MODERSMÅLSUNDERVISNING SOM STÖD FÖR SPRÅKUTVECKLING

Eleven erbjuds modersmålsundervisning oftast med en timme per vecka. Det kan vara 40 minuter, 60 minuter eller kanske fler minuter. Tillkommer tid för studiehandledning om eleven behöver det. Modersmålstiden ska då räcka till att tala, läsa, skriva, utveckla kulturkunskaper och jämföra

modersmålet med svenska. Det finns även fall som kallas ”inlärning på två språk!” då modersmålsläraren fungerar som elevassistent eller som stöd åt en klasslärare istället för att ägna sig åt modersmålsundervisning. Ambitionen med modersmålsundervisning är att bevara och utveckla

tvåspråkigheten. Ambitionen är bra men medlen är otillräckliga – det är otillräckligt med tid, otillräckligt med läromedel och otillräckligt med fortbildning och vetenskapligt stöd.

I detta avsitt kommer vi att ta upp frågan om läromedel och val av tema. ”Man vet utifrån empirisk forskning om minoritetsbarns språk att

minoritetsspråksituationen i sig leder till svårigheter att utveckla förstaspråket till åldersnormal nivå….. Ett invandrar- eller minoritetsbarn möter helt enkelt i sin livssituation inte sitt eget språk i så många funktioner och på ett så nyanserat sätt att det stimuleras till en allsidig språkutveckling”. (K.

Hyltenstam (red), Tvåspråkighet med förhinder? Studentlitteratur 1966).

Att välja ”rätt” tema är avgörande för att modersmålsundervisningen och lärandet ska lyckas. Men vad är ”rätt” tema? Hur kan man i möjligaste mån kompensera eleven och stimulerar dess språkutveckling?

K. Hyltenstam presenterar en tabell, hämtad från Tingbjörn, G. Invandrarbarnen och tvåspråkigheten, Stockholm, LiberLäromedel, 1981, och som visar språkutvecklingen i normala majoritetssammanhang. (Tvåspråkighet med förhinder? s. 37). Mellan år 1,5 – 25 har varje människa olika perioder med intensiv språkutveckling medan under samma perioder sker en svagare språkutveckling på vissa andra områden. Barnets/elevens intressen skiftar med åren och det är därför viktigt att läraren planerar undervisningens innehåll utifrån barnets/elevens intressen.

Enligt G. Tingbjörn utvecklas språket så här:

- Uttal: mellan 1-4,5 år

- Grammatiska mönster: tal mellan 1-5,5, skrift inkl. läsning, mellan 6-13 år - Centralt ordförråd, hem, lek och kamrater: mellan 2-9 år.

- Skola: mellan 7-19 år - Yrke: mellan19-23 år - Sport: mellan 7-17 år - Musik: mellan 6-15 år - Officiellt språk: från 24- år

En annan akademisk lärare, Dr. Anna Chatzipanagiotidou, professor vid Universitetet i Thessaloniki, Grekland, Institutionen för andraspråksinlärning, gjorde en undersökning bland grekisktalande elever i diaspora och fann att elevernas intressen, oavsett åldern och plats rör sig kring tio områden.

Intresset kan under vissa perioder vara intensivare för vissa teman och svagare för andra. Intresseområden är följande, utan prioritering:

- Fritid, Musik och Nöjen - Hem, Skola, Omgivning - Hälsa och Idrott/Sport - Konsumentfrågor, Inköp - Mat och Dryck

- Resor, Transporter, Semester

- Sagor, Mytologi och traditioner, Historia

- Sociala kontakter, Personliga förhållanden, t.ex. vänner, släktingar - Vardagslivet

- Vädret, Tiden och Klockan, Årstider

Läraren i samarbete med eleven väljer teman som rör elevens intressen. Vid undervisningssituationen utgår läraren ifrån autentisk, genuint dialog med eleven (levande, dagsaktuellt) likväl från texter som är elevrelevanta och till åldern anpassade. Det autentiska/genuina materialet utgör därefter

grunden för den grammatiska/syntaktiska behandlingen av språket. Obs! Med behandling av språket menar vi en funktionell behandling av språket och inte någon undervisning av grammatiska termer.

