HŠr behandlas, pga. homografiproblemen, huvudsakligen tre av de fyra centralaste grupperna av subjunktioner, nŠmligen kausala, kondi-tionala och koncessiva subjunktioner. Fšr den fjŠrde huvudgruppen, de temporala subjunktionerna, nšjer jag mig med en fšrmodan, att nŠr har škat i betydelse och att dŒ har minskat.
Vi bšrjar med de kausala subjunktionerna (se tabell 32).
TABELL 32. Kausala subjunktioner i RG och P65
RG P65
Den viktigaste kausala subjunktionen i RG-materialet, emedan, spelar i nusvenskan en relativt undanskymd roll. OmvŠnt har en subjunktion av andrarangsbetydelse i RG-materialet, eftersom, ryckt upp som den klart viktigaste i P65-materialet. Och det Šr ingen tvekan om att efter-som Šr den kausala subjunktionen par prŽfŽrence i nutidssvenskan; ten-densen Šr snarast Šnnu tydligare i andra moderna material. Vid sidan av emedan och eftersom spelar dŠrfšr att en viktig roll i RG-materialet resp. P65-materialet.
Flera Šldre kausala subjunktioner Šr sŠllsynta eller obrukliga i modern svenska. Det Šr dock att mŠrka, att bŒde enŠr och alldenstund var sŠllsynta redan i 1800-talssvenskan. Som kan fortfarande anvŠndas nŒgon gŒng ÐÊdet Šr relativt sŠllsynt i RG-materialet men vanligare hos Strindberg Ð, medan sŒsom helt fallit ur bruk (det anvŠndes inte sŒ sŠllan av Almqvist).
En Šldre kausal subjunktion med den modifierade betydelsen ÕsŠrskilt eftersomÕ var helst: Den fšrekom i viss utstrŠckning i RG-materialet och hos Strindberg och mšjligen en bit in pŒ 1900-talet, t.ex. Den lŒg šppen, och han kunde icke hindra sina šgon frŒn att falla pŒ nŒgra papper dŠruti, helst han icke pŒ ett bŠttre sŠtt kunde erfara vem den tillhšrde (Almqvist). Numera Šr den helt obruklig.
Varfšr byts den ledande subjunktionen i gruppen ut mot en annan subjunktion? Man kan notera, att eftersom ursprungligen sŠrskrevs och
att efter som dŒ kunde uppfattas som en variantform av efter Ð som kunde uppfattas som optionellt hŠr liksom i mŒnga andra kontexter.
Den kausala subjunktionen efter betecknas av Dalin som vardaglig. Det Šr dŠrfšr troligt att Šven eftersom uppfattades som en ledigare subjunktion Šn emedan. Utbytet av emedan mot eftersom skulle dŒ vara ett led i skriftssprŒkets nŠrmande till talsprŒket, ungefŠr som utbytet av icke mot inte. En bidragande orsak kan ocksŒ ha varit att emedan i snabbt tal kunde fšrvŠxlas med den temporala subjunktionen medan.
OcksŒ i gruppen av konditionala subjunktioner har vissa fšrŠndring-ar intrŠffat (se tabell 33 dŠr bfšrŠndring-ara, blott och endast dock inte tas upp).
TABELL 33. Konditionala subjunktioner i RG och P65
RG P65
I bŒde RG-materialet och P65-materialet kan vi notera en fšrkrossande dominans fšr om. Ett par av de mer marginella synonymerna, sŠrskilt dŠrest, har blivit sŠllsyntare, medan det vardagliga ifall mot fšrmodan inte blivit vanligare.
Fšrdelningen inom gruppen koncessiva subjunktioner framgŒr av tabell 34.
TABELL 34. Koncessiva subjunktioner i RG och P65
RG P65
Den viktigaste Šldre koncessiva subjunktionen, ehuru, har fallit tillbaka kraftigt och ersatts av framfšr allt trots att och Šven om. (Helt utbytbara Šr dessa subjunktioner givetvis inte; endast Šven om kan anvŠndas i hypotetiska kontexter, t.ex. €ven om (*ehuru/*trots att) det regnar i morgon, blir utflykten av.) Helt obrukliga Šr numera
ehuru-vŠl och Šnskšnt, och Šven oaktat har tappat mark Šven om tabellen kanske ljuger i nŒgon mŒn.
TillbakagŒngen fšr ehuru kan hŠnga samman med att det lŠtt associ-erades med huru, som ju uppfattades som alltmer fšrŒldrat under 1900-talet.
