9. Slutord
9.2 Skyltningens betydelse
När det gäller vilka motiv som ligger bakom bibliotekariernas urval och skyltning, så har vi kommit fram till att de flesta inte ifrågasätter vad som ligger bakom deras urval till skyltningen, utan att det oftast handlar om snabba val. Denna brist på
eftertänksamhet innebär att bibliotekarierna varken problematiserar sitt urval eller den påverkan de utövar genom detta urval, vilket i sin tur leder till en användarsyn där låntagarna uppfattas som ganska enkla varelser, som antingen behöver ledas i rätt riktning oavsett om denna riktning är mot kanon eller läsuppleve lser, eller som inte kapabla till att göra välinformerade val, utan att vad som än ställs fram, så plockas det. När det gäller vilka förhållningssätt till makt som kan utläsas ur bibliotekariernas urval och skyltning så är alla respondenter medvetna om att skyltningen påverkar låntagarna, även om de skiljer sig åt i hur de använder sin makt över dem. De flesta säger sig inte medvetet vilja utöva sin makt, men visar sig ändå göra det, vilket i högsta grad
illustreras genom agerandet rörande Pilcher, en ge nre som blivit ett nyckelbegrepp inom vår studie.
Makten att visa på alternativ till Pilcher är en sak, men att erkänna att man anser sig ha rätt att sätta sig till doms över låntagarnas smak är en annan. Detta illustreras av vissa respondenter när de talar om hur de inte vill agera uppfostrande gentemot låntagarna eller fördöma deras smak. Samtliga dessa tar dock på sig den fostrande rollen genom sitt faktiska agerande när det gäller skyltning av Pilcher. Denna tydliga diskrepans mellan vad som sägs och vad som görs är resultatet av en kollision mellan två förhållningssätt, där det ena föreskriver bibliotekariens roll som en auktoritär sådan gentemot låntagarna, där hon förväntas agera som smakdomare utifrån sin yrkesposition och där hennes auktoritet inte ifrågasätts av låntagarna. Det andra förhållningssättet ser
bibliotekarierollen som en där hon inte tar på sig någon maktutövande roll utan låter låntagarnas önskemål och krav vara i första rummet. Dessa två förhållningssätt korresponderar tämligen väl gentemot konservatismen och populismen.
När dessa respondenter muntligt tar avstånd från sin maktposition tar de även avstånd ifrån konservatismen och betraktar sig själva som populister fastän deras agerande är konservativt. De vill framstå som neutrala och som representanter för beståndet och inte åberopa en maktställning i förhållande till låntagarna. Thorhauges överdrivna neutralitet manifesteras här hos våra respondenter när de inte öppet vill erkänna att de genom skyltningen försöker leda låntagarna i en viss smakriktning. Den pragmatiska strategin, som de flesta av våra respondenter tillhör, förespråkar även den en sådan neutralitet i agerandet gentemot låntagarna. Fokus ligger på att möta låntagarnas efterfrågan, utan fördömande eller några krav på litteraturens innehåll. När vi i diskussionen kritiserar de pragmatiska och populistiska förhållningssätten gör vi det utifrån förståelsen att deras så kallade neutrala förmedling i praktiken genomdriver den ideologiska hegemonin i lika hög grad som de bibliotekarier som agerar utifrån de konservativa eller traditionalistiska förhållningssätten gör.
Vi menar därför att bibliotekarierna gör sig själva en stor otjänst när de försöker att framstå som neutrala, eftersom de enda som möjligtvis blir lurade av detta är de själva. Bibliotekarier har en viss makt i förhållande till låntagarna, och oavsett vilken strategi eller modell som ligger bakom deras urval till skyltning, så utövar de ändå makt genom den.
