Det finns lagar och regler angående modersmålundervisning. I Lpo 94, Lpf 98 och i grundskoleförordningen finns dessa nedskrivna. Vi har lyft fram de kriterier som är extra viktiga såsom att modersmålet är en väg till kunskap. (Lpf 94) Vi har riktat skarp kritik gentemot att denna tes inte finns nämnd någonstans i Lpo 94 då moders- målet är en väg till kunskap genom hela skoltiden. Kritik riktas även mot hur betygen i modersmål sätts idag.
6.3.1
Skollag och läroplan
Det finns en hel del restriktioner angående modersmålsundervisning som stark kritik riktas mot. Bestämmelsen att det ska finnas minst fem elever och en lämplig lärare för att kommunen ska vara skyldig att erbjuda modersmål är något vi starkt ifrågasät-
ter. Elever med annat ursprung som bor i glesbygden får därmed mycket sämre förut- sättningar än de som bor i ett större samhälle. En skola i glesbygden har ofta väldigt få antal elever med annat ursprung och risken är inte stor att dessa har samma mo- dersmål och då kan erbjudas undervisning. Det geografiska ska inte vara avgörande för huruvida en elev erbjuds undervisning eller ej. Däremot erbjuds alltid svenska traditionella språk som samiska, jiddish och finska, även om dessa språk inte an- vänds varje dag. Både för- och nackdelar finns med det här. En fördel med den re- striktionen är att det är viktigt att bevara de traditionella språken som finns kvar i Sverige. Samtidigt ifrågasätter vi varför någon har rätt att bestämma vilka modersmål som ska prioriteras framför andra. Premisserna för att få modersmålsundervisning ska vara lika för alla, oavsett modersmål.
I Lpo 94 står det vilka olika områden ämnet ska behandla. Dessa är väldigt övergri- pande och innefattar bland annat traditioner och historia. På grund av det här blir modersmålsundervisningen mer än ett vanligt skolämne då det innefattar små seg- ment av flera traditionella, svenska skolämnen. Detta tyder på att integrering före- kommer fast modersmålslärarna i regel håller det inom ramarna för modersmålsun- dervisningen. Detta är väldigt positivt och ett bra exempel för övriga lärare hur un- dervisningen skulle kunna planeras och bedrivas. Modersmålsläraren är så mycket mer än bara en språklärare då han eller hon blir en brobyggare för eleverna in i det svenska samhället. Denne kan även fungera som en mentor eller ett stöd, speciellt vid frågor rörande kulturella skillnader. Lpo 94 har tydliga och klara mål för mo- dersmål vilket vi tycker är viktigt då ämnet lättare jämförs med övriga skolämnen och det borde med tiden höja statusen. I Lpf 94 framgår att modersmålet är av grund- läggande betydelse i lärandet och en väg till kunskap vilket redan är konstaterat i forskningen. Det är väldigt bra att det nämns så konkret i Lpf 94 men vi finner det väldigt besynnerligt att Lpo 94 inte lyfter fram modersmålets inverkan på kunskap då det Lpf 94 tar upp är allmängiltigt och ska nämnas i alla läroplaner.
6.3.2
Bedömning
När det gäller bedömning av modersmål är det en självklarhet att hänsyn ska tas till elevernas olika utgångspunkter. Ett bra exempel på det är de olika skriftspråk elever- na möter. Detta benämner även en respondent vars undervisning sker på ett skrift- språk som skiljer sig markant från det latinska. Respondentens elever klagar emel- lanåt på att det är svårt att tänka om. Det här är något varje lärare i skolans värld ska tänka på då de möter elever, med annorlunda skriftspråk, som måste tänka om i varje skolämne. Modersmålsläraren ska även bedöma en massa delar som i övrig under- visning är utspridda på flera olika ämnen. Detta är besvärligt då det är väldigt ar- betsamt för eleven att försöka uppnå alla mål med tanke på att varje elev endast är berättigad 20 minuter undervisning i veckan.
Dagens betyg i modersmål är ett hett diskussionsämne då de anses vara godtyckliga vilket även vår integrationsminister Nyamko Sabuni håller med om. Vi ifrågasätter om kriterierna för de olika betygsnivåerna fullföljs eller om betygen baseras på fak- torer som närvaro och flyt i språket. Av erfarenhet är det vanligt förekommande att betygen baseras på detta istället för de betygskriterier som råder. Vi tror att vissa modersmålslärare använder detta som lockbete för att få dit elever medan eleverna i
sin tur går dit för att sitta av tiden och erhåller ett högre betyg än de egentligen är be- rättigade till. Frågan är vad de lär sig på dessa lektioner. Vi håller med Sabuni i hen- nes uttalande om att mätmetoder ska användas för att säkerställa att betyget speglar elevens kunskap. Det är konstigt att dessa mätmetoder, som finns i övriga språkäm- nen, inte används vid bedömning av modersmål. Detta är för oss ytterligare ett bevis på att modersmålsämnet inte är så prioriterat som det ska vara. När det handlar om att jämföra elevers kunskaper för att kunna sätta betyg, vilket Sabuni anser är väldigt bra, riktas skarp kritik mot den inställningen. Det är irrelevant att jämföra elevers kunskap då den är individuell och betyget ska baseras på elevens egna prestationer. Den enda eleven ska jämföras med är sig själv. Har läraren däremot en betygskvot han eller hon ska följa är jämförelse nödvändig. Detta är något som förekommer på skolorna men förhoppningsvis slipper framtida lärare stöta på det då det är ett fruk- tansvärt synsätt på betygssättning.