än ingenting om allting !!!
Del 2 Att förbereda studiehandledningen
1. Prioritering av ämnen och kursmoment
• Prioriteringen bör göras i samråd med klasslärare, Sva-lärare, elev och föräldrar. Föräldrar är dock sällan med vid sådan planering.
• Det är absolut nödvändigt att välja ut vissa ämnen och vissa kursmoment för studiehandledningen. Det är helt omöjligt att klara alla ämnen samtidigt!
• När Ni har valt de ämnen som skall prioriteras är nästa steg att (med klassläraren eller ämnesläraren) välja ut en "minimikurs". Det bästa är om klass/ämneslärare kan pricka för i läroboken vilka avsnitt han anser vara absolut grundläggande.
• Många modersmålslärare med elever i åk 8-9 och gymnasiet gör prioriteringen så att de ger studiehandledning i det ämnet i vilket eleven snart skall ha någon form av prov eller redovisning.
• Det är viktigt för elevens självkänsla att se till att eleven i första hand får möjlighet att följa med i matematiken.
2. Genomgång av läroböcker och AV-material
• Gå noga igenom läroböckerna i de aktuella avsnitten. Gör listor över speciellt svåra ord som du måste översätta direkt.
• Kontrollera om det finns avsnitt i läroböcker på modersmålet som eleven kan läsa i anslutning till den svenska boken.
• Var speciellt noga med att kontrollera om enheter och facktermer stämmer någorlunda överens.
• Se efter i AV-centralens katalog och i skolans egna förråd om du kan hitta lämpliga diabilder eller video, som du kan ha nytta av i din undervisning.
Glöm inte, att du själv måste se igenom diabilderna/videon innan du använder dem i undervisningen och att lektioner där du använder AV-material måste både förarbetas och efterarbetas. Skriv gärna frågor om bilderna/filmen - det kommer att hjälpa dig mycket när du kontrollerar vad eleven uppfattat.
3. Tillverka "stödmaterial"
• Du kan i många fall behöva utarbeta stödmaterial till kursmomentet t.ex. ordlistor. Ibland kan du behöva göra en ”snabbkurs” med grundinformation för elever som inte alls läst ämnet tidigare. Du kan då ha nytta av svenska läroböcker avpassade för lägre årskurs. Fråga ämneslärare och biträdande rektor var du kan hitta lämpliga böcker.
• Om ni är flera modersmålslärare i samma skola som arbetar med studiehandledning kan det vara fördelaktigt att ni delar upp tillverkningen av stödmaterial mellan Er, skapar en "idébank" eller ämnesvisa pärmar och alla i den egna gruppen hjälps åt - då vinner ni både idéer, tid och krafter.
4. Planera tiden för stödlektioner och studiehandledning
• Försök att göra en tidsplan för stödlektionerna och studiehandledningen. Framförallt kan den planeringen hjälpa dig att ytterligare skära ned det stoff dvs. antal ämnen, kapitel etc. som du vill ha med.
Del 3 Metodik vid studiehandledning
Allmänt
Det finns många sätt att bedriva studiehandledning. Vilket sätt man väljer beror på elevens individuella förutsättningar, lärarens kunskaper inom ämnesområdet, läromedel och hjälpmedel som finns, metoder som används och målsättningen med de avsnitt i vilka eleven skall få stöd på.
Om modersmålsläraren har tillräckliga kunskaper i ämnet återstår att planera uppläggningen av studiehandledningen. I annat fall behöver även modersmålsläraren tid för förberedelser.
Övergripande målsättning med studiehandledning, både för nyanlända och "gamla" elever, skall vara att eleven klarar sina arbetsuppgifter genom att tänka på två språk och använda sina två språk. Här är alla inblandade lärare ansvariga för att elevens totala studiesituation gynnar tvåspråkigheten. Detta
förutsätter att undervisningen ordnas så att olika ämnen behandlas på modersmål och på svenska.
Studiehandledning kan ges i förväg, samtidigt eller efter det att avsnittet har behandlats i klassen.
En god studiehandledning förutsätter emellertid att modersmålsläraren får uppgifter och planering av klass-/ämnesläraren i så god tid, att läraren och eleven hinner gå igenom avsnitten på sitt modersmål och därmed får eleven en god för- förståelse.
A. Ämnen och kursmoment som i stort stämmer överens med innehållet i läroböcker skrivna på elevens modersmål.
Exempel på ämnen och kursmoment som ofta har god överensstämmelse med läromedel på modersmålet är kemi, fysik, matematik, geografi, delvis även
allmän historia.
