Undersökning av en industrifastighets material och resurshantering enligt miljöcertifieringssystemet LEED

Handledare: Catarina Thormark, Ulrika Hammargren, Mattias Lindbladh Examinator: Johnny Kronvall

Undersökning av en industrifastighets material-

och resurshantering enligt

miljöcertifieringssystemet LEED

Ekstrand, John 831229-4070 Persson, Martin 821124-4036

Omfattningen av detta examensarbete motsvarar 15 högskolepoäng och har utförts av två studenter på Byggteknikprogrammet vid institutionen för Urbana studier på Malmö Högskola. Arbetet har utförts under vårterminen 2009 och har skrivits som ett samarbete mellan Malmö Högskola och Skanska Sverige AB.

Vi vill ta tillfället att tacka de personer som varit involverade, bistått med stöd och kunskap under den arbetsprocess vi genomgått vid utförandet av vårt examensarbete. Tack till: Anders Peterson för råd och hjälp med praktiska detaljer vid startskedet. Catarina Thormark för god handledning och tillgänglighet under arbetets gång. Johnny Kronvall för stöd och hjälp vid start och avslutandet av arbetet. Vidare vill vi även tacka våra handledare på Skanska, Ulrika Hammargren, Mattias Lindbladh samt Roy Andersson, som varit till stor hjälp och visat stort engagemang för både ämnesfrågan samt det praktiska arbete som krävts för genomförandet. Utöver dessa personer vill vi även tacka Aprile Clark som hjälpt oss ytterligare med språk och formalia.

The environmental certification system for buildings, LEED (Leadership in Energy & Environmental Design) was launched in 1998 by USGBC (United States Green Building Council). USGBC is a non-profit organization aiming for an expansion of sustainable building practices and education. The first of Skanska’s buildings to be certified according to LEED standards was finished in North Carolina in 2001. By the end of February 2009 Skanska made public that the system was to be adopted in their Nordic organization.

This study examines one of LEED New Construction’s six subcategories, Materials & Resources. The materials handling of a Skanska construction project has been analyzed to determine whether it could receive credits if certified according to LEED. The method used has been verbal contact with material suppliers and Skanska staff involved in the construction project. The theoretical basis has mainly been LEED for New Construction Version 2.2 and several kinds of project documentation. It is concluded in this study that the construction project analyzed could have received three of a total of 13 credits if certified.

Keywords: Environmental certification system, Materials handling, LEED, USGBC, Skanska

Miljöcertifieringssystemet för byggnader, LEED (Leadership in Energy & Environmental Design) lanserades 1998 i USA av USGBC (United States Green Building Council). USGBC är en icke vinstdrivande organisation, vars mål är att bidra till utökat hållbart byggande. Skanskas första byggnad som certifierades enligt LEED färdigställdes 2001 i den amerikanska delstaten North Carolina. I slutet av februari 2009 offentliggjordes det att Skanska skall införa systemet i sin Nordiska organisation.

Undersökningen som genomförts handlar om ett av LEED New Constructions sex delområden, Materials & Resources. Materialhanteringen för ett byggprojekt som Skanska uppfört har analyserats för att avgöra huruvida det skulle kunna erhålla poäng vid en certifiering enligt LEED. Metoden för undersökningen har varit samtal med materialleverantörer och medarbetare från Skanskas organisation som varit delaktiga i byggprojektet. Material som använts för undersökningen är LEED for New Construction Version 2.2 och projektdokumentation av olika slag. Enligt vår undersökning skulle det byggprojekt som vi analyserat kunnat erhålla tre av totalt 13 poäng vid en certifiering.

