Modersmålet som redskap för att ta tillvara och utveckla matematikkunskaper

En av lärarna återknyter begrepp till elevens modersmål. När vi frågade om det är tillåtet att använda sitt modersmål på lektionen svarade han att det inte är förbjudet och att det förekommer. Han säger att andraspråkselever har modersmålsundervisning och att det förr gavs det mycket mer modersmålsundervisning, vilket han tycker haft betydelse för elevernas möjligheter till lärande i matematik. Han samarbetar själv inte med modersmålslärare idag. Enligt honom delvis på grund av att han inte ser dem på skolan så ofta. En annan lärare uttrycker sig om modersmålet i klassrummet enligt följande: "Alla elever talar svenska här och det är jag glad för.”. När vi frågar om han har något emot att de talar sitt modersmål svarar han: ”Ja, det beror ju på, om de sitter med matte och hjälper varandra då är det ju toppen”. När vi frågar vilken nationalitet eleverna har svarar han: ”Medvetet och omedvetet så har jag inte koll.”. Han säger också att eleverna inte bör skrika eller tala högt till varandra på modersmålet i korridorerna. Han har inte något samarbete med modersmålslärare. En annan lärare ser elevernas nytta med modersmålet men även han säger att eleverna i hans klassrum talar endast svenska. När vi frågar honom om det är tillåtet att tala sitt modersmål svarar han: ”Naturligtvis, absolut är det tillåtet”. Han påpekar sedan att det finns modersmålslärare och studiehandledning, han säger om modersmålslärarna: ”De prioriterar ju sina elever och de är rätt lite här också”. Att modersmålslärarna inte är på skolan så mycket samt att de främst arbetar med de elever som har rätt till studiehandledning är anledningar till att det inte finns något samarbete mellan honom

och modersmålsläraren. Han berättar att andraspråkseleverna, på hans eget initiativ, använder sig av ordlista på elevernas hemspråk. Han säger: ”När jag tror att de har kunskaper på t.ex. arabiska och saknar det på svenska så fick jag för mig att de kunde ha den som ordlista och när de kommer hem så vet de och kan få hjälp i hemmet.” Han uppmuntrar andraspråkselever att utnyttja den hjälp de kan få i hemmet i matematik. Han anser att med ordlistan som hjälpmedel ökar andraspråkselevernas möjligheter att få hjälp av dem som talar elevens modersmål. Ismet säger att modersmålslärare tolkar och det behöver inte eleverna hjälp med när de har problem med matematik. Han har åsikten att andraspråkseleverna inte utvecklas matematiskt med hjälp av modersmålsundervisning och studiehandledning men däremot med hjälp av speciallärare som koncentrerar sig på elevens matematiska utveckling och det svenska språket. Han utnyttjar ibland de andra språk han kan i sin matematikundervisning, men det händer mycket sällan. Han hjälper då elever genom att översätta ord till bosniska. Han beklagar att modersmålsundervisning ligger utanför skolschemat. Ismet säger: ”Jag har i och för sig inte många elever som behöver använda sig av sitt hemspråk. Det är bra att träna svenska.” Men det har hänt att elever utnyttjar sitt modersmål föra att utvecklas matematiskt, han säger: ”Jag har haft grupper från Mellanöstern och ibland när de jobbar med problem så pratar de på arabiska och hittar en lösning och sen tolkar de och skriver den på svenska”

Tre av lärarna värderar andraspråkselevernas modersmål högt, de anser att de är viktigt att det utvecklas, eleverna ska utnyttja sitt modersmål om de tycker att det hjälper dem. Två lärare berättar att andraspråkslever utnyttjar ordlista för att kunna tillvarata begrepp som tidigare etablerats på modersmålet. Ingen lärare uppmuntrar andraspråkseleverna att tala sitt modersmål med varandra på lektionstid för att utveckla och ta tillvara sin matematiska kunskap. Samtliga lärare uppmuntrar eleverna att tala svenska på lektionstid. Dessa tre lärare ger även som svar på samarbetet med modersmålslärare att de är svårtillgängliga till skillnad från den fjärde läraren som kort svarar att inget samarbete finns.