Förslag till arbetsgång i sådana ämnen och kursmoment:
1. Eleven läser på hemma i läroböcker på modersmålet enligt anvisningar av modersmålsläraren.
2. Under studiehandledningslektionerna förklarar modersmålsläraren det som eleven inte förstått.
3. Samma avsnitt gås igenom en gång till med hjälp av svenska läroböcker och då jobbar man med:
a. Översättning och förklaring av viktiga termer, nyckelord, begrepp etc.
b. eleven får skriva stödord/nyckelord för att på sitt sätt kunna redovisa avsnittet på svenska. Eventuellt kan eleven också få skriva ett utkast för sin redovisning på svenska.
4. Modersmålsläraren och läraren i svenska (ämnes- eller klassläraren) kommer överens om vilka avsnitt eleven skall redovisa i klassen på svenska.
(Observera att det är mycket viktigt att eleven på så sätt bygger upp sitt självförtroende). Ännu bättre är det om Sva-läraren får stoffet av modersmålsläraren och hinner språkträna eleven på avsnittet innan eleven redovisar/svarar på frågor på svenska i sin klass.
5. Eleven bör delta i klassens diagnostiska och övriga prov. Om eleven har otillräckliga kunskaper i svenska måste modersmålsläraren översätta frågorna.
B. Ämnen och kursmoment till vilka inte finns läromedel på modersmålet
1. Modersmålsläraren berättar själv på modersmålet, förklarar och diskuterar avsnittet med eleven. Läraren använder tillgängliga läromedel, video, bilder mm, event. gör studiebesök.
2. Modersmålsläraren översätter muntligt viktiga avsnitt, markerar facktermer och fakta mm. Eleven får utarbeta en stödordlista och eventuellt skriva anteckningar eller ett utkast för sin redovisning på svenska.
3. Kom ihåg att under varje lektion försöka hinna förklara och kontrollera att eleven har förstått innebörden av några nya svenska ord; anteckna dessa ord (ordlistor kan även göras i ordning i förväg) och ge dem till Sva-läraren, som ser till att eleven lär in orden.
C. Blockläsning vid studiehandledning för nya elever i åk 7 - 9
Studiehandledningen under åk 7-9 kan även organiseras som intensiv läsning av valda moment (blockläsning). Modersmålsläraren i samråd med berörda lärare gör upp en planering och därefter ansvarar för hela undervisningen i de ämnen som läses och även lämnar betygsförslag.
Modersmålsläraren kan medverka vid betygskonferenser och utvecklingssamtal där lärarens elever behandlas. När man utarbetar och sätter poäng på
provuppgifter i anslutning till blockläsning krävs det även samarbete med berörd ämneslärare. Blockläsning rekommenderas i alla ämnen inom NO och SO, där invandrareleven inte kan följa den reguljära undervisningen i klass.
Del 4 Modersmålslärarens kontakter med andra lärare och föräldrar
1. Kontakter med klasslärare och ämneslärare
Modersmålsläraren bör hålla kontakt med lärarna för att:
• få information om klassens aktuella schema - studiebesök och andra schemaändringar inträffar ofta.
• utbyta information om hur eleven klarar sina studier.
• underlätta elevens kontakter med övriga elever och lärare.
• Modersmålsläraren kan även föreslå klassföreståndaren att eleven - eventuellt tillsammans med modersmålsläraren - eller kanske elevens föräldrar informerar klasskamraterna om hemlandet.
2. Modersmålslärarens kontakter med Sva - läraren
• Modersmålsläraren skall ha kontinuerlig kontakt med Sva-läraren. Sva-läraren kan planera undervisning av samma ämne som modersmålsläraren och eleven bearbetar under studiehandledningen (se ovan under Del.3, A.3). Modersmålsläraren kan också vara med under Sva-lärarens första lektioner med den nya eleven för att bl.a. informera Sva-läraren om svårigheter som eleven kan ha i svenska och som beror på skillnader med modersmålet.
3. Kontakter med föräldrarna - Utvecklingssamtal
• Om modersmålsläraren har nya elever skall han/hon hålla kontakt med föräldrarna så ofta han/hon kan. Modersmålsläraren informera föräldrarna om studiehandledningens uppläggning och om elevens framsteg och eventuella svårigheter. Observera att denna information måste vara individrelaterad (dvs. man skall jämföra eleven med sig själv) och inte relaterad till elever i den svenska klassen.
• Om modersmålsläraren medverkar som tolk i skolan vid utvecklingssamtal, syv - information osv. se till att elevens föräldrar får en korrekt bild av elevens framsteg och möjligheter vid olika ämnesval, programval och liknande.
• Modersmålsläraren kan kontakta skolsköterska, kurator, psykolog osv. om jan/hon har information från föräldrarna som bör och kan föras vidare och gäller elevens hälsa och välbefinnande. Observera att modersmålsläraren själv kan anmäla barnet till en elevvårdskonferens. (EVK).
• Modersmålsläraren skall själv ha utvecklingssamtal med eleven och dennes föräldrar eller informera elevens klasslärare enligt de rutiner som är beslutade för utvecklingssamtal.