Nyckelord: Miljöcertifieringssystem, Materialhantering, LEED, USGBC, Skanska

1. INLEDNING

1.1 Syfte………...………8

1.2 Frågeställning………..………..….……8

1.3 Metod och material………..………..……8

1.4 Avgränsningar………..…………..……9

2. LEED

2.1 Bakgrund………..10

2.2 Strukturell uppbyggnad………..…..11

3. ÖVERBLICK ÖVER MILJÖCERTIFIERINGSSYSTEM FÖR

BYGGNADER

3.1 BREEAM……….…………14

3.2 Minergie………...………16

3.3 Miljöklassning av byggnader………...17

4. MATERIALS AND RESOURCES

4.1 MR Storage & Collection of Recyclables

4.1.1 Teori………..19

4.1.2 Volvo Truck Center………...21

4.1.3 Diskussion……….21

4.1.4 Slutsats Storage & Collection of recyclables………22

4.2.2 Volvo Truck Center………...…23

4.2.3 Diskussion……….…24

4.2.4 Slutsats Construction Waste Management………26

4.3 MR Credit 7, Certified Wood

4.3.1 Teori………..…26

4.3.2 Volvo Truck Center………...…27

4.3.3 Diskussion……….…31

4.3.4 Slutsats Certified Wood………32

5. TOTAL MATERIALS COST

5.1 Teori……….…33

5.1.1 Volvo Truck Center………..……34

5.1.2 Diskussion……….……35

5.1.3 Slutsats Total Materials Cost………36

5.2 MR Credit 4.1-4.2, Recycled Content

5.2.1Teori………...38

5.2.2 Volvo Truck Center………..…….…38

5.2.3 Diskussion……….…41

5.2.4 Slutsats Recycled Content……….…41

5.3 MR Credit 5.1-5.2, Regional Materials

5.3.1 Teori………..41

5.3.4 Slutsats Regional Materials………...…44

5.4 MR Credit 6, Rapidly Renewable Materials

5.4.1 Teori………..45

5.4.2 Volvo Truck Center………...…45

5.4.3 Diskussion……….…46

5.4.4 Slutsat Rapidly Renewable Materials………...…46

6. SAMMANSTÄLLNING AV RESULTAT

7. SLUTDISKUSSION

1. Inledning

1.1 Syfte

Under februari 2009 offentliggjordes det att Skanska ska införa miljöcertifieringssystemet LEED i sin Nordiska del av organisationen. Skanska blir den första byggentreprenören som kan erbjuda LEED-certifierade byggnader på den nordiska marknaden. När en byggnad certifieras enligt LEED bedöms den efter parametrar som geografisk placering, energianvändning, vattenhantering, inneklimat, material- och resursanvändning samt innovation och design. Syftet med den här rapporten är att identifiera och ge förslag till lösningar på problem i anslutning till material- och resursanvändningen som svenska entreprenörer, arkitekter, konsulter och andra aktörer som är involverade i byggprocessen kan ställas inför vid implementeringen av det i Sverige nyligen införda miljöcertifieringssystemet LEED.

1.2 Frågeställning

Eftersom systemet är utvecklat med den amerikanska byggprocessen och marknaden som underlag kan vissa svårigheter tänkas uppstå när systemet implementeras i ett svenskt byggprojekt. I den här rapporten ämnar vi identifiera dessa problem som aktörer i byggbranschen kan ställas inför då byggnader skall certifieras enligt LEED, och ge förslag till lösningar.

1.3 Metod och material

För att kunna identifiera problem och dess karaktär har vi valt att arbeta med en befintlig byggnad vars material- och resursanvändning vi ska undersöka. Den byggnad som vi studerat är Volvo Truck Center. Volvo Truck Center är ett projekt som uppförs av Skanska Hus Syd, öster om Malmö nära en mindre ort vid namn Sunnanå. Byggnaden som Skanska uppför åt Volvo omfattar lokaler som rymmer verkstadsfaciliteter samt kontorsutrymmen, där överlämnande och slutbesiktning genomfördes 27 Mars, 2009.

Vi ska gå igenom den projektdokumentation som uppförts med anknytning till material- och resursanvändning för Volvo Truck Center. Undersökningen av dokumentationen för vårt referensprojekt kommer att ge oss indata som möjliggör beräkningar för att kunna avgöra om Volvo Truck Center skulle kunna erhålla några poäng ur LEED-systemet. Genom att utföra denna undersökning tror vi att det kommer visa sig vilka frågor som projektörer och entreprenörer måste fokusera på och planera väl för att genomförandet av LEED-certifieringar skall fungera bra i framtiden.

Arbetet med att lokalisera svårigheter som kan uppstå då LEED tillämpas i den svenska byggprocessen skall gå till på följande vis. Första steget i arbetet är att studera kapitlet som handlar om material- och resurshantering i LEED for New Construction Version 2.2. Då vi studerat detta material kommer vi att ha en god uppfattning om vad som krävs för att ett byggprojekt skall få olika poängansökningar godkända.

