Undersškningen har omfattat ca 400 ord ur de slutna ordklasserna, eller formord, av vilka det stora flertalet kan betecknas som gram-matiska adverb. Pronomen, verbpartiklar och interjektioner har inte behandlats. I stšrre ordbšcker, t.ex. NEO och Dalin, fšrtecknas kanske 1Ê000 ord av detta slag. Inte ens pŒ ett ytligt plan kan undersškningen dŠrfšr gšra ansprŒk pŒ fullstŠndighet. DŠremot hoppas jag Œtminstone ha beršrt nŠstan alla viktiga grupper av formord dŠr stšrre fšrŠnd-ringar har intrŠffat under perioden 1800Ð2000. HŠr gšr jag ett fšrsšk att summera resultaten. Jag begrŠnsar mig till de viktigaste fšrŠndring-arna och till nŒgorlunda hšgfrekventa ord.
AllmŠnt kan konstateras, att den undersškta klassen av formord har genomgŒtt stora fšrŠndringar under perioden. MŒnga tiotal, kanske nŒgot hundratal, viktiga och hšgfrekventa ord har tillkommit, och mŒnga har fšrsvunnit. Principiellt kan man vŠnta sig tre sŠtt att skapa nya medlemmar av det svenska formordssystemet: genom lŒn, genom inhemsk ordbildning och genom grammatikalisering (som kan betrak-tas som en sorts ÓlŒnÓ frŒn de šppna ordklasserna). Ibland kan man tala om en sorts kombination av ordbildning och (oftast svag) grammatika-lisering, t.ex. vid t-avledning av adjektiv till grad- eller tidsadverb (exv. omedelbart).
Som vŠntat finner vi ytterst fŒ exempel pŒ nytillskott genom inlŒning under perioden 1800Ð2000. De enda riktigt tydliga och viktiga exemp-len tycks vara prepositionen via och satsadverbet definitivt, som Šr ett anglosaxiskt betydelselŒn. DŠremot har sjŠlvfallet Œtskilliga av form-orden lŒnats in fšre undersškningsperiodens bšrjan och sedan genom-gŒtt en betydelseutveckling. Ett exempel Šr satsadverbet eventuellt. Det Šr ocksŒ troligt, att vissa fall av (skenbart inhemsk) ordbildning och grammatikalisering har utlŠndska Ð frŠmst tyska och engelska Ð fšrebilder. Det senare Šr dock en alltfšr komplicerad frŒga att gŒ in pŒ hŠr.
Inhemsk ordbildning, frŠmst avledning, spelar en viktig roll fšr fšrnyelsen av formordsystemet. NŒgra tendenser till škad resp. min-skad produktivitet hos vissa suffix kan mšjligen urskiljas. En ofšr-Šnderligt central roll i det svenska ordbildningssystemet spelar givetvis suffixet -t. DŠremot har det i viss mŒn konkurrerande suffixet -en troligen minskat i betydelse (fŒ nya adverb under 1900-talet, en del
Šldre adverb pŒ -en uppfattas som fšrŒldrade, t.ex. oŠndligen). Ett par nŒgot mindre centrala suffix, -ledes och -vis, har troligen škat i bety-delse under perioden.
OcksŒ sammansŠttning har spelat en viss roll. MŒnga sŠrskrivningar i Dalin, t.ex. fšr visso, fšrekommer inte lŠngre (>fšrvisso). OcksŒ senare sŠrskrivningar har lexikaliserats till en sorts sammansŠttningar, t.ex. med samma > medsamma, sŒ klart > sŒklart). En stor roll spelar sammansŠttning troligen inom prepositionssystemet, men detta faller utanfšr undersškningens syfte.
Utomordentligt central fšr fšrnyelsen av formordssystemet Šr grammatikaliseringen. Vi har sett mŒnga exempel bŒde pŒ svag (fortfarande: pres.part./adj.>tidsadverb), starkare (tydligen: (adj.>) sŠttsadverb>satsadverb) och mycket stark grammatikalisering (enligt:
adj.>prep.>suffix). Vi har ocksŒ sett exempel pŒ škad eller fort-skridande grammatikalisering inom formordsgruppen (nog: sats-adverb>suffixliknande partikel, faktiskt: satsadverb>pragmatisk mar-kšr). Av denna undersškning att dšma verkar det som om gramma-tikalisering vanligen leder till divergens: den Šldre betydelsen kvarstŒr i allmŠnhet. Det gŠller t.ex. betrŠffande nŠstan alla gradadverben (t.ex.
oerhšrt), de flesta satsadverben (t.ex. faktiskt och knappast) och nŠstan alla prepositionerna (t.ex. typ). Men undantag finns: tydligen kan inte lŠngre anvŠndas som sŠttsadverb och enlig(t) inte som adjektiv. I vissa fall kan det vara tveksamt om man ska anse att den Šldre anvŠndningen kvarstŒr. Visserligen kan sjŠlvfallet presensparticipet fortfarande alltjŠmt anvŠndas, men sambandet med tidsadverbet uppfattas knappast av sprŒkbrukarna. Och att fšrstŒs knappast Šr ett fall av divergens framgŒr av uttalsskillnaden mellan presensparticipet och satsadverbet.