4.2.2. Konjunktioner
Den viktigaste fšrŠndringen bland konjunktionerna gŠller fšrmodligen fšrdelningen mellan de bŒda explanativa konjunktionerna fšr och ty (se tabell 35).
TABELL 35. Explanativa konjunktioner i RG och P65
RG P65
ty 1046 196
fšr enstaka 142
Medan ty Šr helt dominerande i RG-materialet, Šr fšr nŠstan i paritet med ty i P65-materialet. I RN-materialet Šr fšr troligen vanligast. Det finns exempel pŒ anvŠndning av fšr i RG-materialet, men de Šr mycket fŒ, och Dalin ger upplysningen att detta bruk av fšr tillhšr vardaglig stil. €ven i detta fall har alltsŒ den synonym som stŒr talsprŒket nŠr-mast vunnit mycket terrŠng i skriftsprŒket.
Man kan ocksŒ notera, att explanativa konjunktioner som grupp anvŠnds flitigare i det Šldre materialet. Delvis kompenseras detta av en viss švervikt fšr kausala subjunktioner i det yngre materialet (se tabell 32 ovan). Fšrklaringen till att bŒde fšr och ty i viss mŒn tycks undvikas i det yngre materialet skulle kunna vara att en del skribenter fšredrar en subjunktion dŠrfšr att ingen av de bŒda konjunktionerna har rŠtt stilnivŒ: fšr kan Ð Œtminstone fšr mŒnga skribenter 1965 ÐÊha uppfattats som vŠl ledigt och ty som vŠl formellt.
Ett nytillskott till gruppen ska till sist nŠmnas, den fšrtydligande konjunktionen respektive (1866). Det Šr frŒga om en sorts grammati-kalisering av ett adjektiv som har funnits i svenskan sedan 1600-talet.
4.3. Prepositioner
Trots att vi i stort sett bortser frŒn sammansatta prepositioner, kan vi konstatera att det svenska bestŒndet av prepositioner har fŒtt nŒgra tillskott under perioden, dels genom lŒn, dels genom grammatika-lisering. Den viktigaste har faktiskt lŒnats in (jfr inledningen), ytterst frŒn latinet men troligen mer direkt frŒn nŒgot av de stora europeiska
sprŒken: via (1889). Redan Strindberg gšr flitigt bruk av den nya prepositionen. Ett annat nytillskott Šr visavi som bšr ha lŒnats in direkt frŒn franskan. Det Šr dock belagt redan 1788 men inte upptaget i Dalin. Vidare har prepositionen apropŒ uppstŒtt genom grammatika-lisering av motsvarande adverb (i Dalin anges det bara som adverb).
NŒgra nya prepositioner har uppstŒtt genom grammatikalisering av participformer av verb: fšrutsatt (1825), givet (1950; Josephson 1985). Fler exempel ges i appendixet. En modern preposition har uppkommit genom grammatikalisering av ett substantiv: typ (1970-talet, Ohlander 1983). Ytterligare en, enligt, har uppstŒtt genom grammatikalisering av ett adjektiv, enlig (urspr. ÕšverensstŠmmande (med)Õ). Grammatikaliseringsprocessen har huvudsakligen Šgt rum pŒ 1800-talet, troligen enligt fšljande schema: hans agerande var enligt med bestŠmmelserna > hans agerande var enligt (tryckstarkt, transitivt adj.) bestŠmmelserna > hans agerande var enligt (trycksvagt, prep.) bestŠmmelserna. Sedan slutet av 1700-talet Šr enlig ocksŒ ett pro-duktivt ordbildningselement som Œtminstone frŒn bšrjan av 1900-talet snarast fŒr uppfattas som ett suffix (jfr Malmgren, under tryckning).
En preposition, Œ, anvŠnds numera endast i uttrycket Œ ena sidan Ð Œ andra sidan. €nnu i RG-materialet kan man hitta exempel pŒ konkret anvŠndning (ÕpŒÕ) av Œ, men sŠrskilt mŒnga Šr de inte. …veranvŠndning av Œ har lŠnge varit ett av de pŒlitligaste sŠtten att parodiera kansli-sprŒk, t.ex. i Gršnkšpings veckoblad.
• andra sidan har Œ:s synonym pŒ troligen fŒtt škad anvŠndning som valenspreposition (lyssna till > lyssna pŒ, ett fšrslag pŒ ngt, skicka pŒ smšret m.m.; jfr Chrystal & Ekvall 1992).