Under uppsatsens gång har vi genom litteraturen och analysen bekräftat att bibliotekets roll är politisk, och att bibliotekariens yrkesroll och maktutövning är nära knuten till denna politiska roll, där biblioteket som institution reproducerar och genomdriver den ideologiska hegemonin. Det visade sig att genom sin skyltning agerade samtliga respondenter för att främja detta, även om deras bakomliggande anledningar skiljde sig åt beroende på vilken strategi de tillhörde. Den brist på eftertänksamhet kring
skyltningens betydelse som nämnts härovan anser vi dock innebära att ingen av respondenterna är medvetna om sin faktiska roll i reproduktionen av den ideologiska hegemonin.
Skyltninge n har alltså visat sig vara mer komplex än vad vi inledningsvis uppfattade den som. Den är inte bara ett sätt att förmedla böcker på, utan även värderingar. Skyltningen fyller olika funktioner för låntagare, bibliotekarier och biblioteket som institution. En funktion för låntagarna är att de får lättare att hitta i bokdjungeln,
eftersom någon annan redan har gjort ett första ur val åt dem, medan bibliotekarierna har möjlighet att framhäva sin egen smak eller sin idé om vilken slags litteratur biblioteket bör förmedla. För biblioteket som institution innebär skyltningen dels en möjlighet att uppfylla sin politiska roll som genomdrivare av ideologisk hegemoni och dels, genom
att utlåningsfrekvensen är nära knuten till exponeringen, ekonomiskt underlag för att överleva som institution.
Slutligen vill vi understryka att när det gäller skyltning, så krävs det ett aktivt
ställningstagande kring vad som förmedlas, oavsett om förmedlingen rör litteratur eller värderingar. Detta uppnås främst genom en ökad medvetenhet kring de dolda motiv och bevekelsegrunder – politiska eller personliga – som ligger bakom all skyltning samt en oavbruten kritisk evaluering av vars och ens personliga agerande och bakomliggande drivkrafter rörande skyltningen. Den insikt som vi bär med oss ut i yrkeslivet är att vi ständigt måste vara medvetna om vems agenda vi väljer att förmedla, och varför.
10. Sammanfattning
Inspirationen till den här uppsatsen ligger i att vi som vana biblioteksbesökare ofta har uppmärksammat skyltningen av skönlitteratur på folkbibliotek och undrat vad som står bakom den. Den kritiska intention som vi närmat oss ämnet med baserar sig på en förståelse om att människan måste problematisera allt sådant som tas för självklart – i vårt fall skyltningen.
Syftet med vår uppsats är att studera förmedling av skönlitteratur i form av skyltning, med en särskild tonvikt på motiven bakom urva let och vilken makt som bibliotekarien har och utövar genom skyltningen. Fokus ligger på den skyltning som innebär att böckerna ställs med framsidan utåt, antingen i själva hyllsystemet eller i nära anknytning till det.
Våra frågeställningar behandlar vilka motiv som ligger bakom bibliotekariernas urval och skyltning samt vilka förhållningssätt till makt som kan utläsas ur bibliotekariernas urval och skyltning. Vi har använt oss av två teorier för att belysa vårt valda ämne; den första, som är formulerad av Aant Elzinga, har en forskningsetisk grund och är uppdelad i tre strategier, nämligen den traditionalistiska, den pragmatiska och den
emancipatoriska. Den andra teorin, som har en biblioteks- och informationsvetenskaplig grund, baserar sig på Douglas Rabers tre modeller: den sociala verksamheten, den konservativa modellen och den populistiska modellen.
