Miljöpolitiken då till nu

Underkategorin miljöpolitiken då till nu ämnar belysa det skifte som finns inom den miljöpolitiken historiskt har bedrivits. Resultatet visar att det har förekommit ett skifte inom Vänsterpartiets miljöpolitik under en längre tidsperiod. Vänsterpartiet nämnde miljöpolitik första gången 1967, det fanns dock inte tillräckligt med data för att göra en grundläggande analys. Första gången det går att göra en analys är 1982, vilket kategoriserar Vänsterpartiet som ett politiskt parti vars miljöpolitik identifieras med ekologism. Vänsterpartiet identifieras klart som ekologism fram till 1990-talet där vissa tendenser mot djupekologi börjar identifieras. Det går dock inte att säga att miljöpolitiken skiftar helt förrän 1998. Sedan dess har Vänsterpartiet identifierats som ett parti som bedriver djupekologisk miljöpolitik, förutom en liten avstickare 2010 där de tillfälligt klev tillbaka till ekologism.

En avslutande tidslinje visar nedan hur miljöpolitiken inom Vänsterpartiet har sett ut sedan partiet grundades 1917.

Figur 1 Tidslinje

6

DISKUSSION

Under arbetets gång har flertalet frågetecken och tankar dykt upp rörande frågeställning, arbetet med studien, val av metod och material och liknande. Tankar och reflektioner kommer att tas upp i detta kapitel i form av en resultatdiskussion, en metoddiskussion, och hur fortsatt forskning inom detta område skulle kunna se ut. I resultatdiskussionen kommer den tidigare forskningen att diskuteras till förhållande till resultatet av studien, viss diskussion kring teori och resultat kommer också att tas upp. I metoddiskussionen kommer till en början vald metod och vad som togs upp i form av validitet och realibitet tas upp. Diskussionen kommer vandra kring huruvida vald metod är korrekt och hur metoden har fungerat kring studien. En diskussion kring huruvida arbetet uppnår önskad validitet och vilka validitetskriterier kommer även att tas upp i metoddiskussionen, en liknande diskussion kommer att ske för realibitet och de kriterier som identifierats för att uppnå hög realibitet. I metoddiskussionen kommer även en diskussion rörande etiska aspekter. Diskussionen rörande metod kommer sedan att avslutas med en diskussion kring material, val av material och avgränsning av det material som använts för studien. Slutligen kommer detta kapitel att diskuterande förslag på fortsatt forskning utifrån analysen, vilket material som hade kunnat användas istället och forskarens eget intresse för miljöpolitik och hur forskning ser ut internationellt. Viss hänsyn till vidare forskning kommer även att tas utifrån Vänsterpartiets nuvarande syn på miljöpolitik.

6.1

Resultatdiskussion

Resultatet i sig visar att Vänsterpartiet i dagsläget bedriver en djupekologisk miljöpolitik, och att det har skett ett skifte över tid från ekologism till djupekologi. Det är lite förvånande att Vänsterpartiet inte bedriver en ekofeministisk miljöpolitik, även om vissa tendenser mot ekofeminism finns. Mitt antagande var dock att en mer tydlig ekofeministisk politik skulle finnas. Vad som väckte intresset för denna studie återfinns i inledningen; Vänsterpartiets nuvarande partiledare Jonas Sjöstedts påstående från 2018 att Vänsterpartiet är rätt väg att gå för ett ekologiskt hållbart Sverige. Resultatet av denna studie känns fortfarande relevant och intressant med hänsyn till socialism och dess historiska förhållande till miljöpolitik och hur

