Modersmål i praktiken

I kommande avsnitt diskuteras att antalet behöriga modersmålslärare är skrämmande lågt och att det i framtiden kommer bli ett stort problem. Dagens modersmålslärare fungerar som en brobyggare mellan kulturer, en mentor och ett stöd. Vi diskuterar även vad lärarna fokuserar sin undervisning på, grad av integrering, samarbete och integrering med övrig personal samt hur pass mycket föräldrakontakt de har.

6.4.1

Modersmålslärarens roll

Efter de fem genomförda intervjuerna konstaterades att endast en av de fem respon- denterna var behörig modersmålslärare. Det här är oroväckande med tanke på att i stort sett ingen behörig lärare examinerats i modersmål på nära 20 år vilket kan leda till att det i framtiden inte finns några behöriga modersmålslärare kvar. Detta är nå- got som måste ändras omedelbart och kan göras genom att höja statusen på yrket. Genom att ge modersmålet en mer central roll i lärarutbildningen, d.v.s. göra det till ett valbart ämne på flera lärosäten runt om i Sverige, skulle ämnet kännas mer priori- terat och ses som en naturlig del i lärarutbildningen. En annan åtgärd är att ge mo- dersmålsläraren en fast plats att bedriva sin undervisning på. Fyra av fem responden- ter uppgav att de arbetade på flertalet skolor och mycket tid lades på resandet mellan dessa. Hade läraren däremot haft en egen undervisningssal dit eleverna kunnat kom- ma hade tjänsten effektiviserats och mer tid kunnat läggas på eleverna och undervis- ningen. En sådan tjänst hade blivit mer attraktiv att utbilda sig till samt söka då en fast arbetsplats hade lett till gemenskap och samhörighet, då de tillhört ett arbetslag. Ladberg (2000) påpekar att modersmålslärare även fungerar som en mentor och ett stöd. Läraren har ofta liknande bakgrund och upplevelser som eleverna och kan där- igenom skapa en förståelse som en svensk infödd lärare inte kan. En majoritet av de lärare som intervjuats har kommit till Sverige p.g.a. krig eller politiska skäl. Att ha en lärare som haft liknande erfarenheter av att komma till ett helt nytt land och eta- blerat sig här kan motivera eleverna när det känns motigt och svårt. Att känna sam-

hörighet och trygghet med de människor som har samma ursprung är ytterligare en faktor som gör modersmålsläraren till mer än bara en lärare.

6.4.2

Modersmålsundervisningen

Genom de intervjuer som genomförts har det kommit fram att det skiljer sig markant när det kommer till vilka olika delar läraren väljer att fokusera sin undervisning på. Två av respondenterna lade stor fokus vid grammatikdelen då de ansåg att gramma- tiken var grundläggande för att överhuvudtaget kunna lära sig ett språk. Grammatik är viktigt för att eleverna ska kunna utveckla språket och förstå hur det är uppbyggt. Detta gör grammatiken till en grundläggande del, men det är även viktigt att lägga fokus vid fler delar för att göra ett språk komplett, såsom bland annat flyt i språket och kultur. En av de fem respondenterna poängterade att undervisningen aldrig be- rörde ämnen som politik eller religion då det fanns elever från olika länder i samma undervisningsgrupper. Detta är något vi verkligen vill framhäva som något positivt då all undervisning i skolan ska vara icke-konfessionell. Just i modersmålsundervis- ning kan dessa två ämnen bli extra känsliga då det kan förekomma krig eller stora politiska skiljaktigheter mellan elevernas olika ursprungsländer.

