Med modala adverb menas hŠr, i analogi med SAG:s definition av modala satsadverbial (SAG 1:198), adverb som anger talarens instŠll-ning till saninstŠll-ningshalten eller šnskvŠrdheten i det han yttrar. Den fšrra gruppen kan indelas ytterligare i mšjlighets- (kanske etc.) och trolig-hetsadverb (troligen etc.) samt adverb fšr (hundraprocentig) sŠkerhet (fšrvisso etc.) och sjŠlvklarhetsadverb (naturligtvis etc.). Som en sŠr-skild grupp rŠknas negationer.
4.1.5.1. Mšjlighetsadverb
Mšjlighetsadverbens fšrdelning i RG-materialet och P65-materialet framgŒr av tabell 17:
TABELL 17. Mšjlighetsadverb i RG och P65
RG P65
kanske 404 981
kanhŠnda 21 7
mŒhŠnda 57 21
tšrhŠnda 4 0
mšjligen 18 119
mšjligtvis 6 1
eventuellt 0 46
BŒde i RG och P65 Šr kanske det dominerande mšjlighetsadverbet. I švrigt verkar mšjligen ha blivit vanligare och i varje fall mŒhŠnda nŒgot ovanligare. Det marginella tšrhŠnda har mer eller mindre fšr-svunnit. Den viktigaste fšrŠndringen Šr dock att ett nytt mšjlighets-adverb, eventuellt, har introducerats (1892). Motsvarande adjektiv har funnits i svenskan sedan 1600-talet, men betydelsen ÕmšjligÕ hos detta
adjektiv Šr enligt SAOB belagd fšrst 1879. Det kan noteras, att av de švriga mšjlighetsadverben har endast mšjligen och mšjligtvis adjekti-viska motsvarigheter, nŒgot som kan ha frŠmjat uppkomsten av even-tuell/eventuellt i mšjlighetsbetydelse; det Šr ju praktiskt att ha tillgŒng till en adjektivisk motsvarighet till adverbet i nominaliseringar (han deltar eventuellt/hans eventuella deltagande).
4.1.5.2. Trolighetsadverb
Trolighetsadverbens fšrdelning i RG och P65 framgŒr av tabell 18.
TABELL 18. Trolighetsadverb i RG och P65
RG P65
troligen 52 82
fšrmodligen 57 104
antagligen 3* 33
sannolikt 0 83
troligtvis 0 2
likligen 1 0
nog** ? Å100
* Samtliga i sena romaner av Viktor Rydberg
**Frekvenssiffrorna fšr nog Šr mycket osŠkra pga. ordets flertydighet.
De dominerande trolighetsadverben i RG Šr troligen och fšrmodligen ÐÊmšjligen jŠmte nog som Šr svŒrbedšmt i Šldre texter eftersom det ocksŒ kunde betyda ÕsŠkerligenÕ (jfr Ljunggren 1936). €ven i P65 Šr dessa adverb centrala men hŠr tillkommer antagligen (fšrsta belŠgg 1867) och sannolikt (upptaget i Dalin men alltsŒ nollfrekvent i RG).
Medan det senare har en viss intellektuell anstrykning, torde antagligen vara vanligare i talsprŒk Šn i skriftsprŒk och ordet blir sŒlunda en smula nedvŠrderat i tabell 18. I RN-materialet, som ligger nŠrmare talsprŒket, Šr antagligen fšretrŠtt med flera hundra belŠgg. Trots att det marginella likligen har fšrsvunnit sedan Dalins tid kan vi alltsŒ konstatera en viss differentiering i gruppen sedan fšrra hŠlften av 1800-talet.
Trolighetsbetydelsen hos nog kan ha etablerats sŒ sent som i bšrjan av 1800-talet. Ljunggren (1936) anger som fšrsta helt sŠkra belŠggs-stŠlle Mobergs grammatik frŒn 1815 (med parafras av fšrfattaren).
