Vardagslivet för de allra äldsta – beskriv- ningar av görande och innehav och an- vändning av teknik
Författare: Åsa Larsson, Linköpings Universitet, Campus Norrköping, 601 74 Norrköping, E-post: asa.larsson@liu.se
Bakgrund: Det finns begränsad forskning om de allra äldsta i samhället, speciellt om de som bor och klarar sig utan eller med minimala hjälpinsats- er från samhället. Samtidigt finns stora förhopp- ningar på att teknisk utveckling och nya tekniska produkter ska leda till ökade möjligheter för äldre personer att förbli oberoende och kunna delta i samhällslivet. Det finns endast marginella kun- skaper om hur de allra äldsta som lever och klarar sig oberoende av samhällsinsatser relaterar till och använder den teknik de har.
Syfte: Att öka kunskapen om det dagliga livet för de allra äldsta som bor i eget boende samt att förbättra och fördjupa förståelsen för deras gör- anden och innehav och användning av vardags- teknik.
Metod: Intervjuer och observationer genomför- des med 18 personer över 85 år.
Resultat: Att bevara sina dagliga göranden är viktigt då det bidrar till upplevelser av välmå- ende och hjälper till att strukturera dagen. För att tekniska objekt ska införlivas i det dagliga livet behöver de integreras i de dagliga vanorna, i det dagliga görandet. Om detta inte sker kanske tekniken inte används överhuvudtaget. Även om teknikrummet varit liknande över tid, från barn- domshemmet till familjetiden, för åldersgrupper- na under och över 85 år så framkommer skillnad- er som pensionärer år 2005. Den äldre gruppen har då mindre tillgång till nyare teknik, speciellt informations- och kommunikationsteknik. I högre åldrar framkommer en ”åldervändning” där åldern i sig blir ett argument för att dra ner på både sina dagliga aktiviteter och sitt teknikrum.
Konklusion: Avhandlingens slutsatser är att bilden av de allra äldsta i samhället som hjälp- behövande behöver utmanas och revideras då många av de allra äldsta bor och klarar sitt dag- liga liv självständigt.
Sökord: Äldre vardagsliv teknik D Typ av projekt: Nya Doktorer
Förändringar i vardagslivet efter stroke: Äldre individers och pars dagliga aktivitet- er första året hemma efter stroke.
Författare: Lisa Ekstam, Karolinska institutet, Huddinge, E-post: lisa.ekstam@ki.se
Bakgrund/Syfte: Det övergripande syftet med avhandlingen var att utifrån ett aktivitetsperspek- tiv undersöka, beskriva och förstå förändring i vardagslivet bland äldre personer och par under det första året hemma efter stroke.
Metod: Deltagarna i de 4 studierna är alla över 65 år och bor hemma efter en stroke. I studie 3 och 4 inkluderar och make/maka till personen med stroke. Avhandlingen innefattar olika per- spektiv och metoder för att studera longitudinella förändringar i fyra delstudier. Olika typer av kvantitativa och kvalitativa metoder användes för att på olika sätt beskriva och analysera data.
Resultat: Resultatet visade att de flesta deltag- arna ökade sin aktivitetsnivå under första året efter stroke, även om de inte uppnådde samma nivå av utförande och engagemang som innan stroke. Aktivitetsmönster förändrades även för make/maka till personen som drabbats av stroke. Olika aktivitetsmönster bland individer och par kommer att presenteras samt strategier för hur de förändringar som uppstod efter stroke hanterades av de studerade individerna och paren.
Diskussion: En diskussion kommer föras kring arbetsterapeutiska insatser som möjliggör aktiv- itetsutförande samt deltagande i aktiviteter och social gemenskap med fokus på äldre individer och par efter stroke.
Typ av projekt: Nya Doktorer
Dynamisk mekanisk allodyni vid perifer neuropatisk smärta; psykofysiska observ- ationer
Författare: Monika Samuelsson, Karolinska Universitetssjukhuset, Arbetsterapikliniken, 171 76 Stockholm, E-post: monika.samuelsson@ karolinska.se
Bakgrund: Patienter med perifer neuropatisk smärta kan, förutom en ständigt pågående spontansmärta, utveckla en smärtsam överkänsl- ighet för lätt strykning av huden s.k. dynamisk mekanisk allodyni. Beröringsutlöst smärta är ett påtagligt symtom som påverkar många situation- er i det dagliga livet då lätt beröring av t.ex. klädesplagg, duschstrålar och sängkläder inom den överkänsliga kroppsdelen ger upphov till smärta.
Syfte: Syftet med avhandlingsarbetet var att undersöka psykofysiska karaktäristika avseende dynamisk mekanisk allodyni med hjälp av en standardiserad metod.
