6. Analys
7.1 Vilka motiv som ligger bakom bibliotekariernas urval och skyltning
I det första analysavsnittet har vi analyserat våra respondenters utsagor när det gäller deras arbete med urval och skyltning och passat in deras handlingssätt i Elzingas tre strategier. Det visade sig att alla respondenter hade drag av de olika strategierna i mer eller mindre hög grad. Fokus för de flesta av bibliotekarierna låg dock i det pragmatiska lägret.
7.1.1 Traditionalism
Det som främst kännetecknar den traditionalistiska strategin är en fostrande hållning gentemot låntagarna. Bibliotekarierna ger geno m skyltningen uttryck för att vilja visa låntagarna i riktning mot en viss sorts litteratur, huvudsakligen kvalitetsmässigt högtstående litteratur och bort från en annan, som de uppfattar som kvalitetsmässigt lågtstående sådan. Den traditionalistiska bibliotekarien värnar om kulturarvet och för fram god litteratur i form av klassiker och nordiska författare. Hon lutar sig också mot auktoriteter i sin skyltning. Det är inte bara vid urvalet till skyltning som den här strategin blir tydlig, utan även genom ur valet vid inköp och gallring, som fokuserar på att köpa in och behålla böcker med hög kvalitet.
Av våra tio respondenter är två stycken klart traditionalistiska: Barbro och Eivor. Diana har lika starka traditionalistiska som emancipatoriska drag och kan därför inte placeras i det ena eller det andra lägret.
Barbro vill vägleda låntagarna till att läsa mindre lättsam litteratur, och leda dem rätt mot de titlar som de inte hade letat reda på själva, en tydligt fostrande inställning. Hon lutar sig emot kanon i sin skyltning när hon framhäver klassikerna. Vid inköp tänker hon på att det ska vara rätt sorts värderingar i böckerna.
Eivor har en starkt fostrande roll visavi låntagarna; hon för inte fram efterfrågad litteratur, utan istället framhäver hon kulturarvet i form av nordiska författare och klassiker. Hon försöker vägleda låntagarna bort ifrån Pilcher i riktning mot den smalare litteraturen. Eivor väljer i likhet med Barbro bort böcker med fel sorts värderingar vid inköp.
Dianas traditionalistiska inslag är den fostrande rollen, att hon vill visa på den bättre litteraturen och att hon emellanåt förlitar sig på auktoriteter i sin skyltning.
De övriga respondenterna har olika starka drag av traditionalismen, men en annan strategi överväger. Genomgående är det den fostrande hållningen gentemot låntagarna som de flesta har gemensamt i kombination med en längtan efter att visa på alternativ till vad som uppfattas som dålig litteratur samt att inköpta böcker inte ska innehålla fel sorts värderingar.
7.1.2 Pragmatism
Tyngdpunkten inom den pragmatiska strategin ligger på utseende. Bibliotekarierna skyltar med böcker vars framsidor uppfattas som attraktiva och tänker på hur
skyltningen ska påverka besökarna till att känna sig välkomna i biblioteket. I sitt urval till skyltningen föredrar bibliotekarierna att ta fram efterfrågade titlar, likaså i
bakhuvudet när hon skyltar. Hon ställer inga kvalitetskrav på innehållet utan är redo att skylta med i princip allt som finns i bibliotekets bestånd.
Av våra tio respondenter är fem stycken klart pragmatiska: Anita, Cecilia, Flora, Hilda och Josefin.
Anita tänker på böckernas utseende när hon skyltar. Hon sätter ofta fram efterfrågade böcker samt sådant som hon upplever är populärt. Anita köper även in böcker på efterfrågan utan krav på innehållet och menar att biblioteket helst inte ska avstå från att köpa litteratur som användarna vill ha.
Cecilias starkaste pragmatiska drag är he nnes fokus på den estetiska utformningen av skyltningen. Hon tänker på böckernas färg och form, och frontar inte för många böcker, eftersom hon då tycker att det blir för rörigt. Hon ställer även fram populära böcker, oavsett om hon tycker om dem eller inte. Cecilia är dessutom lyhörd för
inköpsförfrågningar från låntagarna.