SAOB ger ett belŠgg frŒn 1737, men det verkar inte helt sŠkert att det hŠr Šr frŒga om betydelsen ÕtroligenÕ snarare Šn den Šldre betydelsen Õhelt sŠkertÕ. €nnu Dalin tar inte upp betydelsen ÕtroligenÕ. Naturligtvis Šr det ofta svŒrt att avgšra om den Šldre betydelsen Õhelt sŠkertÕ eller den yngre betydelsen ÕtroligenÕ fšreligger. En anmŠrkningsvŠrd egen-skap hos trolighetsadverbet nog i modern svenska Šr att det inte kan
fundamenteras med bevarad betydelse: Nog kommer han betyder nŒgot annat Šn Han kommer nog. Mšjligen kan detta ha en prosodisk fšrkla-ring; samma sak gŠller de likasŒ enstaviga satsadverben vŠl och ju. Vi Œterkommer till nog i avsnitt 4.1.7.1.
Vi tar hŠr ocksŒ upp ett par ord fšr negativ trolighetsbetydelse, nŠmligen knappast och nŠppeligen. AnvŠndningen av knappast som modalt satsadverb tycks inte fšrekomma fšrrŠn i bšrjan av 1800-talet (SAOB 1825, Frithiofs saga!). Uppkomsten av satsadverbanvŠndningen kan ha gynnats av dubbeltydiga kontexter som Han Šr knappast 50 Œr (entydigt dŠremot Han Šr knappt 50 Œr). I sammanhanget kan ocksŒ adverbet svŒrligen (svŒrliga) nŠmnas. Fšrdelningen mellan de tre adverben framgŒr av tabell 19.
TABELL 19. Negativa trolighetsadverb i RG och P65
RG P65
knappast <10 Å300
nŠppeligen 0 11
svŒrligen, -a 7 6
Som vŠntat Ð eftersom det gŠller en betydelse som var ny vid mitten av 1800-talet Ð har frekvensen fšr knappast škat kraftigt. …vriga adverb spelar en marginell roll.
4.1.5.3. Adverb fšr (hundraprocentig) sŠkerhet
Denna grupp Šr komplicerad, eftersom i stort sett alla dess medlemmar har undergŒtt en betydelsefšrsvagning (Ljunggren 1936). Det Šr svŒrt att i dagens svenska hitta adverb som entydigt uttrycker betydelsen Õhundraprocentig sŠkerhetÕ. Yttrandet Pelle kommer sŠkert betyder normalt att talaren inte Šr sŠker pŒ att Pelle kommer. Man kan dŠrfšr frŒga sig om gruppen sŠkerhetsadverb šver huvud taget existerar, om den inte snarare Šr en delmŠngd av gruppen trolighetsadverb. Det kan emellertid hŠvdas, att betydelsen Õhundraprocentig sŠkerhetÕ trots allt kan uttryckas med olika metoder, t.ex. med hjŠlp av prosodi eller med ett extra bestŠmningsord (Jag kommer klockan 5. Ð SŠkert? resp.
Bollen var helt sŠkert šver mŒllinjen).6
6 Enligt Carl-Erik Lundbladh (muntl. komm.) finns ocksΠen viss regional variation.
SŒlunda har den fšrsŠkrande betydelsen hos sŠkert mšjligen bevarats bŠttre i Sydsverige (i talsprŒk?). I matematiska sammanhang Ð sŒsom jag sjŠlv minns dem Ð kan sŠkert ocksŒ anvŠndas utan problem i betydelsen Õhundraprocentigt sŠkertÕ:
funktionen Šr sŠkert stšrre Šn 0 i intervallet o.d.
Fšrdelningen mellan de olika adverben fšr (mer eller mindre hundraprocentig) sŠkerhet Šr fšljande i RG och P65 (se tabell 20;
delvis approximativa frekvenstal).
*Vi bortser frŒn uttryck av typen Nog Šr han rik.