Metod: Kartläggning av psykofysiska förhåll- anden kring smärtintensitetsutveckling och dess relation till olika typer av stimuleringar utgör basen i undersökningsmetodiken. Den berörings- utlösta smärtan i området med neuropatisk smärta hos patienterna framkallades genom att med olika breda penslar lätt stryka huden olika långa sträckor samt genom att variera antalet strykningar, penseltryck och strykningshastighet. I alla studier skattade försökspersonerna/patient- erna intensitet och varaktighet av den berörings- utlösta smärtan med hjälp av en datorbaserad visuell analog skala.
Resultat: Signifikant ökad total beröringsutlöst smärtintensitet kunde påvisas med ökad stryk-
ningslängd, ökat antal strykningar, ökat pensel- tryck och lägre strykningshastighet men inte då penselbredden varierades. En mycket hög grad av repeterbarhet av den totala beröringsutlösta smärtintensiteten påvisades med den använda metodiken vid upprepad mätning inom och mell- an dagar.
Slutsatser: Resultaten visar att dynamisk mek- anisk allodyni är ett graderat fenomen. Samman- fattningsvis kan undersökningsmetodiken anses användbar vid longitudinella behandlingsstudier av dynamisk mekanisk allodyni.
Sökord: Smärta, allodyni Typ av projekt: Nya Doktorer
Navigera genom tekniklandskapen: Erfarenheter hos personer med demens eller MCI och deras närstående
Författare: Lena Rosenberg, Karolinska Institutet, Alfred Nobels Allé 23, 141 52 Huddinge, E-post: lena.rosenberg@ki.se
Den pågående teknikutvecklingen medför att användning av vardagsteknik krävs i allt fler aktiviteter. Många av dessa aktiviteter ställer stora krav på användaren och utvecklingen av nya produkter och tjänster går snabbt. I detta för- änderliga tekniklandskap lever personer med MCI och mild till medelsvår demenssjukdom. Frågor kring vad som händer i samspelet mellan dessa personer, deras närstående och tekniklandskapen var utgångspunkten för denna avhandling.
Avhandlingens övergipande syfte var att öka kunskapen om personer med MCI eller demens och deras anhöriga, framför allt som användare av vardagsteknik och hjälpmedel. Syftet var också att öka kunskapen om interaktionen mellan pers- oner med demens och teknik.
Data samlades in genom strukturerade intervju- er med bedömningsinstrumentet Everyday Tech- nology Use Questionnaire, ETUQ (studie 1 och 2), deltagande observationer och djupintervjuer (studie 3) samt fokusgruppsintervjuer (studie 4). Analysmetoderna var Rasch analys (studie 1 och 2), ANOVA (studie 2) och Grounded Theory (studie 3 och 4).
Avhandlingen bidrar med nya kunskaper om upplevd relevans av och svårighet i användning av vardagsteknik hos äldre med MCI eller demens. Resultaten indikerar också att ETUQ har goda psykometriska egenskaper och kan användas för att jämföra grupper när det gäller svårighet i användning av vardagsteknik. Vidare bidrar avhandlingen med ny kunskap om den komplexa situationen när ett hjälpmedel introduceras i hemmet hos en person med demens vilket föder kravet på en mer flexibel och processinriktad förskrivningsprocess för denna grupp. Slutligen bidrar avhandlingen med kunskap om design- relaterade principer och villkor som kan vara avgörande i interaktionen mellan personer med demens och teknik.
Measuring the impact of body functions on occupational performance: Validation of the A-ONE
Författare: Gudrún Árnadóttir, Landspítali Uni- versity Hospital, Grensás - Occupational Therapy, - Reykjavik, Island, E-post: gudrunar@landspitali.is Background: The ADL-focused Occupation- based Neurobehavioral Evaluation (A-ONE) can be used to evaluate both ADL performance in natural context (ADL scale) and the underlying neurobehaviors that cause diminished ADL task performance (Neurobehavioral scale). The scales of the instrument are of ordinal type, and in their existing form, do not have the measurement properties required by evidence-based and quality assured rehabilitation services. Aim: The overall aim of this four-study doctoral project was to further develop and validate the A-ONE.
Methods: Rasch analyses, was used to examine internal validity of the scales and the reliability of the A-ONE measures. ANCOVA was used to explore between group differences. Pearson corr- elation coefficients were used to explore relations between person measures from the different A-ONE scales.
Results: A study of 209 persons diagnosed with CVA and dementia provided support for converting the ADL scale to an interval scale. Two studies, including 206 and 422 persons respectively, indicated that it is possible to constr- uct several unidimensional versions of a new impact scale from the neurobehavioral items of the instrument, each with different item content and hierarchical item structure. Further, some of these NBI scales could be used across different diagnostic groups. When exploring differences between 215 persons with RCVA and LCVA, results of the ANCOVA indicated that there is no significant difference between groups in their mean NBI measures, despite known differences in patterns of neurobehavioral impairments.
Conclusions: The A-ONE now has the possi- bility to be used to measure change and compare diagnostic groups, this enhancing both clinical and research potential of the instrument.
Key words: ADL, Rasch, neurobehavior Typ av projekt: Nya Doktorer