Elevernas modersmålsundervisning låg i regel alltid efter ordinarie skoldag. Endast en av fem respondenter hade undervisning förlagd på håltimmar och sovmorgnar. Åsikterna om när på dagen undervisningen skulle ligga skiljde sig. Majoriteten ville dock att den skulle äga rum under ordinarie skoldag. Om undervisningen skulle vara förlagd under skoldagen innebär det att eleverna skulle gå miste om något annat ämne. Ofta är det ett ämne som inte anses vara lika ”viktigt” såsom bild, musik eller idrott. Inte sällan är det ämnen som de flesta elever tycker är roliga och då blir mo- dersmålsundervisningen nästan som ett straff eftersom de går miste om dessa. Det bästa för eleverna är om ämnet ligger efter ordinarie skoldag då de inte missar något annat ämne samt bibehåller den gemenskap en elev utvecklar med sina klasskamra- ter. Alla respondenter var överens om att det behövs mer tid än 20 minuter per elev och vecka för att främja språkutvecklingen. En av lärarna jämförde modersmålet med svenskundervisningen som har betydligt fler undervisningstimmar. Läraren ansåg att det är omöjligt att hinna med lika mycket på dessa elevers modersmål som en svensklärare hinner med på motsvarande undervisning. Det måste läggas mer tid och fokus på modersmålsundervisningen om en språkinlärning överhuvudtaget ska ske. Genom att bland annat ge läraren en fast plats, som nämnts tidigare i diskussionen, skulle mer tid kunna läggas på undervisningstimmar och ge eleven bättre förutsätt- ningar för en bra språkinlärning.

6.4.3

Det sociala samspelet

Antalet elever respondenterna undervisade samtidigt varierade men majoriteten un- dervisade elever i grupp. Anledningen bakom det här var bland annat att det blev fär- re undervisningstimmar för läraren och att eleverna fick ett större socialt samspel. I vissa grupper var åldersspridningen så stor som tolv år. Givetvis ska möjligheten att ha varierande gruppstorlekar finnas och baseras på individerna och deras kunskap.

Vissa elever behöver lugn och ro vilket enskild undervisning ger medan andra behö- ver den sociala interaktionen med andra elever för att kunna ta till sig kunskap. Även gruppsammansättningen ska baseras på kunskap och inte på elevernas ålder. Bara för att eleverna är jämnåriga betyder det inte att de ligger på samma nivå i språkutveck- lingen. Våra argument stöds av flertalet respondenter då de tydligt påpekar hur de vill ha sina grupper. En av respondenterna som idag undervisar grupper med stor ål- dersspridning upplever det som väldigt jobbigt då eleverna talar ”olika” språk. En annan av respondenterna uppgav att det var bättre att arbeta med grupper men att grupper om sex eller fler inte var gynnsamt för eleverna då deras kunskapsnivå skilj- de sig avsevärt.

När det kommer till samarbete mellan klasslärare och modersmålslärare är det van- ligt förekommande, men uppfattningen om vad innebörden av samarbete är skiljer sig mellan respondenterna. Det är positivt att fyra av dem har ett samarbete med öv- rig personal på skolan men tragiskt att majoriteten av dessa endast samarbetar vid problem. Då lär sig eleverna att samarbetet mellan lärarna endast förekommer vid problem och att de sällan eller aldrig rapporterar om något positivt. Alla elever behö- ver få positiv feedback för att känna att de duger och så även i ämnet modersmål. Bristen på samarbete lyser även igenom när det gäller planeringen av modersmåls- undervisningen. Detta är skrämmande då elevens möjlighet till kontinuitet under skoldagen försvinner vilket framförallt unga elever behöver mycket av. Vid inlärning av ny kunskap är upprepning nödvändigt för att eleverna ska kunna ta in den. Ett bra sätt att lära in ny kunskap är genom integrering mellan olika ämnen, vilket forsk- ningen i bakgrunden har bevisat. Tråkigt nog är det endast två av de fem responden- terna som uppgav att integrering sker. Den största anledningen till att detta inte sker uppgav respondenterna var tidsbrist, vilket kan förhindras genom den lätta åtgärden att ge modersmålsläraren en fast arbetsplats och låta eleverna åka till honom eller henne. Som redan konstaterats betyder en fast arbetsplats att läraren får mer tid över som då kan användas till samarbete, integrering och planering med övrig personal på skolan.

Föräldrakontakt diskuteras mycket och glädjande nog var det väldigt viktigt för alla respondenter. Att två av lärarna hade föräldramöte minst en gång per termin ses som positivt då det bland annat lyfter fram ämnet och därmed höjer dess status. Det är även positivt då föräldrarna får en inblick i undervisningen och en chans att påverka innehållet i undervisningen. De är även ett stort stöd vid barnens läxläsning då de vet hur viktigt modersmålsundervisningen är för att gynna barnens språkinlärning.