världen ser ut idag. Syftet med studien var att försöka identifiera vilken typ av miljöpolitik Vänsterpartiet bedriver idag, och därefter försöka se om det har skett en förändring över tid. Den tidigare forskningen inom vänsterpartier och miljöpolitik kan delas upp i två kategorier, båda har visat sig vara relevanta för studien. Till en början identifieras fenomenet greening of the left. Det är vad forskare kallar historiskt vänsterpartier som börjar bedriva en alltmer radikal miljöpolitik. Historiskt har vänsterpartier förespråkat produktion och industri för en ökad välfärd. Vänsterpartier har identifierat sig med miljörörelsen sedan 1970-talet då socialism och vänsterpartier har sett att socialism och miljörörelsen egentligen vill uppnå samma mål med sin politik, en förändrad samhällssyn och avskaffa kapitalism och den fria marknaden. En följd av greening of the left är att vänsterpartier numer anser att miljö och klimat exploateras och förstörs på samma sätt som kapitalet exploaterar och förstör människan. Inom forskning rörande greening of the left har forskare även sett att vänsterpartier traditionellt går alltmer mot djupekologi och en sådan miljöpolitik. I Sydamerika är det den socialistiska vänstern som ligger i framkant rörande miljöpolitik, och där hävdar de politiska ledarna att den nya gröna socialismen är socialism för 2000-talet och kanske även för framtiden.

En annan del av den tidigare forskningen, som på visst sätt är en del av greening of the left, är GAL-TAN. Det är en skala som visar hur den traditionella höger-vänster uppdelningen har fördelats om och att det numer går ut på att dela upp partier efter var de står i sakfrågor. Vänsterpartier hamnar här oftast på GAL sidan av GAL-TAN tillsammans med gröna och rosa partier.

Den teoretiska referensramen till studien behandlar i första hand miljöpolitik, vad miljöpolitik är och vilka typer av miljöpolitik ett politiskt parti kan bedriva. I kapitel två behandlades miljöpolitik som idé och när miljöpolitik började bli ett eget politiskt spår, att det finns tre huvudspår inom miljöpolitik som varit centrala för denna studie; ekologism, djupekologi och ekofeminism. I kapitlet tas även socialism och dess förhållande till miljöpolitik, en viss förklaring till feminism ges även under ekofeminism, och i kapitlet tas även en liberal syn på miljön och miljöpolitik, tillsammans med en konservativ syn. De två sista aspekterna av miljöpolitik togs upp för att ge en bredare och djupare bild av miljöpolitik som idé, och för att kunna förkasta dessa två typer av miljöpolitik eftersom Vänsterpartiet inte är ett liberalt eller konservativt parti, för att kunna förkasta någonting måste det som förkastas identifieras och definieras.

Resultatet för denna studie stämmer överens med den tidigare forskning som presenterats i kapitel ett. Vänsterpartiet i fråga började bedriva miljöpolitik några år tidigare än den internationella forskningen har identifierat miljöpolitik som en vänsteridé, men Skandinavien tas å andra sidan upp som exempel på geografiskt område som anses ligga i framkant. Vänsterpartiet har även gjort ett skifte från ekologism till djupekologi, som den tidigare forskningen anser att Vänsterpartiet borde ha gjort. Resultatet är därför inte särskilt förvånande, vilket är både skönt och tråkigt. Det är tråkigt att inte ha upptäckt någonting nytt, men det är ändå skönt att ha bekräftat en teori och att den teorin håller och stämmer även för Sverige. Sverige tas inte upp särskilt ofta inom den internationella forskningen, utan det är istället Skandinavien. Därför känns det positivt att resultatet i studien stämmer överens med

den internationella forskningen, detta kan därför ses som ett mindre bidrag till den forskning som redan finns.

I analysen förekommer det viss diskussion gällande huruvida ett visst manifest eller partiprogram bör kategoriseras som ekologism eller djupekologi. Detta tyder på att politik är flytande, och hela tiden föränderligt. Det slutgiltiga analysschemat i analysen visar även hur ekologism och djupekologi går in i varandra och egentligen är en del av samma fenomen. Vissa partiprogram kan kategoriseras som både och, egentligen. Det har varit ett mer radikalt påstående som ligger till grund för kategorisering, samt vad som överensstämmer mest. Det går inte alltid att kategorisera någonting i ett visst fack eller en viss idé. Därför har det som mest stämmer överens med en idé blivit en kategori texten har placerats i. Det visar även på att Vänsterpartiet har länge legat i framkant med miljöpolitik, eftersom djupekologi som miljöpolitik till viss del kan identifieras de senaste 30 åren. Vissa år nämns inte miljöpolitiken nämnvärt, vilket troligtvis beror på läget i världen och vad som händer i världen. Att steget mot djupekologi togs efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl är inte heller särskilt konstigt, samtidigt drabbades Sverige och västkusten av säldöden, vilket ökade miljömedvetenhet i Sverige (Johnson, 2017, 25 juni).