Flora ställer fram efterfrågade böcker och tänker på framsidor i sitt urval. Hon är hårt fokuserad på utlåningsstatistiken, och använder sig av skyltningen som strategi för att öka den. Hon bryr sig inte om vilka böcker som lånas ut, utan ser kvantitet före kvalitet. Hilda har framsidorna i åtanke vid sitt skyltningsurval. Hon köper in böcker som låntagarna efterfrågar och skyltar även med de efterfrågade böckerna utan att ställa några innehållsmässiga kvalitetskrav på dem.
Josefin tänker på böckernas utseende och på utlåningsstatistiken när hon skyltar. Hon skyltar med bibliotekets hela bestånd, även om hon själv inte tycker om innehållet, eftersom hon vill uppfylla alla låntagares önskemål.
De övriga respondenternas pragmatiska drag kretsar kring en medvetenhet om att attraktiva framsidor lockar låntagarna, samt att inköp ofta sker på efterfrågan och i något fall betonas att utlåningsstatistiken är viktig. Ibland ställer de dessutom fram efterfrågade böcker.
7.1.3 Emancipation
Inom den emancipatoriska strategin betonas ett personligt förhållningssätt till litteraturen och skyltningen, där bibliotekarien vill förmedla titlar som upplevs som meningsskapande. Denna mening återfinns i böcker genom vilka läsaren får en möjlighet att uppleva, förstå och förändra sin verklighet. Den emancipatoriska bibliotekarien har i regel läst böckerna hon skyltar med och uppskattat dem. Hon vill föra vidare en läsupplevelse, samtidigt som böckerna gärna får lyfta fram erfarenheter som står i ett kritiskt motsatsförhållande till den rådande maktstrukturens värderingar. Av våra tio respondenter är två stycken klart emancipatoriska: Greta och Irene. Som tidigare nämnts har Diana lika starka traditiona listiska som emancipatoriska drag och tillförs därför även denna strategi.
Greta skyltar huvudsakligen med böcker hon tycker om och är tydlig med att hon vill förmedla en upplevelse till låntagarna. Hon lyfter fram ett kvinnoperspektiv i sin skyltning, och tar avstånd ifrån böcker vars innehåll hon uppfattar som uselt. Irene skyltar med böcker som hon har läst. Hon tar gärna fram böcker som har ett kritiskt förhållningssätt till samhället, med förbehållet att kritiken måste bygga på demokratiska värderingar. Hon tar avstånd ifrån böcker som hon inte tycker om. Irene vill förmedla en läsupplevelse som ger låntagarna en möjlighet att förstå och förändra sin verklighet.
Dianas emancipatoriska inslag är att hon skyltar med kvinnolitteratur och vill kunna stå för innehållet i de böcker hon skyltar med. Hon ser inte böcker som ett tidsfördriv, utan som något livsomvälvande som hjälper läsaren att förstå sin egen verklighet. De övriga respondenternas emancipatoriska drag är att de ofta har läst de böcker som de ställer fram samt att de skyltar med böcker eftersom de tycker om deras innehåll. Nästan alla vill också förmedla läsupplevelser genom skyltningen.
7.1.4 Sammanfattning
Den strategi som framträder som den dominerande är den pragmatiska, vilken fem av våra respondenter arbetar efter. Även de som huvudsakligen hamnar i ett annat strategifack har starka drag av pragmatismen. Under den traditionalistiska och den emancipatoriska strategins paraply hamnade en lika stor andel av respondenterna, eftersom en bibliotekarie stod med en fot i varje läger. Majoriteten av respondenterna använder sig dock av fler traditionalistiska förhållningssätt i sin skyltning än
emancipatoriska, och siffrornas jämlikhet till trots så dominerar den traditionalistiska strategin därför över den emancipatoriska.