Kan det vara så att eleverna hindras att reflektera över korna/grisarna i förhållande till sina ”älsklingsdjur” för att deras intresse och tidigare erfarenheter hör till vardagen och det man gör i en situation som inte är skollärande? Att man inte ser att det sker ett lärande även i de vardagliga situationerna och att man därför inte förmår koppla samman det med det som lärs i skolan? (Illeris 2007). Även Fibaek Laursen (2005) pekar på att skollärandet kan vara svårt att se i ett annat sammanhang eftersom det är institutionaliserat. Dysthe (1996) påpekar att eleverna måste utveckla och träna sin förmåga att gå i dialog med stoffet, antingen tillsammans med andra med hjälp av språket eller i sitt eget huvud med hjälp av skriften och tankarna. Liksom Gustavsson (2002) som menar att den kritiska förmågan förutsätter att man har något att jämföra med.
Reflektion hör också till avdelningen ackomodativt lärande enligt Illeris (2007) och kanske är det jag tänkte att eleverna skulle göra i stallet inte möjligt just där och då utan det kommer i ett senare skede, kanske på lektioner eller nästa gång de är ute i stallet. För som Illeris påpekar ”Som läroprocess kan därför reflektion karaktäriseras som ett ackomodativt lärande, som inte äger rum i direkt anslutning till de utlösande impulserna utan först efter en tidsförskjutning, under vilken det sker ytterligare en bearbetning av impulserna”. (sid. 88, 2007). Det överensstämmer också med de erfarenheter som de lärare jag intervjuat har, att eleverna under lektionspass kan relatera till upplevelser som de varit med om under stalldagarna, antingen i samband med att läraren berör det i sin undervisning eller också när eleven har behov av att diskutera det och ställer frågan till läraren.
I min litteratursökning hittade jag ett examensarbete Naturbruk – mer skit under naglarna? (Håkansson & Persson, 2000) som bygger på ungefär samma resonemang kring teori och praktik som det jag för i min inledning. Deras undersökning baseras på elevenkäter och resulterar i en rekommendation till lärare att i så stor utsträckning som möjligt införa praktiska moment i undervisningen samt att fördela teoretiska och
yrkesorienterande kurser så jämnt som möjligt över året. Enligt detta examensarbete står praktiska moment högt i kurs när eleverna själva får välja, och då framförallt moment som de enkelt kan knyta till sin valda inriktning. Detta anser jag visar på hur viktiga de praktiska momenten är liksom hur stor betydelse den grundläggande planeringen av undervisningen har. Men kanske är det något som man tyvärr tvingas bortse ifrån i ett läge när pressad ekonomi och minskande resurser i form av undervisningslokaler, personal etc. sätter ramarna för schemaläggning och planering av undervisning.
Jag börjar mer och mer luta åt att jag hade en felaktig bild av vad stalldagarna skulle ge eleverna och vad lärarna förväntade sig av dem, men jag anser också att det kan finnas moment som helt tydligt kan förbättras. T ex rör det uppföljning av elevernas
upplevelse och lärande i stallet, inte bara ur ett bedömningsperspektiv utan även ur ett elevlärande perspektiv. Det rör även kopplingen mellan stalldagarnas praxislärande och undervisningens mer lärarstyrda lärande. Jag tror att om man planerade stalldagarna mera grundläggande och utgick ifrån det som Illeris (2007) kallar de tre
lärodimensionerna (samspel, innehåll och drivkraft) och de fyra lärotyperna (kumulativ, assimilativ, ackomodativ och transformativ) samt strävade efter att stalldagarna till större del skulle utgöra en verklig, planerad, del av undervisningen skulle nå längre med elevernas lärande. Då skulle också stallet bli den brygga mellan teori och praktik som jag önskar att det vore.
Samlar jag elevernas, stallpersonalens och lärarnas synpunkter kommer jag fram till att det finns utrymme för förbättringar av stalldagarna. De tre olika grupperna lyfter delvis fram samma faktorer men också delvis helt skilda faktorer. Det finns dock
beröringspunkter mellan alla gruppers åsikter vilket gör det möjligt att föra dem samman i ett par utvecklingspunkter enligt nedan.
• Regelmässig utvärdering av vad eleverna tycker om stalldagarna för att få input till att utveckla verksamheten och uppnå ett förbättrat lärande på lång sikt.
• Skapa ett strukturerat långsiktigt forum med uttalat mål och inriktning, för möten mellan lärare, stallpersonal och skolledning.
• Utveckla gemensamt t ex checklistor som underlag för planering av verksamheten (lektions- och stallundervisning), måluppfyllelse och självvärdering för de högre kurserna
• Skapa ett tvåsidigt utbyte mellan lärare och stallpersonal i syfte att uppnå bättre samförstånd och kommunikation.
Jag hoppas att mitt arbete genom att visa på dessa utvecklingspunkter kan leda fram till en förbättring av en i grunden väl fungerande undervisningsform samt att man på sikt även kan uppnå en större samhörighet mellan personalgrupperna.
Referenser
Dysthe, Olga. (1996) Det flerstämmiga klassrummet, Studentlitteratur, Lund Elmqvist, Björn (1996) Naturbruksgymnasiernas djurbesättningar. En resurs i
undervisningen, Rapport GyN 9630, Gymnasielärarexamen inriktning Naturbruk, Inst för lärarutbildning, Uppsala Universitet, Uppsala
Fibaek Laursen, Per (2005) Didaktik och kognition. En grundbok., Liber, Stockholm Halvorsen, Knut (1992) Samhällsvetenskaplig metod, Studentlitteratur, Lund
Håkansson, Karin & Persson, Lotta (2000) Naturbruk – mer skit under naglarna? Rapport GyN 0025, Gymnasielärarexamen inriktning Naturbruk, Inst för
lärarutbildning, Uppsala Universitet, Uppsala
Illeris, Knud (2007) Lärande, Studentlitteratur, Lund
Jacobsen, Dag Ingvar (2007) Förståelse, beskrivning och förklaring. Introduktion till samhällsvetenskaplig metod för hälsovård och socialt arbete, Studentlitteratur, Lund Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2001) Examensarbetet i lärarutbildningen. Undersökningsmetoder och språklig utformning. Kunskapsföretaget i Uppsala AB, Uppsala
Maltén, Arne (2003) Att undervisa – en mångfasetterad utmaning, Studentlitteratur, Lund
Nielsen, Klaus & Kvale, Steinar (red.) (2000). Mästarlära. Lärande som social praxis, Studentlitteratur, Lund
Internetreferenser
Bildning och kunskap, Särtryck ur Läroplanskommitténs betänkande Skola för bildning (Sou 1992:94) (2002), Skolverket, tillgängligt på
<http://www.skolverket.se/publikationer?id=135>, 2008-02-06
Gustavsson, Bernt (2002) ’Vad är kunskap? En diskussion om praktisk och teoretisk kunskap’, Forskning i Fokus, nr 5, Myndigheten för skolutveckling, tillgängligt på <http://www.skolutveckling.se> , 2008-02-06
Kursplaner, Skolverket, tillgängligt på <http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx>, 2008-02-06
Läroplaner för det frivilliga skolväsendet, Lpf 94, tillgängligt på <http://www.skolverket.se/publikationer?id=1071>, 2008-02-06
Bilaga 1