En intressant tanke som dök upp under studiens gång är att det egentligen inte är så konstigt att vänsterpartier identifierar sig med miljörörelsen, just för att de två vill samma sak: krossa kapitalismen. Vilket egentligen innebär att vänsterpartier anpassar sin politik efter det som passar agendan för att uppnå slutmålet.

Resultatet visar på att studiens frågeställningar har besvarats, och syftet med studien har uppfyllts. Resultatet stämmer överens med tidigare forskning, och det finns ingenting som tyder på att Jonas Sjöstedts påstående är konstigt eller opassande eftersom Vänsterpartiet länge har bedrivit en stark miljöpolitik och att de gått från ekologism till djupekologi.

6.2

Metoddiskussion

Den utvalda metoden för studien är idé och ideologianalys, det är miljöpolitik som idé som har studerats. Eftersom det är en kvalitativ studie har ett analysschema skapats tillsammans med en operationalisering av respektive analysenhet. I metodavsnittet finns även tillförlitlighetskriterier i form av validitet och realibitet. Materialet som studerats är samtliga manifest och partiprogram där miljöpolitik som idé diskuteras.

Vald kvalitativ metod för studien skulle lika gärna kunna vara textanalys, eftersom metoderna inte verkar skilja sig åt nämnvärt. Skillnaden är att idén som studeras sätts i ett större sammanhang. Valet av metod känns således rätt för studien och vad syftet med studien är, eftersom det är en ”över tid” studie som till viss del bekräftar en teori. I övrigt har en kvalitativ metod upplevs som korrekt metod eftersom syftet har varit att försöka se en förändring över tid. Analysschemat är uppbyggt av mig som forskare, vilket kan innebära att någonting väsentligt saknas för att kunna göra en ordentlig analys, i och med att analysschemat är uppbyggt efter vad som förekommer i respektive teori känns det ändå som att analysschemat håller för den här studien, och för liknande studier. Studier rörande ideologi tenderar att ställa

liknande frågor. Operationaliseringen är också gjord med utgångspunkt från de teorier som varit centrala för arbetet, och kan även där inneha fel rörande den mänskliga faktorn och andra fel som kan uppkomma av att en människa har genomfört operationaliseringen. Den mänskliga faktorn är, och kommer att förbli, den största svagheten i studier liknande dessa. Den mänskliga faktorn är just nu ofrånkomlig.

För att uppnå hög validitet har endast miljöpolitik som sektion i manifest och partiprogram valts ut, med viss avvikelse i om miljöpolitik får ett stort utrymme ändå. Validitet, som det identifierades i 3.6 innebär att forskaren faktiskt mäter det forskaren säger sig mäta. Eftersom arbetet endast studerar miljöpolitik och diskuterar miljöpolitik är det utifrån det kriteriet hög validitet eftersom teorier och forskning kring miljöpolitik är det som använts. Det är miljöpolitik som studeras och det är frågor kring miljöpolitik som diskuteras. En annan del av validitet är att korrekt material används för att besvara en frågeställning. Diskussion kring materialet i sig kommer att komma nedan, men i och med att det är miljö som politik som är centralt för studien är det korrekt att välja partiprogram och manifest eftersom det är den offentliga politiken Vänsterpartiet bedriver. Därför känns materialet korrekt utvalt för att uppnå hög validitet även på denna nivå. Validitet känns även korrekt utifrån citatet som identifierats i 3.6.1 gällande motivering om text, att det är just partiprogram och manifest som forskare tenderar att använda sig av för studier som denna. Det sista kriteriet för validitet är att korrekta teorier har valts ut för forskningsfrågan. Eftersom teorier endast berör miljöpolitik, hur miljöpolitik kan bedrivas och var klassiska ideologier står i miljöpolitiken är det korrektera teorier med hänsyn till forskningsfrågorna. Därför uppnår arbetet den höga validitet som efterfrågas.

