till behandling var betydligt större för objekt där små mängder jord hanterades än i större objekt, se figur 6-3. Den genom- snittliga totalkostnaden för en sanering där jordmängden till behandling understeg 50 ton var exv ca 8 gånger större än en sanering där mängden översteg 1 000 ton.

Medeltotalkostnad i SEK/ton renad jord 1-50 ton 50-100 100-500 500-1000 _>1000 0 2000 4000 6000 8000 Mängd- klass Kostnad/ ton 1-50 ton 7107 50-100 3491 100-500 1687 500-1000 1124 >1000 911 Figur 6-3. Kostnadsjämförelse mellan schakt och sortering/transport där olika stora mängder har hanterats.

För schakt och sortering/transport-saneringar där jordmängden till behandling översteg 1 100 ton har olika projektskedens andel av totalkostnaden beräknats. Beräkningen visade att förberedande arbeten som undersökning och detaljpro- jektering stod för 7 % av den totala kostnaden. Saneringskontroll, analyser och övrig konsultkostnad stod tillsammans för 10 % av den totala kostnaden. De största enskilda kostnadsposterna var jord- & anläggningsarbeten (25 %), frakt av massor och ersättningsmassor (14 %) och behandlingsavgift på mottagande anläggning (37 %). Återställande av det sanerade området stod för 8 % av den totala kostnaden.

Beh. avgift; 37% Frakt av massor + ers.massor; 14% Jord- & anl.arb.; 25% Övr. konsult- kost.; 2% San. kontroll; 7% Detaljproj; 2% Undersök.; 5% Analys; 1,5% Återställ.; 8%

Figur 6-4. Fördelning av totalkostnaden på olika projektskeden för SPIMFAB:s schakt och sortering/transport-saneringar arbetsomgång 1,2-7 med jordmängden till behandling >1 100 ton

6.4 Slutsatser

Antalet påbörjade schakt och sortering/transport-saneringar per år har varit ca 100 st med undantag för arbetsomgång 5 och 6 där antalet är lägre, ca 80 st. I dessa arbetsomgångar prioriterade SPIMFAB med avsikt färre projekt eftersom erfaren- heten från tidigare arbetsomgångar visade att en utökning av antalet projekt kom ”under vägen”. En sådan utökning uteblev dock och till nästa år d v s arbets- omgång 7, utökades antalet prioriterade objekt igen [Ref: Sandra Broms, SPIMFAB, mars 2006].

Andelen schakt och sortering/transport-saneringar som från starten av

SPIMFAB:s saneringsarbete har varit den dominerande åtgärdsstrategin förefaller ha blivit en ännu mer vanlig åtgärdslösning de senaste åren. Anledningen till ökningen är dels att in situ-projekten inte fungerat så bra som förväntat och att in situ-teknikens begränsningar inte var tillräckligt kända i början av SPIMFAB:s arbete. En annan anledning till att in situ-teknik var vanligare de första åren var bristen på lämpliga behandlingsanläggningar för de förorenade massorna, särskilt i norra Sverige. Fler behandlingsanläggningar tillsammans med in situ-teknikens begränsningar har resulterat i att färre in situ-saneringar startats de senaste åren. Många av SPIMFAB:s saneringar omfattar också mindre kvantiteter och bedöms som för små för att in situ-teknik ska vara ett lämpligt alternativ [Ref: Sandra Broms, SPIMFAB, mars 2006].

Medelkostnaden för schakt och sortering/transport-saneringar har beräknats på totalkostnaden från markundersökning till avslutad saneringsåtgärd. Ingen tidstrend märks i kostnaden mellan de år jämförelsen omfattar utan kostnaden per ton jord till behandling ligger ungefär på samma nivå år till år. En förklaring till detta kan vara att det ökande antalet behandlingsanläggningar de senare åren med ökad kon- kurrens och lägre priser som följd, kompenserat för de övriga kostnadsökningarna i verksamheten under perioden.

Storleken på saneringarna har som förväntat stor betydelse för kostnaden per ton.

En kostnadsjämförelse mellan olika skeden i saneringsprojekten gjordes på objekt som omfattade mer än 1 100 ton jord. Den visar att kostnaden för hante- ringen av de förorenade massorna, inklusive ersättningsmassor och återställande av marken utgjorde drygt tre fjärdedelar av projektets totalkostnad.

