Vi kan utifrån vårt resultat svara på de frågor som varit utgångspunkt för detta arbete. När de fyra lärarna gör sina litteraturval är det framför allt den varierande kunskapsnivån i
klassrummet som utgör den största didaktiska utmaningen. Att hitta litteratur som passar alla är svårt och ofta får lärarna ta till högläsning, lättlästa versioner av verk samt ljudböcker för att eleverna ska få med sig en berättelse. Lärarna tar viss hänsyn till innehållet i böckerna men framförallt handlar det om att böckerna de väljer ska behandla ungdomsteman som passar elevernas åldrar. Elevgruppen påverkar valen av litteratur men främst avseende deras kunskapsnivå i läsning. Eleverna får på den ena skolan ibland vara med och lämna önskemål om litteratur men Maria menar att valen inte skiljer sig från de förslag hon får från kataloger och hemsidor som presenterar nutida populära ungdomsverk. Dessutom lyfter lärarna att det finns ett allmänt motstånd mot att läsa hos dagens ungdomar och även i denna utmaning tar lärarna hjälp av högläsning, något Peter menar är ett tidlöst gynnsamt hjälpmedel när det kommer till att få elever att läsa litteraturen de väljer. Det finns ett antal yttre faktorer som påverkar lärares litteraturval. Dels är det skolors ekonomi, lärares läsintresse och vilka böcker som finns tillgängliga på skolan. På de två skolor vi besökte upplevde vi att det fanns en skillnad i hur det pratades om möjligheter att få köpa in ny litteratur till skolan. På den ena skolan upplevde vi att det fanns problem med att få tag i pengar till nya klassuppsättningar. Den andra skolan hade en mer generös inställning till att få köpa in nya böcker. Detta medför att valen av litteratur förändras. Om Charlotta hade haft en större tillgång till ekonomiska medel för bokinköp hade hon köpt in fler böcker till skolan. Vi tolkade det som att ekonomin kan begränsa vilken litteratur som läses i klassrummet. Ekonomin begränsar vilken litteratur som kan läsas i klassrummet avseende tillgängligheten av lättlästa verk eller inlästa verk som kan stötta lässvaga elever.
Vår metod har varit välfungerande för att få fram vårt önskade resultat. Däremot önskar vi att vi i intervjuerna varit snabbare på att ställa passande följdfrågor som rör vårt syfte. Mycket tid av intervjuerna användes till att diskutera läsning i allmänhet istället för att fokusera på lärares process i valet av litteratur. Däremot vet vi inte om det nödvändigtvis hade tillkommit mer information om litteraturvalen genom att vi ställt följdfrågor om processen. Lärarna resonerade kring sin process i valet av litteratur och nämnde då att de tar hjälp av kollegor,
35
litteraturkataloger, bibliotekarien, tillgängliga klassuppsättningar och litteratur som de själva tidigare behandlat. Kanske är det inte mer komplicerat än så. Eftersom lärarna inte la märkbar vikt vid böckernas handling kompliceras inte litteraturvalet utifrån elevgruppens intressen. Vi trodde att lärarna skulle resonera mer om böckers handling och huruvida den skulle passa en mångkulturell elevgrupp, detta var dock något som det inte togs märkbar ställning till i intervjuerna. Peter diskuterar kort om hur boken Stjärnlösa nätter (2011) fungerade bra och en av anledningarna till att just den fungerade bra kunde vara för att handlingen kunde kännas igen av många elever. När vi påbörjade arbetet trodde vi att det skulle finnas en större