Det sätt vi har valt att samla in vårt material på är kvalitativt. Vi har gjort tio intervjuer med tio olika bibliotekarier på deras arbetsplatser. Eftersom vår studie har en kritisk utgångspunkt har vi behandlat våra respondenter med särskild hänsyn när det gäller konfidentialitetsaspekten. Vår målsättning har dock varit att fortlöpande kunna belysa respondenterna både som individer och representanter för den praktiska utövningen av skyltning inom biblioteket och därför får deras utsagor stort utrymme i analysen. I det första analysavsnittet ligger tonvikten på att undersöka och besvara den första av våra två frågeställningar genom att se vilken strategi som var det mest frekventa
arbetssättet bland våra respondenter. Det visade sig att alla respondenter hade drag av de olika strategierna i mer eller mindre hög grad. Den pragmatiska strategin dominerade dock, genom att fem av respondenterna främst arbetade utifrån denna. När en
bibliotekarie arbetar pragmatiskt med skyltningen ligger tyngdpunkten på böckernas utseende och popularitet. De traditionalistiska och emancipatoriska strategierna hade lika många respondenter vardera, men de traditionalistiska arbetssätten som var gemensamma för alla respondenter övervägde gentemot de emancipatoriska. I det andra analysavsnittet besvarar vi den andra frågeställningen genom att se hur respondenterna agerar och diskuterar rörande makt och påverkan kring skyltningen. Den dominerande modellen är den konservativa, vari fem av våra respondenter hör hemma. En konservativ bibliotekarie utövar medvetet makt gentemot låntagarna genom
skyltningen. Hon intar även en fostrande roll där hon ser sig själv som kvalificerad till att bedöma vad användarna ska läsa. Ingen respondent tillhörde uteslutande den sociala verksamheten, men två respondenter hade drag av den. Resten agerade utifrån den populistiska modellen.
I diskussionen utgår vi från våra slutsatser och för en vidare diskussion kring bibliotekariens roll, makt och syn på låntagarna. Här introducerar vi begreppet ideologisk hegemoni, som är ett nyckelbegrepp när vi skärskådar motiven bakom skyltning. Vi kopplar samman våra analysavsnitt och ser närmare på vad som förmedlas genom skyltningen utifrån de olika strategierna och modellerna. Vi belyser även vilka
konsekvenser som den dominerande strategin respektive den dominerande modellen kan leda till, och vi tar upp vilken syn på låntagarna som de olika strategierna inrymmer. Vårt avslutande diskussionsavsnitt behandlar vem skyltningen gynnar mest –
låntagarna, bib liotekarierna, eller biblioteket – och drar slutsatsen att biblioteket som institution har mest att tjäna på den. Därefter ger vi förslag på vidare forskning där vi finner att många områden som vår studie rör sig kring är i behov av ytterligare
forskning. Slutligen sammanfattar vi våra tankegångar och preciserar vår hållning i våra slutord.
Källförteckning
Otryckta källor
Intervjuer med sju bibliotekarier och tre biblioteksassistenter, genomförda i februari och mars 2005.
Tryckta källor
Ainley, Patricia & Totterdell, Barry, eds (1982). Alternative arrangement: New
approaches to public library stock. London: Association of Assistant Librarians.
Andersson, Bengt-Erik (1994). Som man frågar får man svar: En introduktion i
intervju- och enkätteknik . 2. uppl. Stockholm: Rabén Prisma.
Betts, Douglas (1982). Reader interest categories in Surrey. Ingår i Ainley, Patricia & Totterdell, Barry, eds. Alternative arrangment: New approaches to public library stock. London: Association of Assistant Librarians. S. 60-77.
Bergsten, Staffan & Elleström, Lars (2004). Litteraturhistoriens grundbegrepp. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Bloom, Harold (1994). The western canon: The books and school of the ages. New York: Harcourt Brace & Company.
Bonniers svenska ordbok (1997). 5. uppl. Stockholm: Bonnier Fakta Bokförlag AB. S.
461: Råddig.
Borgwardt, Stepha nie (1970). Library display. 2. ed. Johannesburg: Witwatersrand University Press.
Cawelti, John G. (1976). Adventure, mystery, and romance: Formula stories as art and
popular culture. Chicago: The University of Chicago Press.
Elzinga, Aant & Andersson, Sven (1988). Ideals of science in the humanities and their ethical and political implications. Social Epistemology, vol. 2, no. 1, s. 67-77.