Vi har ocksŒ sett mŒnga exempel pŒ utbyte av den viktigaste repre-sentanten i en grupp. Den vanligaste fšrklaringen Šr skriftsprŒkets nŠrmande till talsprŒket Ð ett ord med lŠgre stilnivŒ ersŠtter en synonym med hšgre stilnivŒ som det dominerande ordet i gruppen. I nŒgra fall finns det stilangivelser i Dalin som bekrŠftar detta. Det tydligaste exemplet Šr icke>inte; andra exempel Šr blott>bara, emedan>eftersom och merendels>mestadels.
Orddšd eller kraftigt minskad ordfrekvens, som undersškningen tillhandahŒller mŒnga exempel pŒ, kan ibland fšrklaras av den fort-gŒende analytiseringen av svenskan. Tydligast Šr detta vid sammansatta adverb med dŠr-, hŠr- och sŠrskilt var- som fšrled (t.ex. varinom (dštt), varmed (>som [...] med, vad [...] med).
Till sist sammanfattas de viktigaste fšrŠndringarna i de enskilda grupperna i tabellform (se tabell 36). PŒ ett par undantag nŠr mot-svaras nedanstŒende grupper (GENAST etc.) av formorden i tabell 1Ð 35 ovan. I dessa tabeller har det šversta ordet valts ut som repre-sentant. Endast mycket tydliga fšrŠndringar noteras hŠr: nytt/dštt
viktigt (Åhšgfrekvent) ord eller mycket kraftig (och helt sŠkerstŠlld) frekvensškning eller frekvensminskning. NŠr det gŠller dšda 1800-talsord har jag dock haft nŒgot lŠgre krav pŒ graden av viktighet. Ett skŠl Šr att de kan ha varit mer frekventa vid bšrjan av 1800-talet Šn under den period i mitten av 1800-talet som RG-materialet tŠcker.
TABELL 36. De viktigaste fšrŠndringarna i de olika grupperna
Grupp Nytt ord/škad frekvens Dštt ord/minskad frekvens
GENAST omedelbart, direkt
MYCKET (bra) enormt ganska, rŠtt
HELT totalt, fullstŠndigt
S€KERT fšrvisso visserligen, visst, nog
ABSOLUT absolut, definitivt
EHURU trots att, Šven om ehuru
F…R fšr ty
SjŠlvfallet finns det en risk att man favoriserar det sprŒkliga skede som man sjŠlv lever i.7 I medvetande om den risken kan man ŠndŒ mšjligen, med stšd av tabell 36 och resultaten i kap. 4, vŒga formulera hypotesen att det svenska formordssystemet sedan 1800-talet har tillfšrts fler viktiga ord Šn det har fšrlorat. •tminstone sett med
7 Fšr att avgšra om ett formord var ÓcentraltÓ i mitten av 1800-talet har jag t.ex.
endast kunnat stšdja mig pŒ en relativt liten korpus, vilket naturligtvis Šr en svaghet.
moderna šgon Šr det lŠtt att pŒvisa viktiga nytillskott, men det Šr svŒrare att ge exempel pŒ verkligt centrala formord som fšrsvunnit. I kolumnen med nytillskott finner man ord som enbart, fortfarande, eventuellt, definitivt och ett flertal viktiga nya ord i var och en av grupperna GANSKA och NATURLIGTVIS. I kolumnen fšr Óavtapp-ningÓ Šr de viktigaste orden Œnyo, visserligen, visst, ganska och rŠtt.
HŠr Šr det emellertid endast frŒga om minskad anvŠndning i ett fall (Œnyo) och betydelsefšrŠndring i de švriga fyra fallen. Om man dessutom ser pŒ grupperna i detalj, finner man att det Šr vanligare med škad Šn med minskad differentiering.
6. Litteratur
Tryckta arbeten
AllŽn, Sture 1971. Nusvensk frekvensordbok baserad pŒ tidningstext 2.
Stockholm.
Brown, Penelope & Stephen C. Levinson 1987. Politeness: some Uni-versals in Language Usage. Cambridge: Cambridge University Press.