När läraren och eleven ska behandla språket då kan man välja alla sorters grammatiska, syntaktiska, språkriktighets-, tal- och

skrivutvecklingsuppgifter etc. under förutsättning att de ska vara anpassade efter elevens språkutvecklingsnivå. Med andra ord: läraren väljer lättare uppgifter för de yngre eleverna och/eller de som befinner sig i början av sin inlärningsperiod och successivt trappar upp svårighetsgraden. Inom språkbehandlingen får man ta upp alla sorters språkaktiviteter men utan krav på definitioner och teoretisering. T.ex. man kan behandla

böjningssystemet som sådant utan att använda ordet ”böjningssystem”. Man ska undvika att lära ut regler som förutsättning för lärandet utan låta eleven uppleva och utveckla språket först och reglerna kommer eleven att upptäcka senare, spontant vid språkanvändningen.

De grammatiska elementen kan inte isoleras helt efter lärarens önskemål. Vid spontant tal är omöjligt och kanske oönskat att isolera grammatiska och syntaktiska element. Följaktligen får läraren välja fritt att fokusera på ett eller några få grammatiska eller/och syntaktiska moment som ska behandlas med utgångspunkt den autentiska texten, men detta måste ske på villkor att läraren anpassar presentationen/svårighetsgraden efter elevens

abstraktionsnivå och fokuserar sin uppmärksamhet till det/de grammatiska/syntaktiska moment som han/hon önskar presentera. Med andra ord, behandla få grammatiska/syntaktiska moment utifrån en autentisk text genom att visa hur språket fungerar och kommunicerar ett visst budskap.

Men vilka teman är ”rätta”? Svaret är att ”rätt tema är det som lockar elevens intresse och leder eleven till lärande”. Ett tema är rätt om det ligger i elevens intresseområden. Det är alltså viktigt att veta barnens och elevernas intressen. Lika viktigt är det att veta elevens inlärningsstil, något som är av stor betydelse för lärandet.

En del lärare väljer tema från statliga läromedel som de köper eller får från hemlandet. Man kan hitta många, goda teman i sådana läromedel att välja emellan.

Andra köper böcker från den fria marknaden, antingen läromedel/läroböcker eller sak- och skönlitteratur som används som referensmaterial eller inspirationskällor.

Andra väljer teman från aktuella händelser som de hittar i tidningar, tidskrifter, Internet, TV, radio etc.

Litteratur för barn och ungdomar används också som inspirationskällor. Barnens och elevernas intressen spelar också en stor roll för val av tema, liksom lärarens speciella favoritämnen och tillgång till egna källor och databanker.

Ett tema förmedlar konkreta och abstrakta kunskaper. För barn och elever i förskolan och de tidigare skolåren är rätt tema det som ofta förekommer i deras vardagsliv och eleven kan associera/jämföra inkommande information med de kunskaper som eleven redan har. Under elevens tidigare år är nästan all inkommande information av konkret karaktär och barnet/eleven tänker inte abstrakt. Från 8-9 års ålder sker en successiv ökning av abstraktionsnivån. Under denna period är förståelsen av matematikens språk en avgörande indikator på övergången från ett konkret till ett konkret + abstrakt språk.

Här följer 170 titlar/ämnesområden att välja emellan.

Alfabetisk ordning:

1. Advent, Lucia, Jul, Nyår

2. Affärer och service. Olika yrken 3. Affärscentrum

4. Aisopos fabler 5. Aktuella händelser

6. Alla helgons dag

7. Att vara affärsman eller affärskvinna

8. Arbete, arbetare och tjänstemän 9. Bank och pengar

10. Barnens rättigheter

11. Begravning – en farbror/en farmor har dött.

12. Begravning – en yngre person har dött.

13. Bibliotek och bibliotekskunskap

19. Brev, kort, frimärken och Posten 20. Bröllop – vi firar bröllop

21. Bäste kompis 22. Cykel

23. Datorer, dataprogram och dataspel 24. Daghem

25. Demokrati- vad är det 26. Demokrati förr och nu.

27. Digitalteknik, grunder 28. Djur – husdjur

29. Djur – nyttodjur 30. Djur – vilda

31. Dop – vi ska döpa lilla systern/brodern 32. Drömmar

33. Egen företagare

35. Ett skepp kommer lastad!

36. Euron, EU och Sverige 37. Europa – EU

38. Fabler och sagor

39. Familjen – min och andras 40. Fartyg och båtar

52. Fåglar som flyttar från Sverige 53. Fåglar som övervintrar i Sverige

54. Färger – grundfärger och färgkombinationer

55. Födelsedagar – hur firar vi i Sverige och i hemlandet 56. Föreningsliv

65. Handel med varor och tjänster 66. Handverkare

67. Hem och bostad 68. Historia

69. Hur styrs stat och kommun 70. Hygien och hälsa

71. Hästar – det bästa som finns!

72. Högtider

78. Jämställdhet mellan kvinnor och män och människors lika värde 79. Kaffe och te

80. Kaniner – det bästa som finns

81. Kartor – Sverige, Europa, Hela världen. Mitt hemlands karta. Viktiga städer, historiska platser, berg, floder, sjöar, hav mm.

82. Katter – det bästa som finns

89. Kritisk granskning av information 90. Kvinnodagen

91. Kvällsmat

92. Kyrkan, helgon och helgedom. Kyrkans högtider.

93. Kyrkan och ungdomsaktiviteter

94. Kända författare och deras verk på modersmål 95. Kärlek, det är ……..

96. Lek och spel 97. Leksaker 98. Lunch

99. Läkare och sjukhus

100. Mat och dryck – kostpyramiden 101. Mellanmål

102. Metaller 103. Miljövård

104. Min familj och släktingar 105. Mina vänner

106. Mobbning 107. Moped

109. Musik, allmänt

110. Mytologi – hemlandets och nordisk mytologi 111. Mänskliga rättigheter

112. Möbler och husgeråd

113. Namnsdagar – hur firar vi namnsdagen 114. Namn och deras betydelse och ursprung 115. Naturens krafter

116. Naturkatastrofer – jordbävningar, vulkaner, skyfall 117. Nobelpriset

118. Nyårsfirandet i Sverige och i andra länder

119. Något konstigt händer med naturen – vad kan jag göra 120. Olympiska spel – då och nu

121. Ordspråk och bevingade ord 122. Polisen kommer

123. Politik – Internationell 124. Politik – kommunal 125. Politik – nationell 126. Post, brev och paket

127. Påsk och påskfirande i Sverige och andra länder 128. Ramadan

129. Recept: mat, bröd, söta saker 130. Reklam

131. Religioner i världen 132. Resor

133. Rim och Ramsor 134. Roliga historier

135. Semester i mitt hemland

136. Siffror och viktiga matematiska begrepp 137. Skatt, jag hittade en skatt i ….

138. Skog, svampar.

139. Spöken och spökhistorier

140. Skolan i Sverige och i hemlandet 141. Solen, månen och stjärnorna 142. Sommaren

143. Soppor, avfall, föroreningar 144. Spioner

145. Spöken, de är läskiga 146. Stjärnor och himlen 147. Svenska flaggans dag

148. Taxi – vi åker till stan, till sjukhuset, på besök 149. Teater och dramatisering

150. Telefonkultur 151. Termometer 152. Tid och klocka

153. Tidningar och tidskrift

154. Traditioner – från mitt hemland och Sverige 155. Trafikolycka

156. Trafiksignaler

157. Träd och trä, virke, möbler och stugor 158. Turism

159. TV, satellitöverföring och parabolantenner 160. Vad får vi från djuren

161. Valentin dagen 162. Verktyg och maskiner 163. Videoteknik, grunder 164. Vinter – naturens tecken 165. Våren, vårtecken

166. Väder och årstider 167. Vänskap är att….

168. Växla pengar

169. Växter och blommor 170. Årstider

förslag till