Giselsson, Adina (1998). Debatten som vägrade dö: Om folkbibliotekens inköp av
skönlitteratur. Borås: Högskolan i Borås, Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och
informationsvetenskap. (Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap, 1998:81).
Goldhor, Herbert (1972). The effect of prime display location on public library circulation of selected adult titles. The Library Quarterly, vol. 42, no. 4, s. 371-389.
Goldhor, Herbert (1981). What influences public library adult patrons to choose the
books they borrow. Library Research Center, Graduate School of Library Science.
Urbana : University of Illinois, IL.
Goodall, Deborah L. (1989). Browsing in public libraries. Department of Library and Information Studies. Occasional Paper no.1. Loughborough: Library and Information Statistics Unit.
Harris, Michael H. (1986). State, class and cultural reproduction: Toward a theory of library service in the United States. Ingår i Simonton, Wesley, ed. Advances in
Librarianship, vol. 14. London: Academic Press, Inc. S. 211-252.
Harris, Michael H. & Itoga, Masaru (1991). Becoming critical: For a theory of purpose and necessity in American librarianship. Ingår i McClure, Charles R. & Hernon, Peter, eds. Library and information science research: Perspectives and strategies for
improvement. Norwood, NJ: Ablex Publishing Corporation. S. 347-357.
Hultberg, John (1988). Om humaniora, litteratur och tradition. Ingår i Wåhlin, Kristian, red. Tid att läsa tid att tänka: Om litteraturarbete i skolan. Stockholm: Almqvist & Wiksell Läromedel AB. S. 172-182.
Hyman, Richard J. (1982). Shelf Access in Libraries. ALA Studies in Librarianship no. 9. Chicago: American Library Association.
Höglund, Anna-Lena & Klingberg, Christer (2004). Strategisk medieplanering för
folkbibliotek. Ort okänd: Janus.
Lance, Keith C. (2002). Book displays increase fiction circulation over 90 %, non- fiction circulation 25 %. http://www.lrs.org/documents/fastfacts/184display.pdf [2005- 02-04].
Murison, William J. (1988). The public library: Its origins, purpose and significance. 3. rev. ed. London: Clive Bingley Limited.
Nationalencyklopedin (2005). http://www.ne.se [2005-05-03]: Kulturarv.
Nilsson, Sven (1999). Kulturens vägar: Kultur och kulturpolitik i Sverige. Malmö: Polyvalent.
Olaisen, Johan (1996). Pluralism or positivistic trivialism: Criteria for a clarified subjectivism. Ingår i Munch-Petersen, Erland & Wilson, Patrick, eds. Information
science: From the development of the discipline to social interaction. Oslo:
Scandinavian University Press. S. 277-318.
Pors, Niels Ole (1990). Døde bøger og tomme hylder: Om evaluering og styring af
bibliotekets materialbestand. Valby: Danmarks Biblioteksforenings Forlag.
Quinn, Edward (2000). A dictionary of literary and thematic terms. New York: Checkmark Books. S. 43: Canon.
Raber, Douglas (1996). ALA goal 2000 and public libraries. Public Libraries, July/August, s. 224-231.
Radway, Janice A. (1987). Reading the romance: Women, patriarchy and popular
literature. 2. ed. London: Verso.
Repstad, Pål (1993). Närhet och distans: Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Sahlén, Katarina (1996). Vem lånar vad?: En användarundersökning bland låntagarna
av skönlitteratur vid Sundbybergs stadsbibliotek. Borås: Högskolan i Borås,
Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap. (Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap, 1996:40).
Sjånes, Helen Grethe & Stranger, Ellen Grete (2004). Har folkebibliotekets formidling
effekt på voksne brukere når det gjelder valg av litteratur?: En brukerundersøkelse ved Grünerløkka bibliotek. Högskolan i Oslo. Avdeling for journalistikk, bibliotek- og
informasjonsfag. Bibliotek- og informasjonsvitenskap. Hovedoppgave våren 2004. http://home.no.net/ghatt/Grethe/ho/grethesho.htm [2005-01-31].
