Motion om framtagande av ett fungerande dagvatten- dagvatten-och avloppssystem i Osby kommun

Dnr 20 l 4.ks2 I 33

Samhällsbyggnad, Miljö och byggs förslag till beslut

Kommunstyrelsen föreslår att motionen avslås med hänvisning att arbete i överensstärnrnelse med motionens syfte redan påbörjats.

Sammanfattning

Miljöpartiet de Gröna inlänrnade 2014-05-02 en motion om att åtgärder vidtas avseende starkt förorenat avlopp, dagvattenhantering och att översvämningsfrågor och vattenfrågor införs i översiktlig planering och i detalj planering.

SBVT har lämnat en redogörelse av nuvarande arbete i dessa frågor.

Den 3 september 2014 inleds arbete med att ta fram en VA-plan för Osby kommun. VA-planen ska innehålla anvisningar för skydd av befintliga och framtida vattenresurser med en handlings-, en tidsplan och en

prioriteringslista för planerade åtgärder. VA-planen ska vara klar senare delen av 2015.

Beslutsunderlag

Yttrande SBVT daterad 2014-07-09

~k~

t. f samordnare Samhällsbyggnad

Sida

1 ( 1)

Besöksadress Parkgatan 1 Telefon 0479-52 80 00 vx Postadress Samhällsutveckling, Miljö och bygg Fax

Hemsida www.osby.se PlusGiro 11 16 61-5 Organisationsnr 212000-0902 Bankgiro 281-6809

283 80 Osby E-post miljobygg@osby.se

SBVTIJ

Skåne Blekinge Vattentjänst AB

Lars Svensson, Verksamhetsansvarig dricksvattenproduktion Lars.svensson@sbvt.se

Tel: 010-211 97 25 2014-07-09, Bromölla

Till:

Kommunstyrelsens arbetsutskott Osby Kommun

Sida 1av3

Svar

på

Motionärer önskar att kommunen vidtar åtgärder för att minska kommunens miljöpåverkan enligt punkter nedan:

1. Starkförorenat avlopp från industrier skiljs från hushållsavlopp och dagvatten samt hårdare krav ställs på industrin för att införa slutna processer.

Under punkten 7 i Osby kommuns ABVA står följande:" Huvudmannen är inte skyldig att ta emot spillvatten vars beskaffenhet i ej oväsentlig mån avviker från hushållsspillvatten."

Kommentar: Problemet för huvudmannen (Osby kommun) är att bevisläget är svårt då man inte kan mäta/kontrollera allt spillvatten från alla industrier med mindre än att man sätter ut provtagningsutrustning vid varje spillvattenservis. (kostsamt med utrustning och analyser samt personalintensivt)

Beroende på metod för framtida avsättning av slam från reningsverken kan det bli ett krav på någon form av certifiering av slammet och i det ingår en viktig punkt, uppströmsarbete. I uppströmsarbetet ingår noggrann kartläggning av utsläpp till spillvattennätet från bland annat industrier.

Utsläpp från industrier till dagvatten-nätet får inte förkomma (brott mot miljöbalken!), det sker dock både medvetna utsläpp som utsläpp utan uppsåt (t.ex. olyckshändelser i samband med lastning/lossning av kemikalier) som drabbar vattendrag i kommunen.

Hårdare krav på slutna processer skulle flytta kostnaden från VA-kollektivet till den enskilde företagaren.

2. Dagvattennätets kapacitet ökas för att klara ökad nederbörd som är ett resultat av klimatförändringarna.

Att byta ut ledningar till större dimensioner försöker man att undvika på grund av stora kostnader (för stora ledningar ger lägre hastighet på vattnet vid "normal" nederbörd och då ansamlas grus och sediment i ledningarna vilket leder till stopp och ökade

underhållskostnader).