Vi ser att sŠkert Ð med reservation fšr betydelsenyanser Ð Šr det viktigaste adverbet i gruppen bŒde i RG och P65. Men i švrigt har flera intressanta fšrŠndringar intrŠffat. Fšr det fšrsta har adverbet visserligen numera Ð liksom oftast redan pŒ 1800-talet Ð alltid en sorts koncessiv betydelse. Det mŒste omedelbart fšlja en sats inledd med men, dock e.d., och man kan dŠrfšr inte sŠga att visserligen i fšrsta hand utrycker betydelsen Õ(hundraprocentig) sŠkerhetÕ Ð som det nŒgon gŒng gšr i RG och t.ex. i den gamla bibelšversŠttningens Det Šr visserligen sant. Samma sak gŠller i nŒgon mŒn visst, som dessutom fŒtt en speciell anvŠndning som emfatisk markšr nŠr man hŠvdar mot-satsen till ett nyss framfšrt pŒstŒende.
Det mest šverraskande Šr kanske att fšrvisso har stŠrkt sin stŠllning kraftigt. Enligt Dalin anvŠndes ordet pŒ 1850-talet huvudsakligen ÐÊi nŒgon mŒn ÐÊÓi biblisk, kyrklig och skŠmtsam stilÓ, men 150 Œr senare Šr det inte bara fullt brukligt utan t.o.m. rŠtt vanligt. Fšrklaringen kan vara att det, som Ljunggren (1936) pŒpekar, bŠttre Šn švriga adverb i gruppen har bevarat betydelsen Õhundraprocentig sŠkerhetÕ; man kan sŠga att nŠr sŠkert fšrsvagas gŒr fšrvisso in och fyller den uppkomna betydelseluckan. Enligt Ljunggren kan den semantiska motstŒnds-kraften hos fšrvisso i sin tur bero pŒ att ordet tidigare mest anvŠndes i hšgre stilarter, sŠllan i talsprŒk, och dŠrfšr inte var lika utsatt fšr betydelsefšrsvagningen som švriga adverb i gruppen.
Det finns ocksŒ ett antal utprŠglat emfatiska sŠkerhetsadverb, sŠrskilt absolut, avgjort, definitivt, minsann, obestridligen, ovedersŠgligen och sannerligen. I motsats till de nyss behandlade adverben anvŠnds de frŠmst fšr att ge škad auktoritet Œt vŠrdeomdšmen o.d. De Šr inte helt synonyma, men det kan ŠndŒ vara befogat att samla dem i en och samma tabell (se tabell 21 pŒ nŠsta sida).
TABELL 21. Emfatiska sŠkerhetsadverb i RG och P65
RG P65
absolut 0 Å30
avgjort 2 23
definitivt 0 >10
minsann 48 10
obestridligen 0 8
ovedersŠgligen 0 0
sannerligen 21 57
Mer eller mindre nytt Šr hŠr absolut och helt nytt definitivt. Som satsadverb Šr det senare ett betydelselŒn frŒn engelskan (1953), tidvis kritiserat i sprŒkvŒrdsdebatten (se Malmgren 1998). Vi har hŠr att gšra med ett av de ytterst fŒ exemplen pŒ moderna nytillskott genom lŒn till det svenska fšrrŒdet av grammatiska adverb.
Det kan ocksŒ noteras, att sannerligen, kanske nŒgot ovŠntat med tanke pŒ dess starka stŠllning i bibelsprŒket, Œtminstone bibehŒllit sin stŠllning, medan frekvensen av minsann minskat. €ven det senare Šr mšjligen šverraskande eftersom minsann bšr ha varit ett utprŠglat talsprŒksord. Det Šr dock betydligt vanligare i det moderna roman-materialet.
4.1.5.4. SjŠlvklarhetsadverb
Till sjŠlvklarhetsadverben rŠknas naturligtvis och dess synonymer.
Fšrdelningen i denna grupp i RG och P65 framgŒr av tabell 22.
TABELL 22. SjŠlvklarhetsadverb i RG och P65
RG P65
naturligtvis 26 393
givetvis 0 186
fšrstŒs 0 114
sjŠlvklart 0 22
sjŠlvfallet 0 73
begripligtvis* 0 0
uppenbarligen 2 86
sŒklart 0 0
*Fšrekommer som uppslagsord hos Dalin.
