Validitet och reliabilitet

Validitet innebär att forskaren mäter det den anser sig mäta. Ett tecken på att ha uppnått hög validitet är valet av texter som forskaren väljer att analysera för att få svar på sin forskningsfråga (Bergström & Boréus, 2018, s.38–39). Ett annat sätt att uppnå validitet är en motivering av text val; alltså varför dessa texter är relevanta för studien. Enligt Bergström & Boréus (2018, s.39) är partiprogram och manifest bäst val av material om en forskare vill studera ett partis ståndpunkt i en viss fråga och/eller hur denna fråga har förändrats över tid. Att forskaren valt rätt teorier för sin analys är också av vikt eftersom en teori kan betyda någonting annat beroende på forskningsansats och hur frågan är formulerad (Bergström & Boréus, 2018, s.39). Eftersom detta arbete studerar Vänsterpartiet och hur deras miljöpolitik har förändrats över tid anser jag att arbetet har hög validitet eftersom korrekt material är utvalt och det är teorier rörande miljöpolitik som ligger till grund för analysen.

Realibitet syftar till att den bäst lämpade för arbetet utför arbetet, och att det finns någon form av precision och andra bättre kvalitéer. Hög realibitet uppnås genom att vara noggrann i

mätning och beräkning. Ett annat sätt att uppnå hög realibitet är att vara korrekt i alla steg av studien och om det är rätt tolkningsmetod som används för att genomföra studien (Bergström & Boréus, 2018, s.40). Det finns olika sätt att säkerställa hög realibitet. Till exempel kan olika forskare inom samma område använda sig av samma analysmall för olika frågor och få samma resultat. Ett annat sätt är att genomföra en analys och senare låta en annan person göra samma analys för att se om personen får samma resultat som forskaren. Det tredje sättet som jag valt att använda mig av under denna studie är att forskaren analyserar sitt material vid olika tidpunkter och se om forskaren uppnår samma resultat varje gång (Bergström & Boréus, 2018, s.41). Det kallas för hög intrasubjektivitet. Jag anser att arbetet har hög intrasubjektivitet då jag gjort en analys av mitt material vid tre separata tillfällen, jämfört mina resultat efter varje tillfälle och inte upptäckt någon skillnad alls i min kodning av materialet. Ett sätt att stärka mitt påstående om hög realibitet är att låta någon annan koda mitt material och se om de också får samma resultat, vilket även skulle ge en aspekt av hög intersubjektivitet.

3.7

Forskningsetiska överväganden

Forskningsetik syftar, enligt min uppfattning, främst på intervjumetoder och liknande metoder där forskaren kommer i direktkontakt med människor. Etik syftar främst på att människor som deltar ska ge sitt samtycke och ”att nyttan av experimentet överväger kostnader” (Esaiasson, m.fl., 2017, s.354). Min data och material är hämtat från en databas vilka just nu räknar före detta partiprogram och manifest som allmänna och offentliga handlingar. Därför anser jag att Vänsterpartiet indirekt har gett sitt godkännande för min studie. Det kan även ses som att Vänsterpartiet blir ”attackerat” av mig som forskare i och med Sjöstedts påstående var det som väckte mitt intresse, mitt försvar inför det är mitt forskningscentrum greening of the left och GAL-TAN, vilket betyder att forskningen i och med påståendet från Sjöstedt helt ligger inom ramen för forskning. Miljöpolitik är just nu en het debatt och det kan därför uppfattas som om jag försöker ta någon form av ställning i politikfrågan och anse att socialism är den rätta lösningen, vilket inte är syftet med studien. Andra partier kan känna sig förbisedda och som om deras miljöpolitik inte är lika mycket värd som Vänsterpartiets. Syftet med studien är återigen att studera Vänsterpartiets miljöpolitik nu och över tid med hänsyn till greening of the left, GAL-TAN och Sjöstedts påstående, och därför passar inte alla partier in i denna typ av studie.