Nästa steg blir att studera vårt referensprojekt. Vi kommer att inventera de material som byggts in i projektet och utföra beräkningar för att ta reda på om Volvo Truck Center skulle kunna få några poäng inom material- och resurshanteringsområdet vid en tänkt LEED-certifiering. När detta arbete utförs kommer vi ta kontakt med materialleverantörer för att reda ut om materialen de levererat uppfyller de krav som ställs för att projektet skall kunna erhålla poäng vid en ansökan. I arbetet med att samla in data från leverantörer tror vi att de svårigheter som systemet kan innebära kommer att visa sig.

1.4 Avgränsningar

Vi avgränsar vår undersökning till att omfatta delområdet material- och resurshantering inom LEED New Construction. Anledningen till att vi avgränsar oss till detta delområde är att det är relevant då vi studerar till byggnadsingenjörer

avgränsning, att studera ett delområde inom LEED ansågs motiverat inom ramen för vår uppsats. Vidare avgränsar vi oss till att endast undersöka de delpoäng som Volvo Truck Center skulle kunna göra anspråk på. Inom delområdet material- och resurshantering ingår två områden som inte är aktuella för Volvo Truck Center, då projektet tillhör kategorin nybyggnation. Dessa områden ingår inte i vår undersökning men vi kommer kortfattat att redogöra för vad dessa innebär.

Det första området som faller utanför ramen för vår undersökning handlar om renoveringar. Syftet med delområdet är att förlänga livscykeln för byggnader eller delar av dem. Genom att minska rivning och nyproduktion av byggnader genereras mindre avfall och utnyttjande av naturresurser blir mindre. Det andra delområdet som inte är aktuellt för undersökningen behandlar begagnade byggdelar. Syftet med detta delområde är att återanvända material och produkter för att minska behovet av utvinning av råmaterial från naturen.

Vår undersökning utförs utefter de förutsättningar som ges i LEED for New Construction Version 2.2, eftersom det var den senast tillgängliga versionen som fanns tillgänglig då undersökningen startades.

2. LEED

2.1 Bakgrund

LEED är ett internationellt miljöcertifieringssystem, följande text baseras på (USGBCs webbplats, 2009), och är en produkt av United States Green Building Council. LEED används som ett redskap för att systematiskt arbeta med utformning, drift och underhåll av högpresterande gröna byggnader och dess omgivning.


Arbetet med att ta fram miljöcertifieringssystemet LEED startades 1994 av Natural Resources Defense Council, Robert K. Watson var mannen bakom initiativet och satt med i LEED Steering Committee mellan 1994-2005. Systemet utvecklades under dessa 12 år under ledning av Robert K. Watson, med stöd från ideella organisationer, myndigheter, arkitekter, ingenjörer samt en rad branschrelaterade företag.

2.2 Strukturell uppbyggnad

Nedan listas de versioner av LEED som används idag.

◦ LEED NC New Construction and Renovations

◦ LEED CS Core and Shell

◦ LEED CI Commercial Interiors

◦ LEED EB Existing Buildings

◦ LEED Homes Residential Construction

◦ LEED HC Healthcare

◦ LEED Retail Retail stores and shops

◦ LEED Schools Educational facilities

◦ LEED ND Neighborhood Development

LEED-standarden nedan är kärnan i systemet och utgörs av de följande sex kategoriområdena, vilka representerar vidden av systemet och de miljöaspekter systemet behandlar.

◦ Sustainable sites (Hållbar utveckling av markanvändning) ◦ Water Efficiency (Vattenhantering)

◦ Materials & Resources (Material och resursanvändning) ◦ Indoor Environmental Quality (Inomhusklimat)

◦ Innovation in Design (Utveckling inom utformning)

Sustainable sites

Delområdet för hållbar utveckling syftar till att minimera den negativa påverkan en byggnad har på det ekologiska kretsloppet samt den förändring av vattenföring som naturligt finns i marken. Vidare uppmuntras det till att tillämpa och anpassa landskapsarkitektur så att byggnader och dess markutnyttjande passar in i området för uppförandet. Inom området belönas även effektivisering av byggnationsrelaterade transporter som uppstår. Andra områden som behandlas är negativa effekter av belysning, urbana värmeöar samt produktionsrelaterade utsläpp.

Water Efficiency

Målet för delområdet med vattenhantering är att effektivisera och uppmuntra till ett klokare användande av vatten, både invändigt och utvändigt. För att reducera vattenkonsumtion för inomhusbruk används vanligtvis effektivare och snålare apparaturer, och för utomhusbruk uppmuntras det till att planera för en trädgårdsskötsel med minimerad konstbevattning.