Det mest kostnadseffektiva sättet att hantera kommande regnhändelser är att INTE leda ner vattnet i ledningar under mark utan att stadsplanera för yt-avrinning i särskilda stråk ner mot mottagande vattendrag. Geografiskt närliggande exempel på detta är Malmö (sök på:

Dialog-Skåne Blekinge Vattentjänst AB Bruksgatan lA, 295 31 Bromölla Växel: 010-211 97 00 Organisationsnummer: 556924-3180 Mall: info@sbvt.seWebb:www.sbvt.se

SBVTR

pm 2008:2 Klimatet, havsnivån och planeringen) och Köpenhamn (sök på: Skybrydr;plan 2012)

3. Dagvallen ska inte få gå ul orenat i vattendrag, utan till exempel infiltreras lokalt i marken eller i särskilda våtmarker.

Miljökvalitetsnormer för ytvatten (som i de flesta fall tar emot dagvatten) regleras i dag genom vattendirektivet (EU direktiv från 23 oktober 2000). Sammanfattningen av det

direktivet är helt klart, man lar inte försämra vatten-kvaliteten på sjöar och vattendrag genom utsläpp av förorenat dagvatten.

Naturvårdsverket och Havsmyndigheten samt Länsstyrelsen i Skåne har flaggat för att detta kommer att kontrolleras bättre framöver och krav på åtgärder kommer.

Kommentar: Våtmark eller dammar kan reducera föroreningar men för att de skall vara robusta och miljömässigt försvarbara så bör vattnet rinna med självfall och inte behöva pumpas.

4. Bräddningfrån kommunens avlopps hantering ska få en acceptabel nivå med anläggning av vassdammar i bräddningens närhet.

Bräddning sker från alla avloppsreningsverk någon gång, dessa skall minimeras och helst mätas. Beroende på recipientens känslighet bör olika åtgärder vidtas, Osby reningsverk bräddar i djupfaran till Helge A. Lönsboda avloppsreningsverk bräddar till en mindre bäck där vattnet från reningsverket utgör en betydande del av vattenföringen. Ett arbete är påbörjat för att se om det går att anlägga en våtmark som efterpolerings-steg till avloppsreningsverket, men det betyder att kommunen måste köpa mark för att kunna anlägga denna. Killebergs avloppsreningsverk har efterpoleringsdammar och det avloppsreningsverket klarar sina utsläppskrav med god marginal, eventuella bräddningar går till dammarna och dessa bräddningar har inte påverkat utsläppen så de går att mäta.

Något som är svårare att kontrollera är bräddning från ledningsnätet, historiskt har man skyddat abonnenter från källaröversvämningar genom att brädda spillvatten till

dagvattenledningar när det inträffar stopp. VA-avdelningen/SBVT AB känner till många sådana brädd punkter men inte alla, att mäta flödet i alla dessa skulle kosta många 100 000-tals kronor i investeringar och ett större behov av underhåll och tillsyn. Det mest

kostnadseffektiva skulle vara att anlägga vassdarnmar eller motsvarande för att reducera påverkan från BÅDE förorenat dagvatten samt eventuella bräddningar från spillvattennätet.

5. I översiktsplan och detaljplaner planeras det för översvämningsrisker och ett fulländat miljömässigt omhändertagande av dagvatten.

SBVTIJ

S~ÅN[ 8lEKINCE HrrunJJiHSI

SBVT AB styr varken översiktsplaner eller detaljplaner men bidrar med sakkunskap vid de tillfällen som bolaget tillfrågas, antingen som remissinstans eller vid muntlig kommunicering.

Översvämningssituationer är per definition svåra att överblicka och ett antal hypoteser tar ligga till grund för bland annat åtgärder för att minska följderna av översvämningar eller andra extrema händelser som kan bero på framtida klimatförändringar.

VA-plan däremot behandlar både framtida utbyggnad av ledningsnät och eventuell behandling av dagvatten, det arbetet är påbörjat och det projektet drivs av Miljö & Bygg.

Lars Svensson

Fd. VA-chef Osby kommun

Verksamhetsansvarig Dricksvattenproduktion

~ OSBY

~ KOM MU N

Sarnrnanträdesdaturn

2014-05-26 Kommunfullmäktige

Justerandes sign

§ 57

Motioner för remittering - Motion om framtagande av