6.5

Avslutande diskussion

Avslutningsvis kan vi konstatera att detta arbete fått oss att inse hur viktig moders- målsundervisningen är och att det inte återspeglas i ämnets prioritet eller status. Mo- dersmålsundervisningen för invandrarbarn är vad svenskundervisningen är för svenska barn, väsentlig och helt avgörande för inlärningen av ett komplett språk. Modersmålslärarna lägger ner mer tid på sitt arbete än vi kan förstå. De får heller inte det erkännande detta arbete borde ge dem, vilket är en högre status i samhället. Vi hoppas med denna rapport ha väckt intresset för modersmålsundervisningen, dess betydelse för språkutvecklingen och inlärningen av andra språk samt insikten om att

ämnet måste bli mer prioriterat. Inte bara allmänheten utan även regeringen måste bli uppmärksammade och börja agera för att detta ämne inte ska stå utan behöriga lärare inom en snar framtid. Vi anser att mer pengar måste satsas på utbildningen av mo- dersmålslärare samt modersmålsundervisningen ute på skolorna. Sker detta skulle endast behöriga lärare bedöma eleverna, betygen baseras på rätta grunder och god- tyckliga betyg försvinna. Sist men inte minst måste timplaneringen för ämnet ses om då 20 minuter i veckan inte ger stimulans till språkutveckling.

En uppföljning av denna rapport kan genomföras genom en mer omfattande under- sökning där eleverna är involverade samt att flera kommuner är delaktiga. Detta ger ett rikstäckande resultat vilket lyfter fram situationen i Sverige när det gäller mo- dersmålsundervisning, modersmålslärarna och elever med annat modersmål än svenska. En rikstäckande undersökning hade kunnat leda till att regeringen agerar och gör något åt de problem som belysts i denna rapport.

REFERENSLISTA

Baker, C. (1996). Barnets väg till tvåspråkighet. Råd till föräldrar och lärare i för-

skola och grundskola. Uppsala: Förlaget Påfågeln

Edlund, U. (2008). Lång tid vid ratten för att få en heltid. Lärarnas tidning. Nr 19, 2008

Hyltenstam, K. (red.) (1996). Tvåspråkighet med förhinder? Invandrar- och minori-

tetsundervisning i Sverige. Lund: Studentlitteratur

Ladberg, G. (2003). Barn med flera språk. Tvåspråkighet och flerspråkighet i familj,

förskola, skola och samhälle. Stockholm: Liber AB

Ladberg, G. (2000). Skolans språk och barnets – att undervisa barn från språkliga

minoriteter. Lund: Studentlitteratur

Ladberg, G. (1994). Tala många språk. Eslöv: ESC Grafisk Produktion Lantz, A. (2007). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur

Lightbown, P & Spada, N. (2006). How Languages are Learned. (3rd ed.) China: Ox- ford University Press

Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera,

genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur

Skolverket. (1996). Grundskolan. Kursplaner. Betygskriterier. Stockholm: Norstedts Tryckeri AB

Skolverket. (2000). Grundskolan. Kursplaner och betygskriterier. Västerås: Graphi- um Västra Aros

Skolverket. (1993). På väg mot aktiv tvåspråkighet. Stockholm: T-tryck

Skolverket. (1993). Rapport nr 41. På väg mot aktiv tvåspråkighet. Stockholm: T- tryck

Statens offentliga utredningar. (1996:143). Krock eller möte – Om den mångkult-

urella skolan. Stockholm: Nordstedts Tryckeri AB

Statens offentliga utredningar. (1997:121). Skolfrågor – Om skola i en ny tid. Stock- holm: Nordstedts Tryckeri AB

Sundström, U. (2008). >>Jag tänker på kurdiska<<. Lärarnas tidning. Nr 19, 2008 Trost, J. (2001). Enkätboken Lund: Studentlitteratur

Elektroniska källor

Asovic, A. & Sarwari, F.A. (2008). Föräldrasamverkan. I Hessel, A & Ekberg, C (Red) Modersmålslärare berättar. Malmö: Holmbergs

http://www.mah.se/pages/156744/ModersmalslarareBerattar.PDF Sökdatum

081127

De Souza, D. & Arce, P. (2008). Modersmålslärarnas fysiska och psykiska arbetsmil- jö på de kommunala skolorna i Malmö kommun. I Hessel, A & Ekberg, C (Red) Modersmålslärare berättar. Malmö: Holmbergs

http://www.mah.se/pages/156744/ModersmalslarareBerattar.PDF Sökdatum

081127

Grundskoleförordningen. (1994:1194). Online. Internet. https://lagen.nu/1994:1194

