Motstånd till text

I samtliga intervjusvar drar vi slutsatsen att lärarna ser ett allmänt motstånd till läsning hos eleverna. Charlotta ger ett exempel från SO-lektioner där hon har svårt att få eleverna att läsa ens två sidor och vidare drar hon paralleller till svenskämnet i vilket det således blir svårt att

32

be eleverna läsa veckans 40 sidor i sina skönlitterära böcker. Hon tror att eleverna tycker det är tungt och diskuterar om huruvida hon valt en för svår bok. Samtidigt menar hon också att motståndet skiljer sig mycket i olika elevgrupper. I klassen som hon undervisat i två år har hon lättare att få eleverna att läsa den litteratur hon väljer. Medan hon i sin nia som hon börjat undervisa i nyligen har ett större motstånd till läsning överlag. Vi tror att detta har att göra med att hon själv har skapat en god läskultur i de klasser hon undervisat under en längre tid. Läskulturen har varit svår att överföra till de äldre eleverna som hon börjat undervisa senare. När en positiv läskultur har skapats kan det vara lättare för lärare att göra val av texter som eleverna ska läsa. Eftersom den positiva inställningen till läsning redan finns i klassrummet kan läraren lättare motivera eleverna att läsa ett specifikt verk.

Maria, Peter och Hanna löser mycket av problemet med motviljan till läsning genom att läsa högt för klassen. Som tidigare nämnts är detta ett sätt att ge läsningen till eleverna utan att de ska behöva läsa själva. Peter menar att det ”fortfarande fascinerar” eleverna att lyssna till historier genom högläsning. Under ett författarbesök på skolan uttalade sig författaren om högläsning och sa att det viktiga var att eleverna får med sig en berättelse, inte nödvändigtvis att de måste läsa den själv. Hanna berättar att ”eleverna jublade” av det uttalandet. Att välja högläsning blir ett didaktiskt val som lärarna gör och som medför att de kan inkludera

litteratur som annars inte skulle kunna mottas av alla elever. På detta sätt får eleverna med sig en föreställningsvärld utan att behöva ta sig igenom litteratur som är för svår för dem rent kunskapsmässigt.

Hanna upplever inte att hon haft ett motstånd till läsning i en hel elevgrupp men att vissa elever däremot har ett stort motstånd till läsningen i sig. Hon upplever att eleverna väljer för enkla böcker för sin kunskapsnivå och när lärarna sedan försöker få eleverna att välja en annan bok får lärarna ofta problem med att få sin vilja igenom. Diskussionerna tas ibland upp på utvecklingssamtal med eleverna och deras föräldrar där lärarna försöker få med föräldrarna i arbetet att främja läslusten. Det har dock hänt att dessa samtal har gått helt i baklås och att eleverna fortsatt bestämt sig för att läsning är något som de inte “håller på med”.

Vi vill även koppla det här avsnittet till Lundströms (2007) exempel om läsningen av Nils

Holgerssons underbara resa genom Sverige (2017). I det exemplet handlade det förvisso om

en fordonsklass på gymnasiet, men vi kan ändå göra vissa kopplingar när Lundström (2007) redogör för att lärare hade tampats mycket kring valet av just det verket, trots att eleverna inte

33

var motiverade. Till slut hade lärarna gjort valet att läsa Nils Holgerssons underbara resa

genom Sverige (2017) Lärarna hade i slutändan varit nöjda med valet och forskningen kring

valet antydde att lärarna hade agerat rätt. Även om det kan finnas en intuitiv känsla hos lärarna av att inte vilja tjata på eleverna så hade det agerandet varit gynnsamt både för eleverna och lärarna i det fallet. Charlotta uttrycker en idealsituation där hon vill få eleverna att läsa specifika verk. Samtidigt tror hon att eleverna ändå inte skulle göra det på grund av bristande motivation av olika anledningar.

5.4 Resurser

I alla tre intervjuer kom informanterna in på samtal som rörde det faktum att skolor har olika resurstillgångar samt vad det kan ha för påverkan på lärarens litteraturval och i en förlängning elevers möte med litteratur. Charlotta beklagade sig över den ganska strama budget hon kan röra sig med. Charlotta upplever att hon ibland har svårt att få igenom önskemål om bokinköp på grund av att pengarna läggs på annat. Hon gör jämförelser både med den danska och franska skolan där hon menar att litteraturen har en mycket högre ställning i undervisningen. Hon funderar över huruvida den svenska skolan skulle kunna gynnas av en sådan litteratursyn och till exempel tvingas lägga resurser på att ha vissa klassrumsuppsättningar av böcker. Vid diskussionen i valet av Flugornas herre (2010) menar hon att det inte nödvändigtvis behövde vara den boken som behandlades men att det blev så på grund av att det var den som fanns i klassuppsättning. Peter, Hanna och Maria verkar ha en större ekonomisk frihet när det kommer till att köpa in litteratur. Maria resonerar till exempel så här vad gäller att köpa in böcker: ”blir kanske ungefär 1000 kronor, inte mycket mer, så det har ju alla skolor råd med tänker jag” medan Charlotta redogör för samma summa men med en annan ton:

”Ehm, och När hundarna kommer fick jag lov att köpa in i klassrumsuppsättning i pocketböcker. Kostar typ tusen kronor av läro... av pengar liksom av pengapott. Men alltså det finns inte så mycket pengar och man får verkligen slåss för att köpa in klassrumsuppsättningar så det är mycket så här kopiera ur böcker eller åka till andra skolor och ha klassrumsuppsättning.”

Med det sagt kan vi dra vissa slutsatser om hur skolans ekonomi kan avgöra vilken litteratur som finns tillgänglig på olika skolor. Vi tolkar det som att skolors olika resurser kan medföra att skolan skapar en lokal kanon som i ett senare led kan få lärares litteraturval att se ut på olika sätt.

34