medvetenhet i relationen bokens innehåll och den faktiska elevgruppen. Dock har vi märkt att lärare inte riktigt vill tänka i de termerna. Vi fick aldrig något riktigt svar på varför de inte vill tänka så, men en anledning skulle kunna vara att man inte kan veta vad eleverna har för intressen och bakgrunder beroende på socioekonomisk status, postnummer eller efternamn. Charlotta säger att hon tror att det är en farlig väg att gå, men tyvärr utvecklades inte det något vidare. Det mest optimala borde kanske vara att låta eleverna själva välja böcker utifrån sina egna intressen och sin medvetenhet kring olika ämnen och kunskaper, men dessvärre har det, enligt våra informanter, inte fungerat så bra. Många av eleverna har gjort diskutabla val av skönlitteratur för att bland annat slippa läsa en svårare bok eller för att komma undan en skoluppgift på ett enkelt sätt. Om detta händer behöver läraren vara uppmärksam och framförallt lyhörd, dels för elevens sviktande intresse och motivation, men även gentemot elevens intressen och vad denne skulle kunna tänka sig vilja läsa inom olika genrer. För om eleverna slinker undan med böcker som inte upplevs som märkbart utmanande eller som inte ger dem en intellektuell och kognitiv utmaning kan de förlora en del läsförståelse och i det längre loppet kan det skapa ett glapp mellan olika grupper i samhället som senare kan bidra till ett utanförskap i samhället. Utanförskapet i samhället är något som går emot
styrdokumenten, men som bekräftas av Charlotta. Hon beklagar sig över det faktum att det finns elever som inte kan läsa och ser på den utmaningen med stort allvar.
Kanondiskussionen blir även relevant här för om eleverna hade vissa specifika verk som de skulle läsa så kan läraren med lätthet ordna så eleverna läser just de verken, men frågan är hur man som lärare motiverar för eleverna varför de ska läsa just de böckerna. Kanske synliggörs här återigen en värdering från lärarens sida. Charlotta säger att hon vid några tillfällen kan möta motstånd från eleverna och inte då med anledning av svårighetsgrad på texten, utan snarare ett allmänt läsmotstånd hos eleven. Detta medför att det kan vara en utmaning för lärare att göra egna val av litteratur, t.ex. om eleverna är motståndare till text så kanske det
36
inte är optimalt att göra ett urval av Lagerlöf eller Strindberg, utan en som lärare snarare ska välja en text som eleverna kan lättare relatera till och således bli mer motiverad till att läsa den. Charlotta nämner i intervjun att hon har ett projekt som hon kallar för lyxläsning där eleverna ska läsa fyra tillfällen á 20 minuter i veckan ur en bok som de själva har valt. Det tror vi är positivt för då får de både läsa, men de får även ta del av en berättelse som de själva kanske kan ha en större förförståelse för än om läraren hade valt bok.
Charlotta resonerar kring det faktum att skolan inte är en likvärdig skola och kopplar det till kanondiskursen. Charlotta menar att skolorna skulle vinna mycket på att använda sig av en kanon då det råder en stor olikhet skolor emellan i Sverige. Hon berättar att hon har elever som växer upp med Gripe, Lagerlöf och så vidare, men att hon även har elever som växer upp helt utan litteratur, eller på sin höjd en bok och då kanske Jag är Zlatan Ibrahimović: min
historia (2011). Hon menar att om vi hade en litterär kanon så hade eleverna fått med sig en
större litterär repertoar. Tyvärr diskuterar vi inte detta vidare i några problematiserande termer och ifrågasätter huruvida eleverna skulle kunna motsätta sig litteraturläsningen starkare om ett system bestämmer vad de ska läsa. Eftersom hon tidigare har sagt att hon möter stort motstånd från vissa elever ställer vi oss frågande om en kanon skulle kunna lösa utmaningarna med att läsningen inte är likvärdig från skola till skola, eller även från elev till elev. För vidare pratar hon nämligen om obligatorisk läsning och hon hade sin lyxläsning som ett exempel på detta. Där får eleverna möta texter som de själva väljer.