Det andra kvalitetskriteriet som efterfrågas är realibitet. Det första kriteriet som är identifierat i 3.6.1. är att den som är bäst lämpad för studien är den som utför studien. Som nästan färdig statsvetare utan något större privat intresse för en viss typ av miljöpolitik anser jag att där uppnås det första kriteriet för realibitet. Realibitet nås framförallt genom noggrann och precis mätning. I 3.6.1. står det att mätning är ämnad att göras tre gånger vid tre separata tillfällen. Detta skedde också. Mätning och analys av resultatet har gjorts under tre veckor vid tre separata tillfällen där resultatet har blivit detsamma varje gång. Därför uppnår arbetet realibitet i den aspekten. Eftersom studien når samma resultat som internationella forskare får ger även det tyngd till en korrekt tolkning och analys av texterna.

Forskningsetiska aspekter har även diskuterats. Eftersom studien är kvalitativ där texter har analyserats och tolkats har jag som forskare inte kommit i kontakt med någon människa. Det enda som skett är att jag ville besöka Vänsterpartiets arkiv, vilket jag inte fick i och med Covid- 19 pandemin. Texterna som analyserats är offentliga på internet, texter som vem som helst kan läsa. Det uppstår inget etiskt problem i hur texterna har inhämtats eftersom de är offentliga hos SND. Vänsterpartiet har inte blivit förvarnade för denna studie, vilket de hade kunnat bli för att förhindra att de skulle känna sig attackerade. Studien visar ingenting som skulle sätta Vänsterpartiet i ett dåligt sken, snarare tvärtom.

Materialet som använts för denna studie är inhämtat från SND och Vänsterpartiets hemsida. Materialet i sig anses vara korrekt för vald studie, forskningsfråga och forskningsdesign sett till validitetskriteriet som identifierats högre upp. Materialet är å andra sidan ”väldigt korrekt”,

med det åsyftas att det är ganska självklart att stark miljöpolitik kommer att identifieras i dessa texter eftersom det är Vänsterpartiets offentliga dokument och det Vänsterpartiet använder sig av inför uttalanden och liknande. Materialet i sig är därför partiskt. Det anses ändå vara rätt val av material eftersom den offentliga politiken är det som är önskvärt. Annat material hade kunnat behandlas, men det hade resulterat i en annan typ av forskning, vilket kommer att tas upp vidare i 5.3 och vidare forskning.

Materialet i sig är omfattande och har en hel del text att läsa. En större begränsning hade definitivt kunnat göras i form av antalet texter som har studerats. Det hade kunnat vara de senaste 20 eller 30 åren, eller ett mindre urval av texter under samma tidsperiod för att ändå kunna besvara de två frågeställningar som använts för studien. En studie över tid måste inte använda sig av alla texter som finns tillgängliga, utan kan plockas ut.

Materialet är visserligen begränsat till endast miljöpolitik och hur miljöpolitik bedrivs. En liknande studie hade kunnat göras genom att studera ett fåtal partiprogram i sin helhet och istället försöka se spår av miljöpolitik i den övriga politiken. Det är ju en sak att använda sig av stark miljöpolitik i teorin och det som behandlar miljöpolitik, men det är nästan mer intressant att se miljöpolitik i andra delar av politiken.

Val av material har dock känts överkomligt eftersom det förekommit en tydlig avgränsning genom arbetets gång, och den avgränsningen har efterföljts. Eftersom kodning har skett vid tre tillfällen över en period av tre veckor har det med 10 veckors arbete och 40 timmar/vecka känts fullkomligt rimligt. När kodning har skett har även andra delar av studien behandlats, vilket har garanterat att ett till synes omfattande material inte har påverkat resten av studien. Det som var synd rörande materialet var att jag inte kunde komma och titta i Vänsterpartiets arkiv, vilket på visst sätt går i hand med etiska problem för arbetet. Jag fick inte besöka dem i och med rådande Covid-19 pandemi. Det hade varit intressant och roligt att titta på originalhandlingar, och samtidigt få tillgång till det som saknas hos SND. Nu var det tyvärr inte möjligt, och arbetet i sig lider inte av att ett besök inte var möjligt.