4

ANALYS

Första gången miljöpolitik nämns hos Vänsterpartiet är i partiprogrammet från 1967. 1967 talade Vänsterpartiet om den skada kapitalismen gör för miljön och vad effekten av hög produktion har blivit; miljöförstörelse och förgiftning av miljön. De ansåg då att kapitalet och monopolägarna skapade miljöproblem de inte tog ansvar över och att det var utvecklingen av teknologin som inte tog sitt ansvar för miljöproblem. Vänsterpartiet ansåg 1967 att det inte

fanns någon forskning om mänsklig aktivitet och mänskliga levnadsförhållanden i förhållande till miljön (SNDa, u.å.). Partiprogrammet 1967 har inte tillräckligt material för att kunna placera i en viss typ av miljöpolitik.

I manifestet från 1968 avslutas manifestet med ”miljöförstöringen ska omedelbart stoppas” (SNDb, u.å.). Det finns återigen inte tillräckligt material att placera påståendet i ett visst fack. Nästa manifest som finns tillhanda är från 1982 där miljöpolitiken fått en egen rubrik och ett eget avsnitt. I manifestet är fokus på en god livsmiljö och rätten till en god livsmiljö. 1982 påstod Vänsterpartiet att kapitalism har en kortsiktig syn på miljö och ser naturen och miljön som sin resurs att nyttja, vilket enligt V är skadligt eftersom det då rådde en brist på respekt och hänsyn till miljön. De ville även se ett ekologiskt hållbart samhälle med hållbart jordbruk utan farliga tillsatser i jordbruk och mat. Avsnittet om miljöpolitik avslutas med att en röst på V är en röst på ett hållbart klimat (SNDc, u.å.).

I manifestet från 1985 nämns miljöpolitik i två olika sektioner. De ansåg att miljön och naturtillgångar riskerades att uttömmas om högern skulle få fortsätta härja fritt och använda resurser bäst de behagade. I den andra sektionen som kallas produktion i samklang med människa och miljö har miljöpolitiken ett större fokus. Vänsterpartiet ansåg att produktionen till viss del hade spårat ut och att det inte var värt att offra miljö och ekosystem för människors arbeten eftersom de ansåg att människan producerade skadliga produkter. Produktion skulle på något sätt kombinera dagens behov och framtida generationers rätt till ett hållbart samhälle. V ansåg då att världens resurser var ändliga och att nya sätt att utvinna framförallt energi behövde tittas på och hitta en hållbar energikälla som inte samtidigt tömmer jordens resurser. V nämner även att djur numer ses som matproduktion och att människan kommit långt ifrån den riktiga källan och produktion av mat, vilket bidrar till en nedvärderande syn på djur (SNDd, u.å.).

Nästa dokument som finns tillhanda är ett partiprogram från 1987. Miljöpolitik och vikten av miljöpolitik nämns i inledningen, programmet utkom efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl. Miljöpolitiken nämns även i avsnittet som berör teknologi och att den teknologiska utvecklingen har bidragit till en miljöförstörelse. Vänsterpartiet fruktade då att den teknologiska utvecklingen kunde leda till en ofrivillig eller frivillig miljökatastrof. Miljöpolitikens avsnitt har de här valt att kalla den ekologiska krisen. De anser i partiprogrammet att industrin stör det naturliga kretsloppet och att industrin inte är en del av det eftersom produktionen inte är miljövänlig. Utsläpp anses även vara ett internationellt problem eftersom geografiska gränser till viss del enbart är teoretiska, alltså att ett utsläpp i Sverige kan skapa ett problem i England eftersom naturen inte bryr sig om de gränser vi människor dragit. Kärnkraften och dess farliga olyckor är här ett stort fokus inom miljöpolitiken. Kapitalismen ses som den som skapat industrisamhället och är den som skadar och utnyttjar natursamhället, vilket skadar ekosystem världen över. Det leder även till orättvis fördelning av resurser och att naturresurser uttöms i en allt snabbare takt, vilket enligt V kan leda till en framtida katastrof. Vänsterpartiet uttrycker även sin solidaritet med miljörörelsen (SNDe, u.å.).

I nästa manifest från 1988 handlar om ett Sverige i hållbar utveckling. Vänsterpartiet konstaterar där att det finns en miljökris och att det krävs en radikal samhällsförändring för

att stoppa krisen. De ansåg då att miljön enbart nyttjades som en resurs, och att man skulle fokusera på den nya teknologin som kunde användas utan bekostnad på naturen.