Vi upplevde att yrkeserfarenheten, likt som den gjorde i Bergmans undersökning (2011), spelar roll för vilka val lärare gör av litteraturen. De tre lärare som varit verksamma i runt 20 år, upplevde vi, hade en mer lättsam inställning till litteraturval och läsning. Där handlade det snarare om att ungdomarna skulle få läsa populärlitteratur med viss intellektuell utmaning. Medan Charlotta som är ny i yrket värdesatte kulturarv, kanonlitteratur och att eleverna skulle få med sig en gemensam kulturell referensram. Hennes inställning går i linje med till exempel resonemangen som förs i Wikströms (2006) motion som nämndes i inledningen och
Landmark & Wiklunds (2012) tankar om en kanon då Charlotta säger att läsning av klassisk litteratur skapar en större delaktighet i samhället. Landmark & Wiklund (2012) har också lyft liknande resonemang i vilka de menar att klassisk litteratur skulle kunna stärka
37
Molloy (2007) och Thavenius (1999) diskuterar svenskämnet som ett ämne under ständig konstruktion. Hur det formas i klassrummet är vad vi kan se från vår undersökning beroende av elevgrupp, skolans resurser och lärarens intressen. Skolans resurser och material är den aspekt som mest begränsar Charlotta i hennes arbete och i ett senare led kanske även konstruktionen av hennes svenskämne. Styrdokumenten är så klart högst centrala för
konstruktionen av ämne och lärares profession, men den är samtidigt väldigt tolkningsbar och utifrån lärarens har-kultur görs tolkningar som resulterar i olika avvägningar kring de
didaktiska valen. Vi har en förhoppning om att litteraturläsningen i svensk skola ska få en högre ställning än vad vi, utifrån våra respondenter, upplever att den har idag. Det skulle kunna medföra att vi som framtida lärare kan uppdatera oss oftare och göra passande litteraturval till rådande elevgrupp utifrån deras intressen och kunskapsnivå. Det optimala vore om varje skola hade tillgång till ett väl tilltaget skolbibliotek och en bibliotekarie som arbetade med litteratur och inte, som på en av våra besökta skolor, med IKT. Med dessa resurser kanske eleverna i alla fall på enskilda skolor skapa sig den gemensamma litterära referensram som Charlotta resonerar om. Däremot tror vi även att det finns för- och nackdelar med ett sådant scenario. För att återkoppla till diskussionen om det kulturella kapitalet tror vi att elevers intressen ibland går isär. Vi som lärare ska istället sträva efter att presentera olika sorters litteratur och ge dem möjligheter och ingångar till att läsa både högt ansedd litteratur och mindre högt ansedd. På så vis blir vi som framtida lärare de medlare som bland annat Bringéus (2011), Landmark & Wiklund (2012) och Woodruff & Griffin (2017) lyfter fram i sin forskning. Presentationen av olika verk ger eleverna en större repertoar att läsa in och ta del av. Senare kan eleverna själva ta ställning till vilken litteratur de uppskattar och vill läsa mer utav. Lgr11 är tolkningsbar och likaså är litteraturens värde inom olika sfärer. Den litteratur som Skolverket benämner som central i Lgr11 kanske skiljer sig på olika skolor. Detta kan bero på de yttre faktorer vi tidigare nämnt, till exempel ekonomi och tillgänglighet. Men också vilka intressen som och läskulturer som lärare besitter. Likaså gäller den kanon som Wikström (2006) förespråkar och menar att eleverna ska läsa för att skapa sig en gemensam kulturell referensram. Självklart är det av vikt att presentera det svenska kulturarvet i den svenska skolan. Men det kanske går att göra utan en bestämd lista på litteratur. Det kan istället i det avseendet vara värdefullt för lärare att kontinuerligt diskutera sina litteraturdidaktiska val med kollegor, både på sin egna skola, men även med lärare på andra skolor för att, utifrån vårt resultat som vi har kommit fram till, har lärare olika syn på vilken litteratur som ska användas. Vi tolkar det även som att de har också olika läskulturer och bakgrunder med sig in i skolvärlden.