6.3

Fortsatt forskning

Förslag på vidare forskning kan delas upp i flera kategorier, vilka jag kommer att diskutera här. Den första kategorin som tas upp här är utifrån metod. Den andra är utifrån material, och den tredje och sista aspekten är utifrån den miljöpolitiken Vänsterpartiet bedriver idag. Metodval skulle helt kunna skiftas för att kunna bedriva vidare forskning inom det svenska Vänsterpartiet och hur deras förhållande till miljöpolitik ser ut. Om forskare håller sig inom de kvalitativa metoderna skulle intervjuer kunna ske för att se hur synen på miljöpolitik är inom olika grenar av Vänsterpartiet, till exempel på lokal och nationell nivå, inom partitoppen och för aktiva medlemmar. I och med Covid-19 pandemin hade det inte varit möjlig i år, men kan vara intressant för en kommande forskare. Intervju skulle i så fall även kunna ske med partimedlemmar och/eller väljare som varit medlemmar och/eller väljare under en lång tidsperiod för att få en annan syn på skiftet som förekommit inom miljöpolitik. En annan

kvalitativ metod skulle kunna vara att analysera Jonas Sjöstedts tal i Almedalen från 2018 med hjälp av diskursanalys för att se hur Sjöstedt talar om miljöpolitik, hur han talar och gestikulerar när han anser att Vänsterpartiet är det bäst lämpade partiet för en stark miljöpolitik. För en diskursanalytisk studie skulle man även ta hänsyn till vilka ord som får eftertryck, och kanske även hur publiken reagerar.

Vidare forskning skulle även kunna bedrivas på en kvantitativ nivå. I och med att kommandot ctrl+F användes för att identifiera miljöpolitik i texterna som var tillgängliga online fick jag per automatik en inblick i hur ofta miljö, klimat och katastrof nämns. Jag lade även märke till att frekvensen har ökat i takt med skiftet från ekologism till miljöpolitik. En kvantitativ studie skulle då kunna ta hänsyn till hur ofta ordern förekommer, och hur det förändras över tid för att på så sätt kunna dra en slutsats om miljöpolitiken har förändrats eller inte. Det bästa vore då att kombinera en kvalitativ och en kvantitativ metod där en textanalys kan användas för att se om det faktiskt förekommer ett skifte inom miljöpolitik hos Vänsterpartiet, och om det finns någon förändring över tid. Det skulle då kunna kombineras med att se hur ofta miljöpolitik nämns i respektive manifest och partiprogram, och om det finns ett samband mellan skifte inom miljöpolitik och hur ofta ord som miljö och klimat förekommer. Om inte denna studie hade författats av en student, och istället varit två studenter hade det troligtvis varit en naturlig kombination av två metoder och ett större forskningsarbete.

Den nuvarande studien hade även kunnat utvecklas i samklang med den internationella forskningen, till exempel hur koalitioner mellan röda och gröna ser ut i Danmark, vilket nämns under avsnittet rörande GAL-TAN. Nu finns det i dagsläget inget uttalat samarbete mellan Miljöpartiet och Vänsterpartiet, men det skulle kunna gå att göra liknande studier mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet, huruvida det finns ett dolt samarbete skulle inte gå att bedriva forskning på. Det skulle även kunna bedrivas liknande forskning likt den som bedrivs i Sydamerika där vissa politiska ledare anser att en grön socialism är den moderna socialismen. Liknande analyser skulle kunna göras på Vänsterpartiet och försöka se om liknande tendenser finns hos Vänsterpartiet som svenskt parti.

Den sista aspekten av vidare forskning dök upp i Vänsterpartiets partiprogram. Till och från talade de om miljöfrågan som en rättvisefråga, vilket till viss del även finns inom miljöpolitik. Vänsterpartiet anser att miljöpolitik ska ta kommande generationer i åtanke vid produktion, men också att miljöförstöring och klimatförändringar påverkar utsatta människor och områden i världen. Vänsterpartiet talar även om miljöfrågan som en fredsfråga i form av mänskliga rättigheter. Den biten fångade min uppmärksamhet och inspirerade mig. Det är visserligen inte direkt vidare forskning inom just det här området, men spinner vidare på mänskliga rättigheter utifrån miljöpolitik och klimaträttigheter. Att bedriva en sådan studie