Hur långt sträcker sig förskrivarens ansvar och gränsdragning till patientens egenan- svar
Författare: Inga-Britt Lindström, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Box 760, 131 24 Nacka, E-post: ibli.fsa@akademikerhuset.se
Medförfattare: Dina Jacobsson, E-post: dija. fsa@akademikerhuset.se, Christina Lundqvist, E-post: chlu.fsa@akademikerhuset.se
Bakgrund: Den teknologiska utvecklingen där fler och fler produkter får större och större betydelse för den äldres aktivitet och delaktighet leder till nya utmaningar för arbetsterapeutens arbete. Allt fler produkter kan ge både möjligheter och svårigheter för den äldre. Detta gäller till exempel mobiltele- foner, tv-apparater eller datorer. Dessa produkter räknas vanligen inte som tekniska hjälpmedel. Fler och fler brukare väljer att själv köpa sina hjälp- medel eller hänvisas till detta när hjälpmedel tas bort från hjälpmedelsförteckningarna. I flera land- sting och kommuner erbjuds även ”Fritt val hjälp- medel” där brukarna kan väljautanför det ordin- arie hjälpmedelssortimentet. Allt detta ställer nya krav på arbetsterapeuten och leder till flera nya frågor som arbetsterapeuter ställer sig; Vilket an- svar har jag som legitimerad arbetsterapeut att informera patienten om olika produkter som finns att köpa på marknaden om produkten inte längre förskrivs? Vilket ansvar har jag att följa upp råden? Vad gäller vid egenvård och egenansvar?
Syfte: Belysa skillnaderna mellan råd och för- skrivning av hjälpmedel och diskutera arbetstera- peutens ansvar kontra brukarens ansvar.
Upplägg av miniseminariet: Seminariet in- leds med en kort orientering i ämnesområdet. I ett panelsamtal mellan brukare, förskrivare och sakkunniga diskuteras arbetsterapeutens ansvar vid förskrivning och arbetsterapeutens ansvar när patienten själv köper sitt hjälpmedel. Möjligheter och svårigheter med den teknologiska utveckling- en reflekteras tillsammans med auditoriet.
Sökord: hjälpmedel, förskrivning, egenvård
Bedömning av arbetsförmåga – instru- ment och metod med praktiska exempel från Arbetsförmedlingen
Författare: Elin Ekbladh, Linköpings Universitet, ISV, Campus Norrköping, 601 74 Norrköping, E-post: Elin.Ekbladh@liu.se
Medförfattare: Blenda Isaksson Mettävainio, E-post: blenda.isaksson-mettavainio@
arbetsformedlingen.se, Bibi Lang, E-post: bibi. lang@arbetsformedlingen.se, Jan Sandqvist, E-post: Jan.Sandqvist@liu.se
Bakgrund: Arbetsterapeuter vid Avdelningen Rehabilitering till Arbete inom Arbetsförmedling- en (AF) har under flera år arbetat med struktur- erade och teoriförankrade metoder för bedöm- ning och intervention. Adekvata bedömningar av individers arbetsförmåga ger förutsättningar för att individen erhåller lämpliga rehabiliterings- insatser. För att kunna ge vägledning för fortsatt rehabilitering bör bedömningar baseras på en teoretisk grund som tar hänsyn till faktorer som påverkar arbetsförmågan. Assessment of Work Performance (AWP) och Worker Role Interview (WRI) är ett observations- respektive ett intervju- instrument med teoretisk grund i Model of Human Occupation (MOHO), vilka används för bedömning av personers arbetsförmåga. Bedöm- ningar utifrån AWP och WRI utgör en central del vid utredningar om förutsättningar för arbete, identifiering av rehabiliteringsbehov och imple- mentering av olika interventionsinsatser inom AF.