Sjösten, Nils-Åke (1993). Sockenbiblioteket – ett folkbildningsinstrument i 1870-talets
Sverige: En studie av folkskoleinspektionens bildningssyn i relation till
sockenbiblioteken och den tillgängliga litteraturen. Linköping: Universitetet i
Linköping. (Studies in Education and Psychology No. 37). Diss. Universitetet i Linköping.
Taylor, Robert (1968). Question-negotiation and information seeking in libraries.
College & Research Libraries, May, s. 178-194.
Thorhauge, Jens (1995). Luk op for skønlitteraturen: Om skønlitterær formidling i folkebiblioteker. Ingår i Munch-Petersen, Erland, red. Litteratursociologi. Ballerup: Dansk BiblioteksCenter. S. 173-190.
Thorson, Staffan (1988). Tendenser i efterkrigstidens läroböcker i svenska. Ingår i
Skolböcker 3. Den (o)möjliga läroboken. Rapport från Läromedelsöversynen.
Stockholm: Allmänna Förlaget. (Statens offentliga utredningar (SOU), 1988:24).
Torstensson, Magnus (2001). Att analysera folkbiblioteksutvecklingen – exemplet Sverige och några jämförelser med USA. Ingår i Audunson, Ragnar A. & Lund, N. W., red. Det siviliserte informasjonssamfunn: Folkbibliotekenes rolle ved inngangen til en
digital tid. Bergen: Fagbokforlaget. S. 142-170.
Trueswell, Richard L. (1969). Some behavioral patterns of library users: The 80/20 rule.
Wilson Library Bulletin, January, vol. 43, no. 5, s. 458-461.
Williams, Raymond (1997). Problems in materialism and culture: Selected essays. 2. ed. London: Verso.
Wikström, Jenny (1999). Böckerna i blickfånget: Betydelsen av skyltning och
exponering av skönlitteratur på folkbibliotek. Umeå: Umeå universitet, Sociologiska
institutionen/Biblioteks- och informationsvetenskap. (Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid Umeå universitet/Biblioteks- och informationsvetenskap, U:145).
Zetterlund, Angela & Hansson, Joacim (1997). Folkbibliotekens förändring: Tidigare forskning om folkbiblioteken och teorier om förändringens natur. Svensk
Bilaga: Mail till respondenterna
Hej biblioteket i X!
Vi är två studenter vid Högskolan i Borås som ska skriva en magisteruppsats inom biblioteks- och informationsvetenskap under vårterminen. Vi tänker studera skyltning av skönlitteratur på folkbiblioteken. Vi skulle därför vilja intervjua en av de
bibliotekarier som arbetar på den skönlitterära avdelningen och som sysslar med urval och skyltning där. När vi säger skyltning, så menar vi t. ex. de böcker som ställs upp på boksnurror eller liknande, väljs ut till tematiska utställningar eller som framhävs genom att ställas ovanpå hyllorna.
Intervjun planeras till ett tillfälle och beräknas ta ungefär 40 minuter. Vi vill genomföra intervjuerna under veckorna 6-8 (företrädesvis under vecka 7, men vi anpassar oss naturligtvis till era önskemål om detta inte är praktiskt genomförbart!). Självklart är det vi som tar oss till ert bibliotek!
Vänligen meddela oss senast tisdagen den 1:e februari om ni har möjlighet att bidra till vår studie. Vi är medvetna om att det kan vara extra mycket att göra just inför
sportlovet, och att det kan vara svårt för er att se direkta fördelar med att deltaga, men som blivande bibliotekarier är vi oerhört tacksamma om vi får ta del av just ert arbete. Som deltagande i vår studie är naturligtvis både biblioteket och informanten garanterade konfidentiell behandling.