Vad som faller i šgonen Šr den oerhšrt mycket hšgre frekvensen av sjŠlvklarhetsadverb i P65 (liksom i det moderna romanmaterialet som visar liknande siffror). €ven om RG-materialet skulle innehŒlla ÓsjŠlvklarhetsfraserÓ (t.ex. Det Šr klart att) i stšrre utstrŠckning Šn P65-materialet, kan vi pŒ goda grunder anta att 1800-talstexter i betydligt mindre utstrŠckning Šn 1900-talstexter explicit markerar att
pŒstŒenden bšr vara sjŠlvklara fšr lŠsaren. Hur detta ska fšrklaras Šr inte helt klart. Men det skulle kunna hŠnga samman med att moderna fšrfattare, i hšgre grad Šn Šldre fšrfattare, med all rŠtt ser kunniga och vŠlutbildade lŠsare framfšr sig och dŠrfšr kŠnner behov av att markera att de vet att lŠsarna kŠnner till eller utan vidare fšrstŒr det de skriver Ð det kan alltsŒ vara frŒga om en sorts artighetsmarkšr.
Vidare Šr 1900-talssvenskans uppsŠttning av sjŠlvklarhetsadverb mycket rikare Šn den tidigare talssvenskans. Medan 1800-talssvenskan i stort sett klarar sig med naturligtvis, begripligtvis och uppenbarligen (Dalin ger f.š. inga synonymer till naturligtvis), har 1900-talssvenskan tillgŒng till minst sju synonymer. Alla utom uppenbarligen och naturligtvis har introducerats i svenskan efter 1850:
givetvis (1861), sjŠlvfallet (1945), sjŠlvklart (1893), fšrstŒs (ca 1900, jfr nedan) och sŒklart (1930-talet, inte belagt i P65 men vŠl i RN).
Synonymrikedomen ger framfšr allt mšjlighet till stilistisk variation, frŒn det nŠstan bara talsprŒkliga sŒklart (4 belŠgg i det moderna romanmaterialet) šver det informella fšrstŒs till de neutrala eller lŠtt formella givetvis och naturligtvis.
TvŒ av sjŠlvklarhetsadverben Šr sŠrskilt intressanta, fšrstŒs och sŒklart. Som adverb Šr fšrstŒs resultatet av en grammatikalisering av presenspassivformen av fšrstŒ. Fšrenklat kan man tŠnka sig fšljande stadier i processen. En vanlig typ av konstruktion i RG-materialet Šr Det fšrstŒs, att [...]. Efter hand kan det utelŠmnas, men den verbala karaktŠren hos fšrstŒs markeras fortfarande med hjŠlp av interpunk-tion: vi kom, fšrstŒs, [...]. Redan i texter av Strindberg kan komma-tecknen ofta utelŠmnas, och dessutom bšrjar man vid denna tid finna en annan indikation pŒ att grammatikaliseringsprocessen har gŒtt ytterligare ett steg: stavningen fšrstŒss (10 belŠgg hos Strindberg, varav merparten i den folkliga Hemsšborna). Uttalet med kort Œ kan vara ett indikation pŒ att ordet allt oftare drabbas av tryckfšrlust.
LikvŠl Šr sambandet med verbet fšrstŒ troligen tydligt fšr sprŒk-brukarna lŒngt in pŒ 1900-talet, och i SAOB (1928) tas fšrstŒs inte upp som uppslagsord utan som en speciell (adverbiell) anvŠndning av fšrstŒ i passiv.