Syfte med miniseminariet:
• är att visa på hur man inom organisationen AF har valt att arbeta med en strukturerad metod för bedömning av förutsättningar för arbete
• är att beskriva AWP och WRI
• är att visa på kopplingen mellan teori och praktisk tillämpning inom området
Upplägg av miniseminariet: Seminariedel- tagarna kommer att introduceras i AF:s struktur- erade arbetsätt för utredning av förutsättningar för arbete och i bedömningsinstrumenten AWP och WRI. Därefter ges konkreta klientexempel där kopplingen mellan teori och tillämpning vid bedömning, intervention och utvärdering pre- senteras. Seminariet avslutas med en gemensam diskussion utifrån förberedda diskussionsfrågor samt utifrån seminariedeltagares reflektioner.
Sökord: Arbetslivsinriktad rehabilitering, Assessment of Work Performance (AWP), Worker Role Interview (WRI)
Nödvändigheten och behovet av att se och närma oss den andre i forskning och praktisk yrkesutövning
Författare: Yvonne Karlsson, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs Uni- versitet, Box 300, 405 30 Göteborg, E-post: yvonne.karlsson@ped.gu.se
Medförfattare: Inger Berndtsson, E-post: Inger. Berndtsson@ped.gu.se
Bakgrund: Som arbetsterapeuter inom peda- gogisk forskning har vi särskilt ägnat oss åt att försöka närma oss och förstå situationen för barn och vuxna med funktionsnedsättning - deras möj- ligheter till delaktighet i skola, utbildning och samhälle. Frågor om hur man ser på barn och vuxna i behov av särskilt stöd är här centrala. En annan utgångspunkt är att vi funnit att de met- oder vi använt för att i forskning närma oss en förståelse av barn och vuxna med funktionsned- sättning också verkar vara tillämpliga inom prakt- isk verksamhet.
Syfte med miniseminariet: Syftet är att argu- mentera för och diskutera hur man inom forskning kan studera barn och vuxna i behov av särskilt stöd utifrån deras eget perspektiv och menings- skapande. Dessutom vill vi diskutera om och hur det är möjligt att dra nytta av dessa synsätt och tillvägagångssätt inom en vardaglig praktik.
Upplägg av miniseminariet: Inledningsvis kommer vi att belysa hur vi inom forskning har arbetat för att närma oss den andre, barn eller vuxen, för att härigenom få den aktuella situat- ionen belyst utifrån den andres perspektiv. Ex- empel kommer att ges från två forskningsstudier. Den ena studien belyser hur nyare barndoms- sociologiska synsätt och etnometodologi har använts för att analysera barns deltagande och konkreta möjligheter till agentskap i vardaglig verksamhet. Den andra studien belyser hur be- rättelser, delvis i form av livsberättelser har gett mening och förståelse för den förändrade livs- situation som personer som får en synnedsättning hamnar i. Båda menar vi att våra studier och det inkluderande synsätt och arbetssätt vi använt oss av kan bidra till att vitalisera behandlingsarbete och synen på patienten.
Sökord: forskningsmetoder, praktik, inklud- ering
Evidensbaserad arbetsterapi - en rättighet för vuxna personer med utvecklingsstör- ning
Författare: Ida Kåhlin, Linköpings Universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, ISV, 601 74 Norrköping, E-post: ida.kahlin@.liu.se Medförfattare: Anette Kjellberg, E-post: anette. kjellberg@liu.se, Kristin Alfredsson Ågren, E-post: kristin.alfredsson.agren@liu.se
Bakgrund: Enligt FSAs statistik från 2009 arbetar närmare 7 % av förbundets yrkesverksamma
medlemmar inom kommunal handikappomsorg, det vill säga verksamheter som till stor del är in- riktade på insatser till personer med utvecklings- störning. Detta är det fjärde största arbetsområd- et efter kommunal äldreomsorg, primärvård och somatisk vård. Dessutom möter arbetsterapeuter även personer med utvecklingsstörning inom ex- empelvis inom barn- och vuxenhabilitering, på hjälpmedelscentraler, inom primärvård eller inom psykiatriska verksamheter.
En litteraturgenomgång visar att det finns ett begränsat antal studier kring utredning och inter- vention gällande vuxna personer med utvecklings- störning. Inriktningen på denna forskning har ett varierat bevisvärde vilket måste beaktas när det gäller möjligheten att dra slutsatser utifrån de resultat som framkommer. Många av dessa studier visar dock på resultat som kan implement- eras i praxis.