Chrystal, Judith Ann & Ulla Ekvall 1992. Kan du skicka pΠsaltet?
NŒgra synpunkter pŒ pŒ. I: Hellberg, Staffan m.fl. (utg.), Svenskans beskrivning 19. Lund. S. 101Ð110.
Dalin = Dalin, A.F. 1850Ð55. Ordbok šfver svenska sprŒket. Stock-holm.
Ekberg, Lena 1994. Verbet ta i metaforisk och grammatikaliserad an-vŠndning. I: SprŒk och stil 3 (ny fšljd). S. 105Ð39.
Ekerot, Lars Johan 1988. SŒ-konstruktionen i svenskan. Lund.
Engdahl, Sven 1962. Studier i nusvensk sakprosa. NŒgra utvecklings-injer. Uppsala.
Hammarberg, Bjšrn 1996. JŠmfšrelsekonstruktioner i svenskan och grammatikaliseringen av jŠmfšrt med. I: SprŒk och stil 5 (ny fšljd).
S. 21Ð48.
Hopper, Paul & Elizabeth Traugott 1993. Grammaticalization. Cam-bridge.
Josephson, Olle 1985. Givet en ny preposition. I: SprŒkvŒrd 1985:4. S.
29Ð30.
Lehti-Eklund, Hanna 1990. FrŒn adverb till markšr i text. Studier i semantisk-syntaktisk utveckling i Šldre svenska. Helsingfors.
Levinson, Stephen C. 1987. Minimization and Conversational In-ference. I: Verscheuren, J. & M. Bertuccelli-Papis (eds.), The Prag-matic Perspective. Amsterdam/Philadelphia.
Ljunggren, Karl Gustav 1936. Till de fšrsŠkrande adverbens bety-delseutveckling i svenskan. I: Nysvenska studier 16. S. 88Ð122.
Lundbladh, Carl-Erik 2001. Ord fšr personliga inre egenskaper. Gšte-borg. (Rapporter frŒn ORDAT. 9.)
Malmgren, Sven-Gšran 1998. FrŒn slapp ovana till olŠmpligt. Om sprŒkvŒrdens ord fšr negativ vŠrdering av icke-standardsprŒk. I:
Form Ð innehŒll Ð effekt. Stilistiska och retoriska studier tillŠgnade Peter Cassirer pŒ 65-Œrsdagen. Gšteborg. S. 189Ð96.
Malmgren, Sven-Gšran 2000. Projektet Det svenska ordfšrrŒdets utveckling 1800Ð2000. UtgŒngspunkter. Gšteborg. (Rapporter frŒn ORDAT 1.)
Malmgren, Sven-Gšran undertryckning.(Pseudo)suffixen-enlig, -stri-dig och -vidrig i svenskan 1750Ð2000. Fšredrag vid konferensen Svenska sprŒkets historia 6, Helsingfors 2000.
NEO = Nationalencyklopedins ordbok. 1Ð3. Utarbetad vid SprŒkdata, Gšteborgs universitet. HšganŠs.
Nordberg, Bengt 1982. Vad hŠnder med adjektivets Šndelsekompara-tion? I: Svenskans beskrivning 13. Helsingfors. S. 228Ð48.
Nyord i svenskan frŒn 40-tal till 80-tal. Utg. av Svenska sprŒknŠmn-den. Stockholm 1986.
Ohlander, Sšlve 1983. ÓFšrslag typ lšntagarfonderÓ Ð om ett nytt sprŒkbruk i dagens svenska. I: SprŒkvŒrd 1983:1. S: 21Ð30.
OSA se SAOB.
SAOB = Ordbok šver svenska sprŒket utgiven av Svenska Akademien.
Lund 1897 Ð. (JŠmte tillhšrande databas, OSA-databasen.)
StŒlhammar, Mall 2001. FrŒn anfanger och horungar till ordbehand-lare och desktop publishing. Gšteborg. (Rapporter frŒn ORDAT. 4.) Wellander, Erik 1923. Syntaktiska stršvtŒg. I: Nysvenska studier 3. S.
1Ð52.
Wijk-Andersson, Elsie 1991. Bara i fokus. En syntaktisk-semantisk studie av bara och dess ekvivalenter i nysvenskt skriftsprŒk.
Uppsala.
Wijk-Andersson, Elsie 1997. Begreppet grammatikalisering belyst med svenska exempel. I: SprŒk och stil 6 (ny fšljd). S. 19Ð35.
Elektroniska material
Korpusar ur SprŒkbanken, Institutionen fšr svenska sprŒket (SprŒk-data), Gšteborgs universitet.