€nnu i dag, nŠr de flesta sprŒkbrukare sŠkert inte Šr medvetna om sambandet mellan fšrstŒ och fšrstŒs, kvarstŒr speciella egenheter hos adverbet som vittnar om det gamla sambandet. Dels finns konstruk-tionen ja, det fšrstŒs (jfr *ja, det naturligtvis), dels fundamenteras adverbet fšrstŒs mycket ogŠrna (?FšrstŒs gick jag pŒ festen). Det senare kan mšjligen fšrklaras med hŠnvisning till prosodiska fšr-hŒllanden (jfr att igen, med samma prosodi som fšrstŒs, ocksŒ ogŠrna fundamenteras), men en troligare fšrklaring Šr sŠttet pŒ vilket fšrstŒs rimligen har grammatikaliserats. LŒt oss schematiskt anta att den fšrsta generationen som frŒn bšrjan har uppfattat fšrstŒs som adverb var
fšdd ca 1900. Trots att dessa personer, i motsats till sina fšrŠldrar, uppfattade fšrstŒs i Han kommer fšrstŒs i morgon (fšrŠldrarnas ÓanalysÓ: Han kommer(,) (det) fšrstŒs(,) i morgon, dvs. alltjŠmt presens passiv av fšrstŒ) som adverb, kan de aldrig ha hšrt meningar med ett fundamenterat fšrstŒs frŒn fšrŠldrarna, eftersom det skulle fšrutsŠtta att fšrŠldrarna gjort adverbanalysen. Fšljaktligen har de visserligen uppfattat fšrstŒs som ett adverb, men som ett adverb underkastat vissa restriktioner betrŠffande placeringen i satsen.
Trots SAOB:s analys skulle jag vara bšjd att tidsfŠsta etableringen av adverbet fšrstŒs till ca 1900. Den dŒ vanliga stavningen fšrstŒss Šr ett argument, ett annat Šr placeringen pŒ satsadverbialsplatsen i mŒnga meningar, utan kommatecken omkring.
Adverbet sŒklart Šr Šnnu yngre Šn fšrstŒs. NEO ger Œrtalet 1944, men i formen (sŒ) klart omnŠmns det redan av Ljunggren (1936). Det intressanta med sŒklart Šr metoden att bilda ett satsadverb av adjektivet klar(t). Som vid de flesta adjektiv ÐÊundantag Šr bl.a. sjŠlvklar och sjŠlvfallen Ð rŠcker det inte med t-avledning; det skulle ge en sorts gradadverb (Han Šr klart bŠst men *Han Šr klart hos en kompis). Den framfšrstŠllda partikeln sŒ lšser problemet. En annan mšjlighet Šr att anvŠnda gradadverbet helt: Han Šr helt klart / sŒklart hos en kompis.
Ett adverb som ursprungligen har haft en sorts sjŠlvklarhets-betydelse och som dŠrfšr kan tas upp i denna grupp Šr tydligen. Dalin ger endast betydelsen ÕtydligtÕ av detta adverb, men numera Šr dess betydelse Õav allt att dšmaÕ och man anvŠnder det alltsŒ fšr att markera att man drar en slutsats. BetydelsešvergŒngen kan karakteriseras som en sorts grammatikalisering: frŒn sŠttsadverb till satsadverb. Redan Œtskilliga sprŒkprov i RG tycks kunna tolkas sŒ, att tydligen har den nyare betydelsen. Ett starkt indicium pŒ att den nya betydelsen fšreligger saknas emellertid i RG-materialet men dyker upp i Strindbergsmaterialet: fundamentering. I en mening som Tydligen var han sjuk kan adverbet svŒrligen ha betydelsen ÕtydligtÕ som i Han var tydligt sjuk (jfr ?Tydligt var han sjuk). Den nya betydelsen Šr sŒlunda etablerad senast pŒ Strindbergs tid.
BetydelsešvergŒngen Šr inte helt lŠtt att fšrklara. En mšjlighet Šr att den har med prosodiska fšrhŒllanden att gšra. I mŒnga fall kan tolkningen av tydligen ha varit avhŠngig av betoningen. SŒ lŠnge bŒde tolkningen ÕtydligtÕ och Õav allt att dšmaÕ var mšjliga, var satser som Han var tydligen sjuk dubbeltydiga. Med tryckstarkt tydligen lŒg den Šldre betydelsen nŠrmast till hands, med trycksvagt tydligen dŠremot den yngre. Man kan tŠnka sig att betydelsešvergŒngen har frŠmjats av att en av talaren avsedd tryckstyrka i mŒnga fall har uppfattats som trycksvaghet av lyssnaren.