38
Som fortsatt forskning hade det varit intressant att snarare fokusera på det faktiska utbud av litteratur som finns representerad i den svenska skolan samt analysera den utifrån olika teorier och perspektiv som rör kultur och genus. Detta blir relevant då vi ser att lärares egna erfarenheter och inställning verkade spela större roll kring de litterära valen än vad vi tidigare trott. Då hade en t.ex. kunnat studera huruvida den valda litteraturen är jämställd vad
beträffande innehållet utifrån till exempel ett genusperspektiv. Undersökningen skulle således bli att ta reda på vilka böcker som används frekvent i svenskämnet och i ett senare skede analysera dessa verk utifrån tidigare nämnda perspektiv.
39
Referenser
Asaad, Arkan. (2011). Stjärnlösa nätter: en berättelse om kärlek, svek och rätten att välja sitt liv. Stockholm: Norstedt.
Bergman, Lotta. (2007). Gymnasieskolans svenskämnen: en studie av svenskundervisningen i
fyra gymnasieklasser. Diss. Lund : Lunds universitet, 2007. Malmö.
Bergman, Lotta (2014). Berättelser i en global värld – om textval i gymnasiets svenskämne. I A. Boglind, P. Holmberg & A. Nordenstam (red.) Mötesplatser. Texter för svenskämnet (s. 245-264). Lund: Studentlitteratur.
Bringéus, Eva. (2011). När känslorna får styra: om litteraturläsning i en mångkulturell
gymnasieklass. Licentiatavhandling Malmö : Malmö högskola, 2011. Malmö.
Broady, Donald. (1990). Sociologi och epistemologi: om Pierre Bourdieus författarskap och
den historiska epistemologin = [Sociology and epistemology] : [on Pierre Bourdieu's work
and the historical epistemology]. Diss. Stockholm : Högsk. för lärarutbildning. Stockholm. Bryman, Alan. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber. CODEX (2018) Forskarens etik. Hämtad 2019-01-09, från:
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1529480532631/God- forskningssed_VR_2017.pdf
Golding, William. (2010). Flugornas herre. ([Ny utg.]). Stockholm: Bonnier.
Halvorsen, Else Marie (2001). Læreren som kulturbærer og kulturbygger. Kristiansand: Høyskoleforlaget
Ibrahimovic, Zlatan. & Lagercrantz, David. (2011). Jag är Zlatan Ibrahimović: min historia. Stockholm: Bonnier.
40
Johansson, Maritha. (2015). Läsa, förstå, analysera: en komparativ studie om svenska och
franska gymnasieelevers reception av en narrativ text. (1. uppl.) Diss. Linköping :
Linköpings universitet, 2015. Linköping.
Kommentarmaterial till kursplanen i svenska (reviderad 2017) [Elektronisk resurs]. (2017).
Stockholm: Skolverket.
Kvale, Steinar. & Brinkmann, Svend. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur
Lagerlöf, Selma. (2017). Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. Stockholm: Känguru.
Landmark, Dan. & Wiklund, Ingrid. (2012). Litteraturen, språket, världen:
andraspråksperspektiv på litteraturundervisning. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lilja, Peter. (2010). Globalisering, utbildningsreformer och nya
förutsättningar för läraryrket. Qvarsebo, Jonas & Tallberg Broman, Ingegerd (Red.), Från storslagna visioner till professionell bedömning (s. 206-220). Malmö: Lärarutbildningen,
Malmö högskola.
Long, Marie-Chantal. (2015). Den blomstertid nu kommer. Bromma: Opal.
Lundström, Stefan. (2007). Textens väg: om förutsättningar för texturval i gymnasieskolans
svenskundervisning. Diss. Umeå : Umeå universitet, 2007. Umeå.
Malmgren, Lars. (1996). Svenskundervisning i grundskolan. (2., [aktualiserade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Molloy, Gunilla. (2007). Skolämnet svenska: en kritisk ämnesdidaktik. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Nationalencyklopedin [NE]. (2018). Globalisering. Tillgänglig:
41
Nihlfors, Elisabet. (2008). Kunskap vidgar världen: globaliseringens inverkan på skola och
lärande. Stockholm: Globaliseringsrådet.