Om ni har några frågor eller vill ha mer information om studien, så är ni välkomna att maila oss. Annas e- mail är [X] och Marias är [X]. Känner ni att ni vill kontakta vår handledare för uppsatsen, så heter han Mats Sjölin. Hans telefonnummer är [X] och hans e- mail är [X].
Med hopp om gott samarbete, Anna Rindälv & Maria Andersson
Bilaga: Intervjumall
Glöm ej: tala in på bandet vilken intervju det är!! Informera om konfidentialitet innan bandet sätts på:
Att vi kommer att göra en intervjuutskrift av samtalet där vi kodar namn och sådant som kan avslöja biblioteket eller den intervjuade (till exempel ”informant A på bibliotek A”) och att bandet sedan raderas. Det är alltså bara vi som kommer att veta vem som är vem när det gäller materialet, ingen annan.
Här sätter intervjun igång – på med bandet! 1. Hur länge har du arbetat som bibliotekarie? 2. Vilka arbetsuppgifter har du på skönavdelningen?
3. Finns det något område inom skönavdelningen som du är speciellt intresserad av?
1. Vilka sorters skyltning använder ni er av på din avdelning? a) frontade ovanpå hyllorna
b) boksnurror (eller bokhyllor) som inte har nåt bestämt tema i) frontade i hyllorna (fylla-på-hyllan-skyltningen)
c) specialdesignade hyllor (hela) d) specialdesignade hyllor (delar)
e) specialdesignade hyllor (översta hyllan frontad) f) bord
g) personalens tipshylla/tipssnurra
h) specialdesignad men ingår inte i det fasta hyllsystemet j) tema-utställning - nya böcker, 7-dagarslån, unga författare k) skyltfönster
l) bok på lånedisken (kanske rekommenderad)
Nu ska vi ställa några frågor om skyltning, och med skyltning så menar vi då böcker som är frontade ovanpå och/eller i hyllorna eller frontade i boksnurror (bokhyllor). 2. Varför skyltar ni på er avdelning?
Vad vill ni marknadsföra? Vilka målgrupper vill ni nå och varför? Någon officiell policy?
Hur tänker du då? Vad menar du då?
3. Hur ofta byts böckerna ut eller fylls på i den här skyltningen? Hur menar du då?
Gör ni det olika mycket beroende på intresset eller är det föreskrivna arbetsuppgifter? Är det mycket egna initiativ som gäller?
5. Hur tänker du när du väljer ut böcker till skyltningen?
Hur väljer du ut de böcker som du ställer i hyllan? Vad tänker du på? Hur tänker du då? Vad menar du då?
6. Vill du förmedla något speciellt genom skyltningen? Hurså? Varför? Varför inte?
7. Tycker du att bibliotekarier har ett ansvar för de böcker som förmedlas genom skyltningen?
På vilket sätt då? Hur menar du då?
8. Hur tror du att skyltningen påverkar folk?
Hur tänker du då? Om svar att böcker lånas – tycker du då att det är viktigt med att skylta böcker?
9. Upplever du att du påverkar användarna genom skyltningen?
På vilket sätt tror du att du påverkar? Tror du att du påverkar användarens smak? Tänker du på att du påverkar användarna i ditt val av böcker att skylta med? 10. Finns det böcker som du inte skulle vilja skylta med? Exempel? Varför? 11. Finns det några böcker som du gärna brukar skylta med? Exempel? Varför?
Du ska fronta en bok i hyllan. Då tänker du på…:
ja nej kanske
att boken är nyutgivenatt boken räknas som en klassiker
att du själv läst boken och tycker om den
att det är en populär bok, dvs. att folk efterfrågar den
att bokens framsida lockar användarna
att boken kan förändra människors liv
att boken sällan lånas av användarna
att innehållet står för ett kritiskt förhållningssätt till omvärlden