I manifestet från 1990 som kallas Socialism i vår tid har miljön inte lika stort utrymme som tidigare år, fokus ligger istället på att världen har gått in i en ny tid med nya möjligheter och nya hot i och med Kalla Krigets slut, Berlinmurens fall och det faktum att Sovjetunionen är på väg att upplösas. (SNDg, u.å.).

Partiprogrammet Valet 1991 från 1991 inleds programmet med en punktsammanfattning, där det uttryckligen står ”röd politik för grön miljö. I manifestet talar V om att en ökad produktion och icke förnyelsebar energi inte är vad som menas med ökad välfärd. V ansåg 1991 att Sverige klarar sin utveckling utan miljöexploatering, och att produktion och konsumtion måste ske med miljön i åtanke. I avsnittet ”miljö och energi” vill man att kärnkraften i Sverige ska vara avvecklad till 2010, miljöskatt på energiutvinning som inte är förnyelsebar. De förespråkade även förbättrad kollektivtrafik och minskad bilism. Restriktioner mot miljöfarliga ämnen, och nya ämnen måste genomgå testning för att bevisa att de inte är skadliga för människor eller natur, utsläpp ska begränsas till en hållbar nivå, förbud mot import av hotat virke som till exempel regnskog, miljövänlig skogsavveckling för att främja den biologiska mångfalden (SNDh, u.å.).

I manifestet från 1994 förespråkar V inledningsvis en radikal miljöpolitik. Vänsterpartiet anser sig även stå för ett långsiktigt miljövänligt och ekologiskt hållbart samhälle. De anser då att avskaffa klassamhället är ett sätt att bedriva en hållbar miljöpolitik eftersom en ekonomisk omfördelning leder till minskad konsumtion och ökad miljömedvetenhet. Produktion måste ske på ett mer miljövänligt sätt och med miljövänliga energikällor. Konsumtion och konsumtionssamhället över och medelklass står för måste avskaffas och istället stå tillbaka för arbetarklassen och underklassen för att sedan övergå till ett samhälle där endast det nödvändiga inhandlas. Miljöfrågan benämns specifikt som en solidaritetsfråga för kommande generationer. Miljöpolitik problematiseras med att påstå att miljöhotet är globalt, men lösningen lokal och att det handlar om framtida generationers rätt till ett hållbart samhälle. De påstod att Sveriges koldioxidutsläpp låg till grund för en kommande miljökatastrof. Vänsterpartiet 1994 påstod att konsumenten måste sätta press på producenten i form av efterfrågan på hållbara produkter, framförallt papper och tvättmedel som ansågs vara de mest miljöfarliga produkterna som används dagligen av alla hushåll (SNDi, u.å.).

Nästa manifest utkom 1998. Manifestet inleds med att hävda att det krävs en miljöomställning för samtliga i samhället, och att de vill se en miljöskatt för miljöskadlig verksamhet. Investeringar ska ske på statlig nivå och de ska vara miljömässigt motiverade. Vänsterpartiet talar även om miljörättvisa och att endast 20% av världen utnyttjar 80% av jordens resurser. Agenda-21 är av stor vikt och alla kommuner måste ta sitt ansvar för att säkra ett gott klimat för en framtida generation. Vänsterpartiet anser att de är lösningen på Agenda-21 eftersom de förespråkar minskad konsumtion och en reformation av produktion. Jordens resurser ska ses som gemensamma, oavsett vilket land de återfinns i och därför kräver klimatfrågan internationellt samarbete. Energi och energiförbrukningen måste förändras energi anses vara en miljöbov, och att nya sätt att utvinna och använda energi måste tas fram omgående och bli en ny norm. Att använda naturresurser och ändliga resurser ses som att råna miljön i form av

rovdrift som ger bestående men. Bilismen är den största miljöboven i större städer och därför måste bilanvändandet i storstäder helt avskaffas och inte längre vara subventionerat. Djur och natur får även ett annat fokus i detta manifest i form av fokus på utrotningshotade djurarter. En biologisk mångfald måste säkras före människans fortsatta ökade livsstandard och livslängd, men att den biologiska mångfalden ändå måste säkras för djurs, människors och naturens rätt till fortlevnad. Flertalet djur och-växtarter hotas av utrotning eftersom människan skövlar skogar, V 1998 ansåg att miljökrav skulle gå före exploateringskrav. Produktion ska även ske så nära samhället som möjligt för att minska transporter och säkra jämlik fördelning av råvaror (SNDj, u.å.).