Nesser, Håkan (1998). Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö. Stockholm: Bonnier Perez, Inti Chavez (2006, 30 juli). Makthavarna måste granskas. Dagens Nyheter. Hämtad 2018-12-04, från
https://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/makthavarna-maste-granskas/
Persson, Magnus. (2012). Den goda boken: samtida föreställningar om litteratur och läsning. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Rosenblatt, Louise. (2002). Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa. Lund: Studentlitteratur.
Sundgren, Per. 1999. Demokratins kultursyn: Bengt Nerman. I L, Bergdahl, A, Burman & P, Sundgren (red.) (2012). Svenska bildningstraditioner. Göteborg: Daidalos.
Svensklärarföreningen (2017) En kanon för ökad likvärdighet i skolan. Hämtad 2018-12-04, från
http://www.svensklararforeningen.se/en-kanon-for-okad-likvardighet-i-skolan/
Sverige. Skolverket (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
2011: reviderad 2018.
Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011
[Elektronisk resurs]. (2011). Stockholm: Skolverket.
Thavenius, Jan. (red.) (1999). Svenskämnets historia. Lund: Studentlitteratur. Motion 2006/07/Ub260. Litterär kanon.§ Uppsala: Riksdagen. Hämtad från
42
Woodruff, Amanda. & Griffin, Robert. (2017). Reader response in secondary settings:
increasing comprehension through meaningful interactions with literary texts. Texas Journal
of Literacy Education, Volume 5, Issue 2. https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1162670.pdf
hämtad 2018-11-30.
Muntliga källor:
Intervju med Charlotta 2018-11-27 Intervju med Maria 2018-12-10
43
Bilagor
Intervjuguide
Institutionen för Lärande och Samhälle
Förfrågan om att delta i en studie om lärares litteraturval i grundskolans senare år
Syftet med studien är att få mer information kring hur svensklärare gör och resonerar kring sina val av skönlitteratur i svenskämnet i grundskolans senare år. Vi är nyfikna på huruvida det fria litteraturvalet i svensk skola hjälper eller stjälper lärare, samt hur verksamma lärare resonerar kring valet av
skönlitteratur i ett kulturellt heterogent klassrum. Vi vill möta lärare som undervisar i kulturellt heterogena grupper och därmed har erfarenhet av tankar kring valet av passande skönlitteratur i dessa klassrum.
Studien är inom ramen för ett examensarbete på avancerad nivå och är en del av utbildningen till ämneslärarexamen vid Malmö universitet. Studien kommer att genomföras med intervjuer under november och december 2018. Intervjun beräknas ta 45 minuter. Det är viktigt att intervjun sker i ostörd miljö, på en tid och plats som du bestämmer. Intervjun kommer att spelas in och sedan skrivas ut i text.
Den information som du lämnar kommer att behandlas säkert och redovisningen av resultatet kommer att ske så att ingen individ kan identifieras. Resultatet kommer att presenteras för och läsas av andra studenter och lärare på lärarprogrammet samt slutligen presenteras i form av ett examensarbete. När examensarbetet är färdigt och godkänt kommer det att finnas i en digital databas vid Malmö
universitet. Inspelningarna och den utskrivna texten kommer att raderas när examensarbetet är godkänt. Du kommer ha möjlighet att ta del av examensarbetet genom att få en kopia av arbetet samt ställa frågor under arbetets gång.
Vi vill vara tydliga med att deltagandet är helt frivilligt och du kan när som helst avbryta din medverkan utan närmare motivering.
Om du är intresserad och har möjlighet att medverka mailar du ett möjligt datum, tid och plats till oss, eller kontaktar oss per telefon. Har du frågor om studien är du välkommen att höra av dig till någon av oss.
Studenter:
Victoria Dahlström Kristofer Nilsson
Student Student
vict.dahlstrom@gmail.com kristoferpaulnilsson@gmail.com
44
Handledare:
Marie Thavenius Universitetslektor Marie.thavenius@mau.se
45