6.5 Kommunikation

Nedan redovisas hur lärarna arbetar med kommunikation med eleverna i sin matematikundervisning. Kommunikationen är båda mellan lärare och enskild elev, i helklass, elever emellan, skriftligt samt icke verbalt genom att kroppsspråket avläses.

6.5.1 Kommunikation mellan lärare och enskild elev

Calle prioriterar att kommunicera mycket enskilt med elever för att försäkra sig om att de förstår och för att hjälpa dem, han väljer att göra det enskilt. Han säger att det går bra om klassen är ”välartad”. Om det finns många andraspråkselever i klassen blir det svårt att hinna med att hjälpa varje andraspråkselev enskilt. När en elev frågar om hjälp för att lösa en uppgift försöker Pontus leda fram eleverna till en lösning så att ett samtal uppstår han försöker att inte ge dem ett svar direkt. De lektioner då eleverna arbetar enskilt försöker Ismet gå runt och systematiskt sätta sig vid varje elev för att hjälpa dem. Ismet diskuterar enskilt med eleverna, framför allt de svaga eleverna. De starka eleverna hjälper han oftast vid ett annat tillfälle enskilt eller i grupp.

6.5.2 Kommunikation i helklass

Calle säger att han medvetet ger eleverna utrymme att ställa frågor när han har gemensam genomgång på tavlan, dessa frågor leder sedan till diskussion i helkass. Rickard beskriver sin undervisning som föreläsande vid tavlan men han säger att han brukar ha diskussioner med eleverna i helklass när han har genomgång. Rickard för dialog med eleverna och kommunicerar visuellt genom att visa bilder eller figurer. Pontus ger eleverna en uppgift som de får skriva upp svaren till på tavlan och uppmuntrar dem till en gemensam diskussion om de olika sätten att lösa uppgiften. Eftersom många andraspråkselever ofta faller på samma uppgift på grund av språket brukar Pontus ta den gemensamt på tavlan.

6.5.3 Kommunikation mellan elever

På två av lärarnas lektioner förekommer mycket sällan laboration i mindre grupper. På Ismets och Pontus lektioner får elever arbeta en del med problemlösning i grupp. Genom att dela in eleverna i olika stimulansgrupper beroende på deras kunskaper i matematik upplever Pontus att det är enklare att arbeta tematiskt med eleverna. Ismet säger om eleverna: ”Jag anpassar min undervisning efter deras önskemål.” De

lektioner eleverna är pigga på genomför han laborationer eller ger dem uppgifter där de tillsammans kan vara aktiva och kommunicera matematik. Han ger ett exempel på hur han gör för att eleverna ska utveckla sin matematiska kunskap: ”De jobbar i grupper om två till tre, diskuterar och redovisar till slut.” Detta arbetssätt har han valt för att elever då utvecklar matematiskt tänkande, det matematiska språket och får se olika lösningsmetoder och uträkningar.

6.5.4 Skriftlig kommunikation

Elever som strävar efter högre betyg kan i Ismets undervisning få sammanställda uppgifter för att de ska kunna träna extra och sedan får de till uppgift att skriva en rapport. Rickard använder sig av en skriftlig rapport som samtliga eleverna ska lämna in, det är ett samarbete med svenskläraren.

6.5.5 Icke verbal kommunikation

Ismet betonar till skillnad från övriga lärare vikten av att inte avslöja eleven som behöver hjälp, därför frågar han inte vem som behöver hjälp. Han är mycket uppmärksam på elevernas icke verbala kommunikation, han läser av deras kroppsspråk för att kunna hjälpa dem på rätt sätt, han säger flera gånger att det är viktigt att inte avslöja eleven då de har problem med en uppgift.

Samtliga lärare kommunicerar med eleverna gemensamt när de har genomgång. Ismet och Pontus använder sig utöver det av grupparbete med problemlösning för att skapa mer verbal kommunikation mellan eleverna. Ismet använder sig även av laborationer. Calles och Rickard undervisning innehåller till stor del enskilt arbete. Calle lägger mycket tid på att kommunicera enskilt med andraspråkseleverna.