4.1.5.5. Adverb fšr beklagande eller gillande
Adverb fšr beklagande Šr frŠmst tyvŠrr, dessvŠrre, olyckligtvis och beklagligtvis. Adverb fšr gillande eller belŒtenhet Šr frŠmst lyckligtvis och dessbŠttre. Dessa sex adverb fšrdelar sig pŒ fšljande sŠtt i RG- och P65-materialen (se tabell 23):
TABELL 23. Adverb fšr beklagande och gillande i RG och P65
RG P65
tyvŠrr 6 130
dessvŠrre 2 23
olyckligtvis 3 3
beklagligtvis 0 0
beklagligen 0 0
lyckligtvis 16 33
dessbŠttre 1 8
gudskelov 25 1
gudilov 1 1
Den viktigaste fšrŠndringen tycks vara att tyvŠrr numera Šr vanligt, frŒn att vid mitten av 1800-talet tydligen ha varit relativt sŠllsynt.
…verhuvud taget tycks man i de nyare texterna anvŠnda adverb fšr beklagande flitigare Šn i de Šldre texterna. Motsvarande fšrŠndring tycks inte ha intrŠffat med adverben fšr gillande.
I nŒgon mŒn beslŠktat med adverben fšr gillande Šr adverbet fšrhoppningsvis, som Šr šverraskande nytt (inte med i SAOB (1928) och av misstag inte med i NEO, dessutom nollfrekvent i P65). €nnu nyare Šr fšrmodligen det skŠmtsamma hoppeligen (1957).
4.1.5.6. Negationer
Den viktigaste fšrŠndringen bland negationerna Šr att icke har bytts ut mot inte som gruppens dominant. Liksom icke, men i mindre utstrŠckning, har ej fallit tillbaka. I allt vŠsentligt pekar tabell 24 (se nŠsta sida) i samma riktning som resultaten i Engdahl (1962:145ff).
FšrŠndringarna hŠnger otvivelaktigt samman med skriftsprŒkets nŠrmande till talsprŒket; att inte var den lediga, informella negationen redan vid mitten av 1800-talet framgŒr bl.a. av Dalins ordbok. NŠmnas kan, att redan Strindberg visar en nŠstan jŠmn fšrdelning mellan icke och inte (men han var sannolikt fšre sin tid i det avseendet).
TABELL 24. Inte och dess synonymer i RG och P65
RG P65
inte 36 8895
icke 6036 337
ej 2066 281
4.1.6. Konnektiver
4.1.6.1. AlltsΠoch dess synonymer
De tre konnektiverna alltsŒ, sŒlunda och sŒledes har alla undergŒtt en grammatikaliseringsprocess frŒn 1500-talet och framŒt. Deras ur-sprungliga betydelse var ÕpŒ det sŠttetÕ, men som redan nŠmnts ut-vecklar de ocksŒ tidigt en konnektiv betydelse ÕfšljaktligenÕ (Lehti-Eklund 1990). •tminstone till en bit in pŒ 1800-talet lever bŒda betydelserna sida vid sida, och de ursprungliga betydelserna Šr med i Dalins ordbok. Numera Šr de huvudsakligen eller enbart konnektiver liksom fšljaktligen. En av dem, alltsŒ, har senare ocksŒ utvecklats till en textmarkšr, med bl.a. anvŠndning som inledare av yttranden eller som pŒhŠng (jfr nedan).
Fšrdelningen mellan dessa fyra konnektiver samt det Šldre ergo och ett par mer marginella adverb framgŒr av tabell 25 (reservation fšr fall av den Šldre betydelsen i RG).
