• No results found

5. TOTAL MATERIALS COST

5.2 MR Credit 4.1-4.2, Recycled Content

5.2.1 Teori

Syftet med det här delpoänget är att stimulera marknaden för material som helt eller delvis utgörs av återvunnet material. Vid ökad efterfrågan på material som består av återvunnet material kan miljömässiga fördelar vinnas i form av en sundare förbrukning av naturresurser.

LEED delar upp material som utgörs av återvunnet material i två olika typer av material. De två materialgrupperna går under beteckningarna pre- och post- consumer material. Pre-consumer material definieras som material som skapas från det avfall som genereras under produktionen av någon form av produkt eller material. Post-consumer material definieras som ett material som skapas genom att avfall från såväl hushåll som industri eller liknande tas till vara. Material som omfattas av definitionen för post-consumer material anses inte längre kunna

För att ett projekt skall kunna göra anspråk på en poäng inom MR Credit Recycled Content krävs det att projektet bygger in återvunna material så att summan av post-consumer material plus en hälft av pre-consumer material utgör 10 % av den totala materialkostnaden för projektet. För att projektet skall kunna göra anspråk på två poäng krävs det att summeringen som beskrivs ovan uppgår till 20 % av projektets totala materialkostnad. För komponenter som delvis innehåller återvunnet material baseras det återvunna värdet på vikten av det ingående återvunna materialet.

På grund av svårigheter att få uppgifter kring fraktionen återvunnet material i stålprodukter tillåter systemet ett schablonvärde av 25 % post-consumer material. Dokumentationen som krävs när projektet gör anspråk på poäng är den totala materialkostnaden för projektet samt en tabell över de material där återvunnet material går att härleda (USGBC, 2006).

5.2.2 Volvo Truck Center

Första steget i arbetet med att ta reda på hur stor andel återvunnet, regionalt samt snabbt förnyelsebart material som byggts in i Volvo Truck Center var att inventera den lista över materialkategorier som vi fått av projektchefen. Nästa moment var att bestämma vilka material som var aktuella enligt MasterFormat division 2-10. Volvo Truck Center är ett projekt av betydande storlek vilket innebär att ett stort antal material var aktuella. Metoden för insamlandet av uppgifter om materialen var att kontakta samtliga leverantörer per telefon. För att finna personer med kunskap om exempelvis materialsammansättning och ursprung tog vi kontakt med den person på Skanska som var kategoriansvarig7 för de avtal som fanns upprättade. I dialog med denna person blev vi hänvisade till lämpliga företrädare hos leverantörerna. I vissa fall hade de kategoriansvariga










7 Kategoriansvarig är ansvarig för uppföljning av ramavtal samt förbättring och utveckling av

stora kunskaper om materialen varför vi ej behövde kontakta leverantören angående våra frågor. I de övriga fallen ringde vi de personer vi blivit rekommenderade, förklarade vårt ärende samt frågade om det gick bra att vi skickade våra frågor via e-brev till dem.

Det e-brev som vi skickade utgjordes av bakgrundsinformation om vår undersökning samt följande frågor:

Består ert material, helt eller delvis, av något återvunnet material? (Kvantitet)

Om ert material utgörs av återvunnet material undrar vi om ni har dokumentation som styrker detta, t.ex produktdatablad eller liknande. Om er produkt inte utgörs av återvunnet material undrar vi om det finns en möjlighet att aktivt påverka valet av material, så att kvoten återvunnet material blir större i er produkt?

Var sker tillverkningen av er produkt? (Geografisk plats)


Var kommer råmaterialet i er produkt från? (Geografisk plats)

Finns det något, helt eller delvis, material i er produkt som är förnyelsebar

inom tio år? (frågan är aktuell för organiska material med cykeln skörd-uppväxt-ny skörd i åtanke)

Efter att vi fått svar på våra frågor från samtliga leverantörer visade det sig att följande produkter innehöll återvunnet material. Nedan följer en lista över produkterna med kommentarer.

◦ Armeringsstål – innehåller 100 % återvunnet stål alltså kan hela beloppet för armeringsstål användas i den totala beräkningen för återvunnet material.

◦ Plastdistanser – andelen återvunnen plast uppgick enligt leverantör till 100 % varvid hela beloppet kunde inkluderas i slutberäkningen.

◦ Håldäcksbjälklag – en kvadratmeter bjälklag utgörs av 2 % armeringsstål, leverantören hade ingen uppgift på fraktionen återvunnet stål i armeringen. När uppgift saknas för stålprodukter tillåts att antagandet att 25 % av stålet är återvunnet.

◦ Ståldörrar – innehåller 69 % stål enligt byggvarudeklaration. Uppgift på andel återvunnet stål saknades alltså räknas 25 % som återvunnet material. ◦ Ståltrappor och räcken – leverantören saknade uppgift för andelen

återvunnet stål alltså räknades 25 % som återvunnet material.

◦ Skyddsanordning för tak - leverantören saknade uppgift för andelen återvunnet stål alltså räknades 25 % som återvunnet material.

◦ Stomme - leverantören saknade uppgift för andelen återvunnet stål alltså räknades 25 % som återvunnet material.

◦ Väggelement – väggelementen utgörs av plåt och mineralull och är alltså en sammansatt produkt. Enligt LEED ska sammansatta produkters delar viktas med avseende på massa. I detta fall visade det sig att produkten utgörs av 23 % plåt. Uppgift saknas för andelen återvunnet material alltså kunde 25 % av beloppet inkluderas i beräkningen.

◦ Ventilation – leverantören saknade uppgift för andelen återvunnet stål alltså räknades 25 % som återvunnet material.

◦ Smide – leverantören saknade uppgift för andelen återvunnet stål alltså räknades 25 % som återvunnet material.

5.2.3 Diskussion

Förutsättningarna för att klara av att uppfylla de krav som ställs för denna delpoäng anser vi vara goda. Anledningen till detta påstående är att man kan tillåtas räkna stålprodukter även om leverantören inte kan redogöra för fördelningen mellan nytt och återvunnet stål i sin produkt. Detta får konsekvensen att allt stål i projektet kan inkluderas i slutberäkningen för återvunnet material. Metoden att kontakta Skanskas kategoriansvariga medarbetare då vi sökte information var framgångsrik, dels eftersom vissa kategoriansvariga kunde redogöra för det vi efterfrågade, dels eftersom att de kunde hänvisa oss till kompetenta medarbetare hos leverantörerna.

5.2.4 Slutsats Recycled Content

Volvo Truck Center skulle kunna erhålla poäng för det här delområdet, hur många poäng avgörs av vilken metod som används för att beräkna den totala materialkostnaden. Om man använder metoden för faktisk total materialkostnad skulle projektet få full poäng men om man däremot skulle använda den förenklade metoden som baseras på produktionskostnaden skulle endast en poäng kunna erhållas.

Related documents