Man bör dock vara medveten om att denna relativt stora projektstorlek (>1 100 ton) inte är den mest representativa för SPIMFAB, vilken istället ligger på 100-500 ton jord enligt figur 6-2. Kostnadsfördelningen för denna grupp behöver nöd- vändigtvis inte vara samma som den i figur 6-4. Figur 6-4 visar dock att SPIMFAB lägger huvuddelen av sina kostnader på åtgärdsfasen.

7 Ordlista

Akvifer Grundvattenmagasin

Aerob/anaerob Syrerik/syrefri

Behandlingsanläggning Anläggning som behandlar förorenade massor. Biotillgänglighet Mått på hur mycket av ett ämne som kan tas upp av en organism

Biofilter Filter bestående av levande organismer

BOD Biological oxygen demand. Indirekt mått på vattnets innehåll av organiska föreningar. Analysen görs med hjälp av bakterier, se även COD. BOD-värdet anger hur mycket syre som åtgår för

att bryta ned (oxidera) föreningarna. BOD7 anger att

bakterierna fått verka i 7 dagar.

B T E X Samlingsbeteckning för Bensen, Toluen, Etylbensen, Xylen. Bänkskaleförsök Försök på laboratorienivå.

Byggherre Den som för egen räkning utför eller låter utföra

mark-,byggnads-, installations-, rivnings- eller anläggningsarbete. COD Chemical oxygen demand. Indirekt mått på vattnets innehåll av

organiska föreningar. Analysen görs med hjälp av kaliumdikromat,

se även BOD.

Deponering Långsiktig förvaring av avfall eller förorenade massor med syfte att slutligt omhänderta avfallet eller de förorenade massorna. Deponiklasser Indelning av deponier i klasser för farligt avfall, ickefarligt avfall och

inert avfall.

DNAPL Dense Non Aqueous Phase Liquid, ämnen som är tyngre än vatten och har svårt att lösas i, eller blandas med, vatten. Efterbehandling Sanering av förorenat område

Ex situ Sanering genom avlägsnande av de förorenade massorna och behandling av dessa på annan plats.

Farligt avfall Avfall som enligt definitionen i avfallsförordningen (SFS 2001:1063) klassas som farligt avfall.

FID Analysmetod: flamjonisation

Flyktighet Ett ämnes förmåga att gå till gasfas.

Fullskaleförsök Försök som omfattar hela det förorenade området/mediet Fyllning Av människan påförda lösa massor som kan bestå av

byggavfall, schaktmassor, spån, slig etc.

Förorenat område Ett område, deponi, mark, grundvatten eller sediment som är förorenat och vars halter påtagligt överskrider

lokal/regional bakgrundshalt.

Förorening Utsläpp eller förekomst av ämnen som härrör från

människan och som medför risker för människors hälsa eller miljön eller naturresurser.

Generellt riktvärde Riktvärde som gäller för många, men inte alla objekt i landet. Anger en nivå under vilken risk för oönskade effekter på människor eller miljö inte föreligger.

Gravimetrisk avskiljning För avskiljning av metallfragment där exv magnetband eller skakbord kan användas.

Grundvattengradient Grundvattenytans lutning Hot spot Starkt förorenat och till yta/volym

begränsat område i mark eller sediment.

Huvudstudie I huvudstudien ingår undersökningar, utredningar,

åtgärdsförslag och projekteringsdirektiv.

In situ-behandling Behandling av jord, grundvatten eller sediment på plats utan föregående upptagning av massor.

Immunoassay Analysmetod: Fältmetod som är specifik för respektive ämne och bygger på biokemiska reaktioner

Intermittent Inom fasta intervall

KM Markanvändningskategorin, känslig mark enligtNV rapport 4638, Generella riktvärden för förorenad mark.

Jordart Jord indelad efter ett visst klassificeringssätt t ex lera, silt eller morän.

Lakning Den frisättning av föroreningar från sediment eller jord som sker när vatten (eller annan vätska) finns närvarande. Ämnet som var bundet vid fast material löses i vätskan.

LNAPL Light Non Aqueous Phase Liquid: ämnen som är lättare än vatten och inte lätt löser sig i vatten

MKM Markanvändningskategorin, mindre känslig mark enligt NV rapport 4638, Generella riktvärden för förorenad mark.

Markanvändning Det ändamål för vilket ett mark- eller vattenområde utnyttjas eller kommer att utnyttjas.

