Motiv 3: Acceptans för olikheter

Det tredje motivet som jag har funnit är acceptans för olikheter. I detta motiv behandlas den kontext som skildra både en acceptans och icke-acceptans för olikheter och kan utgöra en grund för diskussion kring frågan. Acceptans för olikheter innebär här en acceptans för att människor kan vara olika eller besitta olika faktorer och/eller egenskaper som kan påverka den individuella personligheten och agerandet.

8.3.1 Handling

34

Det går i superhjältarnas gäng att skildra hur de till stor del visar varandra en acceptans gällande deras olikheter, de har olika förmågor med olika styrkor men upplevs ändå visa varandra förståelse inför detta. Det går även tydligt att urskilja att Robert inte alltid instämmer med Lisa i hennes åsikter, tankar och agerande, men ändå respekterar dessa och följer henne troget och lojalt.

8.3.2 Tal

I detta avsnitt avser jag att analysera motivet acceptans för olikheter baserat på karaktärernas tal.

När stadens invånare har möte i stadshuset för att diskutera kidnappningarna som sker av stadens barn samt delge information så försöker polischefen mana alla invånare till att hålla ihop, att inte dra förhastade slutsatser och döma någon på förhand, ”Nu är det extra viktigt att vi tar hand om varandra och håller ihop. Att vi inte börjar anklaga varandra till höger och vänster” (s. 27). Det är här tolkningsbart att människor reagerar och agerar olika i krissituationer, som exempel kan rädslor och ilska uppstå. Det är tänkbart att människors känslor tar över kontrollen och kan resultera i att man blir misstänksam emot andra människor på lösa grunder, till exempel för att man inte känner personen tillräckligt väl, eller som i fallet med Skrot-Uffe. Då man förhastat dömer någon utifrån en enkel beskrivning, och-eller baserat på ens egen åsikt om personen. Polischefens uppmaning är ett tydligt sätt att visa att man måste hålla ihop och inte gå emot värden som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet och alla människors lika värde. Inte ens under svåra rådande omständigheterna.

Det finns också indikationer om hur en sammanhållning och förståelse för den andre i stadens gemenskap skrivs fram när Nick och Herman möts ute på kvällen. Herman skildras som en sur och enslig gubbe, men han verkar ändå bry sig om den unge pojken som vistas ute sent på kvällen, trots kidnappningar av barn.

- Du borde inte vara ute så här sent, mumlade Herman […] Är du inte rädd? - Jo, sa Nick. Eller hur menar du?

- Det finns ju en galning som rövar bort barn här i staden. […] Men du är ute och ränner.

35

- Du har problem, konstaterade Herman […] Vad är det som är så besvärligt att du nödvändigtvis ska ut mitt i natten?

[---]

- Så pys iväg nu innan någon rövar bort dig (s. 70–72).

Herman visar här egenskaper som ansvarstagande vuxen gentemot ett barn som vistas ute sent på kvällen i oroliga tider, genom att ifrågasätta Nicks utevistelse sent på kvällen, och försäkra sig om att hur Nick mår och sedan skicka hem honom. Men även egenskapen empati och förståelse blir synlig eftersom Herman visar insikt och förståelse om att Nick är bekymrad över något och att det antagligen är ett svårare problem från Nicks perspektiv. I denna del är empatin och förståelse centrala förmågor, då dessa två är en del av grunden för att acceptans för olikheter ska kunna uppstå eller finnas.

När Nick träffar Herman går det också att urskilja en acceptans för varandras olikheter baserat på Hermans försök till att stötta och råda Nick i deras dialog. Nick berättar att han vill bli en superhjälte, vilket Herman först tycker är en jättedum idé men verkar sedan ångra sig och försöker vara stöttande gentemot Nick i hans önskan. Det kan tänkas att det framstår som en löjlig idé ur en vuxens synvinkel. Trots det verkar den griniga och läskiga gubben Herman ångra sitt svar efter han uttalat det. Kanske uppmärksammar Herman att Nick blir ledsen och ångrar sig, eller kanske kommer han till insikten att barn måste få ha drömmar. Oavsett fallet så visar Herman ändå i slutänden respekt, ödmjukhet och acceptans inför Nicks önskan om att bli en superhjälte och försöker då i stället råda, stötta och uppmuntra honom.

- Hör här, fortsatte han. Jag har ingen aning om hur du blir en superhjälte. Men, min fru brukade alltid säga att du kan bli vad du vill. Om du bara vill det tillräckligt mycket. Och jobbar hårt. Och inte glömmer bort att ha lite kul ibland också. Slappna av. Låt saker hända av sig själv (s. 72).

Utifrån denna dialog går det även att urskilja ett budskap från författaren till bokens läsare: att ingenting är omöjligt, man kan bli vad man vill, om man är villig att kämpa för det. Herman kanske förstår att detta är en viktig sak för Nick, och därför väljer att visa en positiv inställning och attityd i frågan. I stället för att kränka hans integritet, drömmar och det som upplevs som väldigt viktigt för Nick.