Sökdatum 081120

Orre, J. U. (2008). Jag litar inte på betyg i modersmål. Lärarnas tidning. Nr 19, 2008

http://www.lararnastidning.se/LT_Output_2005.asp?CategoryID=8727&Articl eID=404654&ArticleOutputTemplateID=92&ArticleStateID=2 Sökdatum 081208

Riksdagen (1997). Betänkande 1996/97:UbU12 Hemspråk Online. Internet.

http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3322&rm=1996/97&bet=U bU12 Sökdatum 081114

Rojas, C. (2007). Modersmålet grundläggande för att klara skolan. Göteborgs- Pos-

ten. Online. Internet. http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=114&a=345002 Sökdatum 081120

Roth, H. I. (2001). Skolan utmanad – Hur hantera det mångkulturella. Online. Inter- net

http://www.vr.se/huvudmeny/arkiv/2001/tvarsnittnr12001/skolanutmanadhurha

nteradetmangkulturella.4.6140245810e5f4492308000254.html Sökdatum

081124

Skolverket. Gymnasial utbildning. Online. Internet.

http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0405&infotyp=8&s kolform=21&id=ML&extraId= Sökdatum 081204

Skolverket. Kursplan – Modersmål. Online. Internet.

http://www.skolverket.se/sb/d/567 Sökdatum 081204 Skolverket. Skollagen 1985:1100. Online. Internet.

http://www.skolverket.se/sb/d/777#paragraphAnchor1 Sökdatum 081114

Wolf, J. (2008) Det magiska klassrummet. I Hessel, A & Ekberg, C (Red.) Moders-

målslärare berättar. Malmö: Holmbergs

http://www.mah.se/pages/156744/ModersmalslarareBerattar.PDF Sökdatum

BILAGA 1

1. Berätta om dig själv och din utbildning. 2. Hur många skolor undervisar du på?

3. Vilka åldersnivåer undervisar du på? Antal elever? 4. Undervisar du i mer än ett språk?

5. Vad lägger du fokus på? - Grammatik

- Kultur (landet) - Flyt i språket - Annat

6. Arbetar du enligt kursplanen i modersmålsundervisning?

7. Var äger din undervisning främst rum? Under elevens skoldag eller på deras fritid?

8. När vill du helst ha undervisning under dagen?

9. Hur många timmar i veckan har en genomsnittlig elev modersmålsundervis- ning?

10. Hur mycket modersmålsundervisning anser du behövas i veckan för att det ska gynna eleven och dess språkutveckling? I genomsnitt.

11. Hur stora grupper undervisar du?

12. Skulle du vilja ha större resp. mindre grupper?

13. Har du stor åldersspridning i dina grupper? Är det bra eller dåligt? Motivera! 14. Finns det något samarbete med klassläraren resp. SVA-läraren?

15. Hur planerar du din undervisning? Med klassläraren, SVA-läraren eller själv? 16. Arbetar du integrerat med elevernas klasser? Om ja hur ofta och hur?

17. Har du föräldrakontakt? Är det positivt eller negativt?

18. Tycker du att modersmålsundervisning hänger ihop med övrig språkinlärning i skolan? Förklara.

19. Vad kan eleven dra för nytta av att kunna sitt modersmål när det gäller övrig språkinlärning såsom språkets struktur, uppbyggnad, grammatik m.m.?

20. Gäller detta även i övriga skolämnen såsom matematik, SO m.m.? 21. Tror du eleven drar nytta av sitt modersmål i övrig undervisning?

BILAGA 2

Vi är två studenter från lärarutbildningen på Högskolan i Kalmar som skriver exa- mensarbete. Vårt arbete handlar om modersmålsundervisning i skolan och hur denna påverkar eleven i den övriga undervisningen. Mycket forskning pekar på att eleven behöver ett väl utvecklat förstaspråk för att kunna lära sig andra språk. Detta vill vi belysa genom att lyfta fram betydelsen av ert arbete.

Vi skulle vilja göra en intervju med dig som modersmålslärare. Vi bifogar intervju- frågorna för att ni dels ska kunna godkänna frågorna och dels kunna förbereda er. Tack!

BILAGA 3

1. Du sa att du undervisar elever från olika länder, har du dem i samma grupp? 2. Det arabiska skriftspråket skiljer sig väldigt från det vi använder oss av, det