TABELL 25. AlltsΠoch dess synonymer i RG och P65
RG P65
alltsΠ27* 578
sŒlunda 19* 133
ergo 3 0
sŒledes 261* 86
fšljaktligen 11 47
fšljdenligt 0 0
fšljdriktigt 0 6
*I vissa fall troligen med betydelsen ÕpŒ det sŠttetÕ.
Vi ser att alltsŒ och dess synonymer, med undantag fšr ergo och sŒledes, tycks anvŠndas mycket sparsammare i RG-materialet Šn i P65-materialet. Framfšr allt visar alltsŒ och i viss mŒn sŒlunda en kraftig škning (mycket fŒ alltsŒ i P65 Šr rena textmarkšrer). Det gammaldags ergo fšrekommer som vŠntat knappast i moderna texter.
4.1.6.2. Emellertid och dess synonymer
Fšrdelningen mellan emellertid och dess synonymer i RG-materialet och P65-materialet framgŒr av tabell 26 (med reservation fšr ev.
betydelsevariation).
TABELL 26. Emellertid och dess synonymer i RG och P65
RG P65
emellertid 155* 644
dock 518 791
ŠndŒ >100 >200
Šndock 118 3
likafullt 4 9
likvŠl 536 41
likvisst 1 0
*I nŒgra fall med betydelsen Õunder tidenÕ.
HŠr har sannolikt emellertid vunnit terrŠng, medan likvŠl och i synner-het Šndock tycks ha blivit mer sŠllsynta. Det marginella och nu obruk-liga likvisst var sŠllsynt redan pŒ Dalins tid.
4.1.6.3. OcksΠoch dess synonymer
Frekvensutvecklingen fšr ocksŒ och dess synonymer har grundligt undersškts av Engdahl (1962:145ff). Av mina material kan man, liksom av Engdahls, utlŠsa en viss frammarsch av ocksŒ i fšrhŒllande till Šven (se tabell 27). Den mŒste delvis hŠnga samman med att det Šr lŠttare att variera positionen fšr ocksŒ; jfr OcksŒ/Šven Pelle kom och Pelle kom ocksŒ (men ogŠrna Pelle kom Šven). Den tydligaste fšrŠnd-ringen i gruppen Šr annars att ock numera spelar en mycket under-ordnad roll i skriftsprŒk.
TABELL 27. OcksΠoch dess synonymer i RG och P65
RG P65
ocksΠ746 2856
Šven 773 1396
Švenledes 2 1
ŠvensŒ 1 0
likaledes 15 12
likasΠ10 60
jŠmvŠl 1 1
ock 178 5
4.1.6.4. Adverbet sŒ
Adverbet sŒ har troligen blivit vanligare som resumtiv partikel sedan 1800-talet och anvŠnds numera ofta inte bara efter bisatsfundament Ð vilket verkar ha uppmuntrats av sprŒkvŒrden sedan 1700-talet Ð utan Šven efter korta adverbiella fundament: I morgon sŒ ska jag Œka till Stockholm. (Jfr Ekerot 1988:35ff.)
Ett snarlikt sŒ tycks ha bšrjat skjutas in sŠrskilt efter relativerande gradadverb i bšrjan av 1900-talet. Wellander (1923:47) nŠmner detta som en modefluga: Ó[...] en ungdom med sjŠlvaktning [sŠger] ej gŠrna ganska eller [...] rŠtt; det mŒste heta nog sŒ, rŠtt sŒ, ganska sŒ och t.o.m. rasande sŒÓ.
4.1.7. …vriga adverb
4.1.7.1. Nog som satsadverbialbildande partikel
Bland de allra viktigaste fšrŠndringarna i det svenska formordsystemet under 1800- och 1900-talet Šr uppkomsten av en partikel, i sjŠlva verket i det nŠrmaste ett suffix, som lŠtt omvandlar mŒnga adjektiv till satsadverbial. Partikeln Šr nog och typen kan illustreras med satsen Klokt nog stannade han hemma. Frasen klokt nog utgšr en kommentar till det švriga innehŒllet i satsen, och satsen kan parafraseras han stannade hemma, vilket var klokt. OrdbildningssŠttet fungerar Œtmin-stone vid de flesta adjektiv som primŠrt uttrycker en vŠrdering (men inte t.ex. vid adjektiv som snabbt och lŒngsamt: *han sprang snabbt nog pŒ 10,5 trots att ÓparafrasenÓ finns: han sprang pŒ 10,5, vilket var snabbt). Det finns Šven i danskan (fšrsta belŠgg ca 1860), men att dšma av artikeln nok i ODS anvŠnds det dŠr nŒgot mer restriktivt Šn i svenskan.