36

Det är även tänkbart att det utifrån det ovanstående scenariot med Herman går att skapa en diskussion kring huruvida man bör döma någon baserat på några enstaka indikationer om en människas personlighet. Det kan tänkas att det då blir baserat på för lite information om personen som helhet, vilket Lisas kommentar om Herman synliggör ”Och även om Herman är grinig och hemsk, tror jag inte att han skulle kidnappa en massa barn” (s. 80). Alltså, bara för att en person upplevs som grinig och hemsk betyder inte det att denne är en hemsk eller ond människa, eller att man har rätt att anklaga denne för ett allvarligt brott utan bevis. Vidare när Herman talar om sin fru med Nick så använde han ordet brukade, vilket indikerar att hon inte finns kvar i livet eller i Hermans liv. Det blir då även vara tolkningsbart att han kanske egentligen inte är en grinig och hemsk man utan egentligen en ensam och/eller en sörjande man (s. 72). I en diskussion kan detta öppna för möjligheterna att skapa förståelse för varandra och varandras olikheter med syftet att skapa en acceptans inför eventuella olikheter. Diskussionen skulle bland annat kunna innebära att vi inte ska vara så snabba att döma någon som vi inte vet tillräckligt mycket om, eller känner tillräckligt väl. Det kan finns flera orsaker och förklaringar till ett beteende, eller att en människa ibland framstår som någon som denne kanske egentligen inte är.

I bokens epilog får man ta del av Max tankar om samarbete:

”Om någon tänker annorlunda än du, är det lätt att tänka att den andra personen har fel. Fast ibland kan det vara du som har fel. Och ibland kanske ingen har fel. Ni tänker bara olika” (s. 89). Även här kan det upplevas att författarna ger ett viktigt budskap till sina läsare, om att vi alla kan vara olika, tänka olika, tycka olika etcetera och att det är ok att vara olika.

Ytterligare får man i bokens epilog ta del av Lisa, Max och Roberts anteckningar kring fallet med de kidnappade barnen. Här återfinns ännu ett budskap ” OBS! Kidnapparen måste inte vara en man. Det kan vara en kvinna/Lisa” (s. 93). Detta tydliggör att man inte bör göra skillnad mellan kvinnor och män. Det är inte enbart män som är brottslingar eller kan göra dumma saker, utan det kan även vara kvinnor. En människas kön säger inget om dennes personlighet eller egenskaper.

8.3.3 Miljö

I detta avsnitt avser jag att analysera motivet acceptans för olikheter utifrån den miljöskildring som skrivs fram i kontexten.

37

Miljöskildringen för mötet i stadshuset beskrivs som upphetsad och ilsket ”De upprörda rösterna hördes hela vägen ut på gatan” och ”- Det här är ju skandal!” (s. 27). Det skrivs fram som ett nödvändigt behov för polischefen att lugna folkmassan och att uppmana invånarna om att inte anklaga varandra eller andra, då detta kan vara en naturlig reaktion i en upprörd och känsloladdad situation. Miljöskildringen gällande människornas känslomässiga uttryck förstärker intrycket av den allvarliga situation i handlingens centrum, och stadens behov av en karaktär som Lisa.

Den framskrivna miljön i scenen med mötet mellan Herman och Nick förstärker även karaktärsskildringen av Herman. Han beskrivs som en stor grinig, dominant och väldigt läskig man som vistats ute i parken efter mörkrets inbrott. ”- Vad gör du på min bänk?” (s. 69), är en mening som Herman uttrycker, denna mening indikerar att han är återkommande till den specifika bänken och platsen, såväl som att han anser att bänken tillhör enbart honom. Vidare erbjuder miljöskildringen ytterligare karaktärsindikatorer om Herman: ”Den gamla mannen satte sig på bänken bredvid Nick. Han suckade tungt, och öppnade en påse fågelfrön. Genast började ankorna vagga fram till honom” (s. 70). I denna kontext går det att urskilja att Herman beskrivs som gammal, men även att han suckade tungt, vilket kan tolkas som att han är nedstämd eller störs av Nicks närvaro, då han kanske helst vill vara ifred. Dock framstår han ändå som en godhjärtad djurvän när han matar ankorna som verkar vara bekanta och trygga med honom, eftersom beskrivningen ger informationen om att de genast vaggar fram till honom. Det kan anses som läskigt och misstänksamt att en stor gammal man vistas ute i parken på sena kvällen, men det kan även som nämnt tolkas som en man som sörjer i sin ensamhet och tröstar sig genom att mata ankorna i lugn och ro under kvällens mörker. Huruvida det ändå är okej att Herman gör anspråk på bänken som sin egen kan diskuteras.

8.3.4 Värdegrund

I detta motiv kan jag finna samband till alla fem värden som värdegrunden ska förmedla, vilka är människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta.