Markanvändnings-

restriktioner Begränsningar i användandet av mark eller vattenområden för att förhindra negativa effekter av föroreningarna på objektet.

Medium Avses i rapportmaterialet mark, grundvatten, sediment eller annat som exv deponimaterial Minerogen Hög halt mineraliskt innehåll

Mättad zon Grundvattenzon där alla porer mellan jordpartiklarna är vattenfyllda

Omättad zon Markvattenzon där både luft och vatten finns i porerna mellan jordpartiklarna

On site-behandling Behandling av upptagna massor från ett förorenat område på det förorenade området.

Organogen Hög halt organiskt material

PAH Polycykliska aromatiska kolväten

PCB Polyklorerade bifenyler

PID Analysmetod: Fotojonisationsdetektor, används för fältanalys. Pilotförsök Försök i mindre skala ute i fält.

Platsspecifikt riktvärde Riktvärde framtaget för ett objekt och dess speciella förutsättningar.

Projektering Utformning av detaljerade handlingar som på ett kalkylerbart sätt beskriver hur ett

efterbehandlingsprojekt ska utföras.

Punktkälla En föroreningskälla som förorenar miljön (mark, luft, sediment eller vatten) lokalt.

Påverkansområde Område där mark, grundvatten, ytvatten eller sediment är konstaterat förorenade eller på sikt riskerar att bli förorenade via spridning från föroreningskällan. Residualkoncentration Resthalt

Recipient Vattenmiljö som tar emot förorening.

Redox-potential Ett ämnes benägenhet att oxideras respektive reduceras. Riktvärde Den halt av förorening över vilken risk för oönskade

effekter på människor eller miljö kan föreligga. Riskbedömning De risker, med avseende på människors hälsa eller

miljön, som ett förorenat område kan ge upphov till identifieras och kvantifieras. De nivåer som inte utgör risker för människa eller miljö identifieras.

Riskklassning En bedömning av sannolikheten för och

allvarligheten av de oönskade effekter på människor eller miljö som ett förorenat område kan ge upphov till. Riskklassningen görs i ett inventeringsskede och objekten indelas i fyra riskklasser.

Riskvärdering De i riskbedömningen framtagna riskerna värderas i förhållande till ekonomi, teknik och andra aspekter för att ta fram mål för åtgärder.

Sanering Åtgärder som helt eller delvis avlägsnar eller bryter ner föroreningar inom ett förorenat område. Screeningtest/metod Metod för snabb översiktlig undersökning

Sedimentation Process som innebär att partiklar som är tyngre än vatten förr eller senare sjunker till botten.

Sorbent Uppsugande medel

Styrande förorening Den förorening som åtgärdsmål och utbredning av saneringsinsatsen bestäms av.

Stratigrafi beskriver bergenheter (och jordenheter) som utgör jordskorpan och deras indelning i användbara, karteringsbara enheter. Dessa enheter är grundade på bergets eller jordens naturliga beståndsdelar och kännetecken för att kunna fastställa deras utbredning i tid och rymd. Stratigrafiska enheter är viktiga när man ska tolka den geologiska utvecklingen.

Tillsynsmyndighet Kommunens miljönämnd eller länsstyrelsens ansvar för tillsynen, vilket innebär att ta emot anmälningar, ställa krav på verksamheten, följa upp kraven och att

ge vägledning till dem som utför arbetena. Allt enligt miljöbalken. Toxikologi Läran om gifter och deras verkan.

TPH Total petroleumhalt/total oljehalt

TS Torrsubstans

Uppföljning Här görs efterkontroller, garantibesiktningar och erfarenhetsåterföring. Volatisering Avgång till gasfas

VOC Volativa/flyktiga organiska ämnen

XRF Analysmetod: röntgenfluorscensanalys, används för fältanalys Åtgärdsmål Funktionsmål som anger hur området kan användas

efter åtgärderna samt kvantitativa mål som sätts med hänsyn till de risker objekt medför och till vad som är tekniskt möjligt, miljömässigt motiverat och

ekonomiskt rimligt.

Åtgärdsutredning En utredning som belyser vilka åtgärder som kan vara tillämpbara på ett objekt med hänsyn till

förhållandena på platsen, kostnaderna, riskreduktionen och andra relevanta aspekter.

Åtgärdslösningar och tillgängliga metoder Bilaga 1.

Översikt av genomförda marksaneringar i Sverige