Nästa dokument är ett partiprogram från 2000. I den sammanfattande inledningen nämns miljön och att V kräver en ekologisk hållbar utveckling eftersom den fria marknaden bedriver en rovdrift på miljön. Produktionen måste även ta ett socialt ansvar genom att betala sina egna miljökostnader. Produktionen ska även frångå slit-och-släng samhället och istället endast producera produkter som fungerar i ett kretslopp. I avsnittet om miljöpolitik fastställer V att människan är en del av naturen, miljön och kretsloppet, och att människan är beroende av naturen och att naturen fungerar. Användning av icke-förnyelsebara produkter måste minska, och produkter som naturen inte kan bryta ned måste helt avskaffas. Tilltron på den fria marknaden och att marknaden i kombination med teknologi kan lösa allt måste helt avskaffas. Naturens resurser är ändliga och så är även den ekonomiska tillväxten. Det faktum att resursutvinning hela tiden ökar är det som skapat den nuvarande miljökrisen. Den västerländska livsstilen i Sverige är inte hållbar och är vad som skadar naturen och miljön på bekostnad av andra människor eftersom miljökrisen inte är lika märkbar i Sverige som på mer utsatta områden på planeten. Energifrågan anses vara central i miljöpolitiken för V då bilism och kärnkraft är två stora bovar i samhället. Konsumtion ska ske på ett miljövänligt sätt, vilket kräver en omfördelning av ekonomiska resurser eftersom V anser att ekologisk hållbar konsumtion är en klassfråga. Mer produktion ska ske lokalt och närmare konsumenten för att på så sätt kunna minska transportkostnader och utsläpp. Vänsterpartiet ville se ett utträde ur EU eftersom EU förespråkar fri handel och fri rörelse av människor över miljöfrågan, vilket enligt V gör att Sverige tar ett steg tillbaka i miljöfrågan och miljöpolitiken. (SNDk, u.å.). Manifest från 2002 ger också miljön stort fokus, men huvudfokus i detta manifest är mänskliga rättigheter och mindre reglerad invandring i Sverige. De hävdar i detta manifest att vinstintresset inte får gå före miljön. Vänsterpartiet talar även om miljöfrågan som en rättvisefråga. Det blir en rättvisefråga eftersom västvärlden är de som tömmer jordens resurser, på bekostnad av fattiga länder. De vill även se en ökad översyn och insyn i miljöfarliga ämnen och en mer effektiv kemikalielag. Vänsterpartiet vill också se att det är lättare att fälla någon för miljöbrott och att straffen bör skärpas. Vänsterpartiet uttrycker även att miljöproblemen kan komma att orsaka en framtida klimatkatastrof i och med de klimatförändringar som kommit av utsläpp av växthusgaser. Vänsterpartiet uttrycker även en önskan om mer effektiv miljöpolitik än den EU kan erbjuda eftersom EU förespråkar en fri marknad över miljön. De vill även se att alla bistånd Sverige lämnar ska miljöprövas först, så att Sverige inte ger bistånd till någonting som inte är ekologiskt hållbart, det är viktigt att inte utarma en biologisk mångfald på bekostnad av bistånd (SNDl, u.å.).

Manifest från 2006 lägger inledningsvis fokus på gröna jobb och att det är av vikt att ställa om till en grön infrastruktur, vilket ger nya jobb i Sverige såväl som det gynnar miljön, annan typ av miljöteknik bör även lyftas fram. Den offentliga sektorn ska föregå med gott exempel vad gäller klimathälsa och miljöfrämjande arbete. Vänsterpartiet 2006 ville även se fokus på att ta fram miljövänliga och förnyelsebara styrmedel för bilar och lastbilar. De ville även se politiska regleringar gällande konsumtion och en mer hållbar konsumtion och att konsumtionssamhället måste avskaffas, samt att företagen måste betala en högre miljöskatt. Vänsterpartiet fruktade även år 2006 att den orättvisa fördelningen av resurser i kombination med klimatförändringar på sikt kan leda till ett större krig i världen, såväl som ökade väpnade konflikter mellan länder. De ser även miljöfrågan som en fråga för mänskliga rättigheter eftersom det är de fattiga i världen som kommer att drabbas först och hårdast av klimatförändringar. (SNDm, u.å.).