Syfte med miniseminariet: Att stimulera till en diskussion om hur arbetsterapeuter som i sin yrkesutövning möter vuxna personer med utveckl- ingsstörning kan främja utvecklingen av en evid- ensbaserad verksamhet.
Upplägg av miniseminariet: Kort presentat- ion (20-30 minuter) utifrån artikeln Arbetsterapi för vuxna personer med utvecklingsstörning - en litteraturgenomgång publicerad i tidskriften Arbetsterapeuten under hösten 2010 under vinj- etten Forskning i praxis. Seminariet fortsätter med gruppdiskussion gällande dialogen mellan forsk- ning och praxis samt en sammanfattande avslut- ning.
Sökord: Evidens, Intellektuell funktionsnedsätt- ning, kunskapsutveckling
Gemensamt nationellt fackspråk ger oss nya ”Artur och Gärda”
Författare: Kerstin Hjort, FSA, 760, 131 24 Nacka, E-post: kerstin.hjort@liv.se
Medförfattare: FSAs begrepp och termgrupp Bakgrund: Ett nationellt arbete har skett med att strukturera och definiera ett gemensamt fackspråk för alla professioner inom hälso- och sjukvård. FSA har sedan lång tid tillbaka varit en aktiv aktör inom detta område inte minst genom att bedriva ett eget långsiktigt begrepp och termarbete.
Syfte med miniseminariet: Att ge övergrip- ande kunskap om innehållet i nationellt fack- språket samt dess tänkta tillämpningar inom vård- och omsorg, exempel ges på olika använd- ningsområden vid dokumentation av rehabiliter- ingsprocessen. Miniseminariet syftar också till att fånga deltagarnas behov och önskemål inför FSAs kommande arbete inom området.
Upplägg av miniseminariet: En interaktiv föreläsning med deltagarna där sista delen av seminariet av ägnas åt deltagarnas reflexioner över frågan vilka behov finns och hur skulle FSAs
kommande begrepp och termarbete kunna vara till stöd inom arbetsterapeutiska verksamheter.
Sökord: Nationellt fackspråk, begrepp och termer, informatik
Internet - ett oanvänt verktyg i arbets- terapeutens verktygslåda?
Författare: Ellinor Forsberg, Umeå Universitet, Vårdvetarhuset, 901 87 Umeå, E-post: ellinor. forsberg@occupther.umu.se
Medförfattare: Christer Larsson, E-post: christer. larsson@vll.se, Ingeborg Nilsson, E-post: ingeborg. nilsson@umu.se
Bakgrund: Internet är idag ett flitigt använt verk- tyg, många ”googlar”, ”chattar” och ”bloggar” dagligen men hur kan Internet användas som professionellt verktyg? Internet kan underlätta arbetsterapeuters professionella utveckling, stimulera verksamhetsutveckling och användas i arbetsterapeutisk intervention. För att utnyttja Internets potential behövs dock engagemang, kunskap och nätverk.
Syfte: Miniseminariet avser att ge deltagarna möjlighet att diskutera Internets möjligheter för arbetsterapeuter, vilken kunskap och vilka strat- egier som professionen behöver för att nyttja Internets potential.
Upplägg: Under seminariet ges exempel från olika forsknings- och utvecklingsprojekt där Inter- net använts som ett arbetsterapeutiskt verktyg. Såväl nationellt som internationellt perspektiv kommer att belysas liksom kompletterande dis- kussioner om Internet i arbetsterapeutens vardag idag och i framtiden. Diskussioner deltagarna emellan kommer att utgå från frågeställningar om hur vi som arbetsterapeuter kan stödja vår egen utveckling, vår verksamhetsutveckling liksom klientens möjligheter till aktivitetsengage- mang genom Internet. Genom aktiva deltagare där erfarenheter och synpunkter diskuteras kan nya perspektiv för framtidens arbetsterapi gener- eras.
Sökord: Professionsutveckling, Internet