Genom polischefens uppmaning om att invånarna ska försöka att vara lugna, hålla ihop och inte anklaga varandra kan man även tolka att polischefen värderar människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet och alla människors lika värde, som jag redan nämnt ovan (se 8.5.2). Det går även att urskilja värdena människolivets okränkbarhet, individens frihet oh integritet samt solidaritet med svaga och utsatta, i mötet mellan Herman och Nick. Herman visar här ett

38

vuxenansvar gentemot barnet Nick, när han oroar sig både över att han vistas ute sent på kvällen samtidigt som det finns en förövare i staden. Även att Herman uppmanar Nick att gå hem innan det händer honom något, indikerar att Herman värnar om människolivets okränkbarhet och solidaritet med Nicks utsatthet, som ett barn. Vidare visar Herman Nick respekt i hans önskan att bli en superhjälte då han försöker stötta och råda honom, vilket synliggör individens frihet och integritet, att Nick får vara den han är och ha vilken dröm han vill.

Max tankar på samarbete i epilogen visar på en acceptans av olikheter i vilket paralleller kan dras till värdena alla människors lika värde och individens frihet och integritet. Människor kan tänka olika och därför vara olika, det behöver man ha förståelse för och visa hänsyn till, såväl som att alla ändå är lika mycket värda.

I det andra exemplet från epilogen förtydligar Lisa att gärningsmannen likaväl kan vara en kvinna, detta indikerar att man inte bör göra skillnad mellan kvinnor och män. Jämställdhet mellan kvinnor och män är aktuellt även i denna situation. Förövaren bör över lag ses som en människa och förövare, och inte som man eller kvinna innan det finns bevis för något av könen eller ett genus.

9. Diskussion

I denna avslutande del diskuterar jag kring mina resultat och ger förslag på vidare forskning.

9.1 Resultatdiskussion

Utifrån de resultat jag funnit anser jag att Handbok för superhjältar- del 6: Utan hopp utgör ett gott verktyg för arbete med värdegrundsfrågor. Samtliga av de fem värden som jag isolerat utifrån temat värdegrunden, de värden som ska gestaltas och förmedlas enligt läroplanen, återfinns i någon mån genom de motiv jag urskilt.

Dessa värden kan visa sig på olika sätt. De kan finnas i förebilder i form av karaktärers beteenden som kan utgör en grund för diskussion i klassrummet, såsom exempelvis Lisas förmåga att vara beskyddande gentemot Skrot-Uffe eller genom hennes förtydligande kring Herman, ”att bara för att man är girning och läskig så behöver man inte vara en kidnappare”. I andra fall kan värdena också gestaltas genom hur man inte ska bete sig, som när några människor sätter eld på Skrot-Uffes hus. Båda dessa infallsvinklar är i min mening lika goda och betydelsefulla när värden ska diskuteras,

39

eftersom de möjliggör för olika reflektioner, tankar och åsikter som kan behandlas och diskuteras när det gäller problematisering och värdegrundsarbete.

Enligt Svensson innebär litteraturläsning möjligheter att ge kunskap genom litteraturen, då läsaren får insikter i det egna jaget. Insikter som grundas genom reflektioner utifrån läsandet och de tankar som uppstår (2008, s. 18–19). Muck går i linje med Svensson när hon förtydligar att begrepp och deras innebörd såsom frihet, demokrati och rättvisa behöver konkretiseras tydligt för elever genom olika kontexter för att skapa en djupare förståelse kring dessa begrepp (2006, s. 81). Såväl som att möjliggöra för elevers tankar, reflektioner och funderingar över sina egna såväl som andras ställningstagande. Baserat på de resultat jag funnit så anser jag att denna bok utgör ett bra verktyg för arbete med dessa tankar, reflektioner och funderingar i relation till värdegrundsarbete. Dock går det inte att utesluta lärarens roll och vikten av hur läraren väljer att tillämpa verktyget, eller konkretisera de olika värdena. Jag har tidigare poängterat att syftet inte är att visa på hur verktygen kan användas, men det går heller inte att utesluta vikten av den faktorn.

Jag hoppas att denna studie bidrar med ett lämpligt verktyg i klassrummet och i arbetet med värdegrundsfrågor för de yrkesverksamma lärare som eventuellt läser detta. Jag rekommenderar absolut boken Handbok för superhjältar- del 6:Utan hopp, för värdegrundsarbetet i klassrummet. Boken innehåller många möjligheter till reflektioner och diskussion för värdegrundsfrågor, såväl som att den är en populär skönlitterär bok i åldersgruppen sex till nio, vilket kan skapa ett större intresse och motivation hos eleverna.

Vidare går det att argumentera för att boken kan innehålla både en djupare och bredare grund i de motiv jag valt att presentera. såväl som att boken kan innehålla flertalet motiv än de jag har uppgett. Jag har valt att presentera de motiv som framstått som tydligast i min tolkning och inom de begränsningsramar som jag har för denna studie, i avseende av studiens storlek med sidantal och tid. Jag har även försök att hålla en intersubjektivitet med syftet att studiens resultat ska bli densamma om det utförs av någon annan. Dock poängterar jag i att i linje med Kåreland att olika läsare kan formulera olika teman och motiv beroende på hur den enskilda läsaren tolkar texten och vad som uppfattas vara centralt i den (2015, s, 122–123). Det går även går i linje med Heith som säger att det finns rimlighet för mer än en enda tolkning av en text (2006, s. 213).

40