Nästa manifest utkom inför valet 2010, kallat Vänsterpartiet. I texten uttrycker V en önskan om att ingå en koalitionsregering med Socialdemokraterna och Miljöpartiet som en rödgrön regering. Miljöpolitiken benämns i detta manifest som klimatfrågan. Vänsterpartiet hävdar att det finns ett klimathot. En rödgrön regering är svaret eftersom de är mer benägna att ta hotet på allvar, men även verka kraftfullt för att säkra ekosystem och på så sätt investera i framtiden och framtida generationers rättigheter. För att bemöta klimathotet måste man omgående investera i klimatsmart infrastruktur och grön energi som inte utarmar naturresurser eller förstör befintliga ekosystem. I detta nya manifest belyser V att klimaträttvisan och konsumtionsmönstret inte bara är en klassfråga, utan även en genusfråga. Klimatfrågan anser V är 2000-talets ödesfråga, och att det är någonting som behöver lösas omgående för att förhindra en katastrof. Vänsterpartiet yrkar på ett klimatbistånd vid sidan av vanliga bistånd, med klimatbistånd syftar de på att minska klimatorättvisan i världen och att de fattiga i världen är de som betalar priset för västvärldens konsumtion. (SNDn, u.å.).

Efter detta manifest utkom en reviderad version av senast antagna partiprogram, den reviderade versionen utkom och antogs 2013. I den inledande texten uttrycker V att det finns ett förtryck i världen, och att klimatfrågan är en del av det förtrycket eftersom naturen töms allt fortare på resurser och det i sig skapar ett förtryck i världen eftersom miljön förgiftas och därmed även skadar människor. I partiprogrammet finns en samtidskritik mot kapitalism och den fria marknaden eftersom de som samhällsnorm har orsakat klimatförändringar och miljöförstörelser. Det finns inte längre en fråga om produktionen skapar miljöförstörelse eller inte, utan det är faktum och det finns hos produktionen ingen önskan att bedriva klimatvänlig produktion eftersom miljön i så fall skulle stå i vägen för vinstmaximering. En annan del av Vs kritik är att människan vägrar inse att människan är en del av kretsloppet och betydligt mer beroende av naturen än naturen är av oss människor. För produktionens skull fortsätter naturresurser plundras och miljön förstörs. Människans jakt på vinst utarmar naturens resurser, skadar den biologiska mångfalden och förstör ekosystem, vissa ekosystem anses vara bortom räddning, till exempel korallrev till följd av försurande hav. Vänsterpartiet uttrycker även sin solidaritet med den nya fredsrörelsen som verkar för människors rättigheter via klimatfrågan. Vänsterpartiet är till viss del för ett decentraliserat samhälle, men anser att det inte bör bli för decentraliserat eftersom det riskerar att öka orättvisor i samhället och minska jämlikheten mellan samhällen. För klimatets skull bör dock så mycket beslut som möjligt fattas på lokal nivå. De ekologiska frågorna kan inte hänvisas till ett visst område, utan lokalt styre

måste arbeta för sitt område. Vänsterpartiet vill även se att WTO, IMF och Världsbanken stiger bort från den internationella politiska arenan eftersom de endast gynnar kapitalism och den fria marknaden utan någon hänsyn till klimat och miljöfrågor. (SNDo, u.å.).

Året efter det reviderade partiprogrammet utkom ett manifest inför valet 2014 med något mindre fokus på miljöpolitik som egen fråga eftersom manifestet utkom i en sammanfattningsform. Miljöpolitiken benämns som en jämlikhetsfråga och en ansvarsfråga. (SNDp, u.å.).

Det sista dokumentet är en reviderad version av senast antagna partiprogram vilket är antaget och tagits i bruk 2018 med en uppdatering 2019. Inledningsvis konstaterar V att de är ett feministiskt och socialistiskt parti. Efter den inledande presentationen av V konstaterar partiet att miljön förgiftas och exploateras. Vänsterpartiet anser även att de har ett ekologiskt förhållningssätt som kan hantera den samtida miljöproblematiken. Det konstateras att miljöförstöring från produktion är ett faktum, och att det inte längre handlar om ekologisk hållbar produktion för industrin, utan vinster och vinstmaximering, vilket sker på bekostnad