MKB-direktivet

MKB-direktivet innehåller bestämmelser som ska säkerställa att en systematisk bedömning av miljöpåverkan genomförs för projekt som på grund av sin art, storlek eller lokalisering medför en betyd- ande miljöpåverkan. För detta ändamål föreskrivs tillståndsplikt och krav på en bedömning av deras påverkan innan tillstånd ges.

EU-rättsliga och internationella krav Ds 2020:19

I bilaga I till direktivet finns en lista över de projekt som alltid kan antas medföra en betydande miljöpåverkan och för vilka miljö- konsekvensbedömning och tillståndsprövning är obligatoriskt. I bilaga II till direktivet finns en lista över de projekt där medlems- staterna själva får bedöma från fall till fall eller med tillämpning av gränsvärden eller kriterier om en miljökonsekvensbedömning bör göras. Vid prövningen av om en miljökonsekvensbedömning ska göras för projekt som anges i bilaga II till direktivet ska de urvals- kriterier som anges i bilaga III till direktivet tillämpas. Denna del kallas i svensk rätt för undersökning (engelskans screening).

De typer av projekt som omfattas av direktivet är dels sådana som i Sverige tillståndsprövas enligt miljöbalken – miljöfarlig verksamhet (9 kap.) och vattenverksamhet (11 kap.) – dels sådana som huvud- sakligen prövas enligt annan lagstiftning, t.ex. vägar och järnvägar.

I fråga om de projekt för vilka en miljökonsekvensbedömning ska göras ställer direktivet krav på att verksamhetsutövaren ska utarbeta en miljökonsekvensbeskrivning, vars innehåll regleras i den sista bilagan till direktivet, bilaga IV. Vilka krav som i det enskilda fallet kan ställas på en miljökonsekvensbeskrivning avgörs från fall till fall (avgränsning, engelskans scoping). Processen innefattar även sam- råd, granskning och bedömning och avslutas med ett beslut om tillstånd. Direktivet innehåller också bestämmelser om vad som gäller när ett projekt kan antas medföra en betydande miljöpåverkan på miljön i en annan medlemsstat.

För de verksamheter och åtgärder som inte bedöms ha en betyd- ande miljöpåverkan eller som inte finns upptagna i vare sig bilaga I eller II ställer MKB-direktivet inte några krav på vare sig tillstånds- plikt eller en bedömning av deras miljöpåverkan.

Det ursprungliga MKB-direktivet ändrades genom rådets direktiv 97/11/EG av den 3 mars 1997 om ändring av direktiv 85/337/EEG om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt. Ändringen innebar bl.a. att det infördes en möjlighet för en sökande att inhämta besked från berörd myndighet om innehållet i och omfattningen av en miljökonsekvensbeskrivning. Dessutom utökades förteckningen i direktivets bilaga I över de projekt som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan och bilaga III infördes. Direktivet har även ändrats genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/35/EG av den 26 maj 2003 om åtgärder för allmän- hetens deltagande i utarbetandet av vissa planer och program av-

Ds 2020:19 EU-rättsliga och internationella krav

seende miljön och om ändring, med avseende på allmänhetens del- tagande och rätt till rättslig prövning, av rådets direktiv 85/337/EEG och 96/61/EG. Denna ändring genomfördes i syfte att anpassa direktivet till den s.k. Århuskonventionen, dvs. konventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor (SÖ 2005:28). Efter- som MKB-direktivet hade ändrats flera gånger kodifierades det och dess officiella namn är numera Europaparlamentets och rådets direk- tiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inver- kan på miljön av vissa offentliga och privata projekt. Direktivet finns i bilaga 1.

De senaste ändringarna i MKB-direktivet

Sedan kodifieringen av MKB-direktivet har direktivet ändrats genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/52/EU av den 16 april 2014 om ändring av direktiv 2011/92/EU om bedömning av inver- kan på miljön av vissa offentliga och privata projekt. Det s.k. ändrings- direktivet finns i bilaga 2. En konsoliderad version av direktivet finns i bilaga 3.

Många av ändringarna är förtydliganden med anledning av EU- domstolens rättspraxis. Andra syftar t.ex. till att effektivisera för- farandet och öka kvaliteten på beslutsunderlaget och miljöbedöm- ningarna. De huvudsakliga ändringarna sammanfattas nedan. – Ordet miljökonsekvensbedömning definieras (artikel 1.2g). – Det ska finnas samordnade eller gemensamma förfaranden i för-

hållande till det s.k. art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet (artikel 2.3).

– Miljökonsekvensbedömningen ska omfatta fler miljöaspekter (artikel 3.1).

– Kraven på det underlag som ska finnas inför ett beslut om betyd- ande miljöpåverkan förtydligas (artikel 4.4).

– Den ansvariga myndigheten ska fatta sitt beslut om en åtgärd kan antas medföra en betydande miljöpåverkan inom 90 dagar (artikel 4.6).

EU-rättsliga och internationella krav Ds 2020:19

– Miljökonsekvensbeskrivningens innehåll förtydligas (artikel 5.1 och bilaga IV).

– Exploatören ska beakta tillgängliga resultat från andra relevanta bedömningar om miljöpåverkan som gjorts till följd av annan unionslagstiftning (artikel 5.1).

– Exploatören ska se till att miljökonsekvensbeskrivningen utarbe- tas av behöriga experter (artikel 5.3).

– Den ansvariga myndigheten ska se till att den har, eller vid behov kan tillgå, tillräcklig expertis för att granska miljökonsekvens- beskrivningen (artikel 5.3).

– Lokala och regionala myndigheter, som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan bli berörda, ska delta i samråden (artikel 6.1). – Allmänheten ska informeras elektroniskt (artikel 6.2).

– Den berörda allmänheten ska få minst 30 dagar på sig att komma in med synpunkter på miljökonsekvensbeskrivningen (artikel 6.7). – Ett beslut om att bevilja tillstånd ska innehålla en motiverad

slutsats om projektets betydande miljöpåverkan, alla miljövillkor som bifogas beslutet, en beskrivning av projektets särdrag eller planerade åtgärder för att undvika, förebygga eller minska och om möjligt kompensera betydande negativ miljöpåverkan samt i tillämpliga fall kontrollåtgärder (artikel 8a.1).

– I ett beslut om att avslå en tillståndsansökan ska de huvudsakliga skälen till avslaget anges (artikel 8a.2).

– Den eller de ansvariga myndigheterna som fullgör de skyldigheter som följer av direktivet ska göra detta på ett objektivt sätt, som inte ger upphov till en situation som kan leda till intressekonflikt. Oförenliga funktioner ska skiljas åt när skyldigheterna enligt direktivet fullgörs, om den ansvariga myndigheten även är ex- ploatör (artikel 9a).

– Det ska finnas regler för sanktioner vid överträdelser av de nationella bestämmelser som antas enligt direktivet (artikel 10a).

Ds 2020:19 EU-rättsliga och internationella krav