Av allt att dšma har detta konstruktionssŠtt uppkommit i bšrjan av 1800-talet. SAOB:s fšrsta belŠgg Šr frŒn 1836, dock med framfšrstŠllt nog; alltsŒ av typen han reste, nog klokt, till Stockholm. Man kan ana att partikeln nog har gjort det lŠttare att uppfatta inskottet som en sats-fšrkortning (jfr han reste, klokt, till Stockholm, som verkar under-ligt). SAOB:s fšrsta belŠgg pŒ efterstŠllt nog i samma anvŠndning Šr frŒn 1839 och upphovsman Šr Almqvist.
En indikation pŒ att SAOB:s datering Šr ganska bra Šr att RG-materialet bara innehŒller enstaka exempel pŒ konstruktionstypen. De fŒ exempel frŒn fšre 1850 som finns tycks alla vara producerade av Almqvist. Ett av exemplen Šr Han blev, billigt (= rimligt) nog, fšr-skrŠckt fšr de ystra hŠstarne. Hos Strindberg Šr konstruktionen redan
vanligare och fšrekommer t.ex. tillsammans med adjektiv som dŒraktigt, ofšrsiktigt och lustigt.
Mšjligen kan man sŠga att nog-konstruktionen kompletterar och i viss mŒn ersŠtter ett par Šldre metoder att bilda satsadverb, nŠmligen med suffixen -en och -vis. Motsvarigheter till det moderna besynner-ligt nog i Dalin Šr exempelvis de konventionella avledningarna besyn-nerligen och besynnerligtvis. Detta sŠtt att bilda satsadverb fungerade dock troligen bara vid modala adjektiv, inte vid adjektiv som klok, och det Šr nu knappast brukligt alls. •tminstone vid adjektiv som klok, fšrstŒndig och hygglig (adjektiv som uttrycker ett vŠrderande omdšme om en person) har den nya nog-konstruktionen dŠrmed fyllt en lucka.
Man kan ocksŒ sŠga, att švergŒngar av typen besynnerligtvis > besyn-nerligt nog utgšr exempel pŒ analytiseringstendenserna i den moderna svenskan.
En motsvarighet till nog-konstruktionen finns i engelskan men med optionellt enough; besynnerligt nog motsvaras alltsŒ av strangely enough eller bara strangely (fšljt och utom i meningsbšrjan fšregŒnget av kommatecken). Att dšma av OED (art. enough) kan konstruktionen vara nŒgot Šldre i engelskan Šn i svenskan (ett nŒgot osŠkert belŠgg frŒn 1780-talet finns). I tyskan finns ingen motsvarighet (besynnerligt nog motsvaras av merkwŸrdigerweise). Eftersom anvŠndningen av nog/enough i denna funktion inte verkar sŠrskilt naturlig eller
En motsvarighet till nog-konstruktionen finns i engelskan men med optionellt enough; besynnerligt nog motsvaras alltsŒ av strangely enough eller bara strangely (fšljt och utom i meningsbšrjan fšregŒnget av kommatecken). Att dšma av OED (art. enough) kan konstruktionen vara nŒgot Šldre i engelskan Šn i svenskan (ett nŒgot osŠkert belŠgg frŒn 1780-talet finns). I tyskan finns ingen motsvarighet (besynnerligt nog motsvaras av merkwŸrdigerweise). Eftersom anvŠndningen av nog/enough i denna funktion inte verkar sŠrskilt naturlig eller