Energy & Atmosphere

Inom detta område uppmärksammas olika typer av styrning för energibesparande åtgärder. De olika metoderna varierar beroende på var man befinner sig i byggprocessen. En åtgärd kan vara att man justerar in de energikrävande installationer och apparaturer som finns inbyggda i hus och fastigheter. Ett annat förslag på en energibesparande åtgärd går ut på att öka medvetandet för konsumtionen via visuella verktyg såsom en display som indikerar förbrukningen

grafiskt. Vidare behandlar området frågor om energieffektivisering i samband med estetisk och konstruktiv utformning av byggnader, belysning samt typen av energikälla som förser byggnader.

Materials & Resources

Riktlinjerna inom området för material- och resurshantering uppmuntrar till att reducera den del av byggarbetsplatsernas avfall som går till deponi. Andra områden som behandlas är återanvändning av byggnader och byggnadsmaterial. Vidare aspekter som delområdet omfattar är andelen återvunnet material för de ingående produkterna, var produkterna utvinns, odlas, skördas, produceras samt transporteras. Detta område syftar till ett mer hållbart byggande och att framtagning av nya produkter vägs mot redan befintliga eller andra långsiktigt hållbara lösningar, såsom användning av snabbt förnyelsebara material eller exempelvis träprodukter inköpta från kontrollerade skogsbruk.

Indoor Environmental Quality

Inom detta område behandlas tillvägagångssätt för att hantera och förbättra kvaliteten på inomhusluft samt skapa förutsättningar för att tillgodogöra sig naturligt dagsljus och skapa goda akustiska förhållanden.

Innovation in Design

Inom detta område belönas projekt som strävar efter förbättring och använder innovativ teknik för att höja en byggnads prestanda utöver vad som fordras enligt övriga LEED-poäng. Initiativ som syftar till förfining av systemet i form av fler aspekter som värnar om grönt byggande värderas även inom detta område. Vidare belönas projektet med poäng om det finns en LEED-ackrediterad medarbetare involverad i arbetet så att säkerställning av ett integrerat synsätt på utformning och byggnadsverksamheten sker.

Certifiering

Vid ansökan om att certifiera en byggnad utförs detta genom en tredjepartscertifiering som genomförs av Green Building Certifications Institute.

3. Överblick över miljöcertifieringssystem för byggnader

För att ge möjlighet till en ökad förståelse av rapporten har vi valt att presentera en överblick över några olika miljöcertifieringssystem för byggnader som används i branschen. De system som ryms i överblicken har valts med rapporten En svensk standard för byggnaders energiprestanda och energiklassning (Wahlström, 2008) som underlag. Åsa Wahlström redogör för hur en standardisering av byggnaders energiprestanda och energiklassning skulle kunna utformas. I hennes rapport omnämns ett antal miljöcertifieringssystem för byggnader. Systemen som beskrivs delas upp i de system som fokuserar enbart på byggnaders energiprestanda och de system som väger in ytterligare parametrar så som materialanvändning i sina bedömningar. I vår överblick över miljöcertifieringssystem redogör vi för de senare systemen.

3.1 BREEAM

BREEAM står för Building Research Establishment Environmental Assessment Method och är ett miljöcertifieringssystem för byggnader som lanserades i Storbritannien 1990, den första versionen gjorde det möjligt att certifiera kontorsbyggnader och bostäder. För att kunna erbjuda ett så heltäckande certifieringssystem som möjligt uppdateras BREEAM regelbundet, i dagsläget finns det möjlighet att certifiera i stort sett vilken typ av byggnad som helst. Certifieringssystemet BREEAM kan liknas vid ett träd där BREEAM är stammen

i systemet, stammen förgrenar sig sedan i ett antal mindre modeller, grenar, som täcker in i stort sett alla typer av byggnader. I den händelse att en beställare önskar certifiera en byggnad som faller utanför de redan definierade versionerna finns möjligheten att använda sig av det så kallade BREEAM Bespoke programme, som möjliggör certifiering av en byggnad där det ännu inte utvecklats en version av BREEAM. Exempel på de olika förgreningarna i systemet är BREEAM Ecohomes, BREEAM Healthcare, BREEAM Industrial och BREEAM International, totalt finns det åtta olika versioner av systemet.

BREEAM är uppbyggt kring åtta olika områden där varje område kan dela ut en viss mängd poäng. Poängen faller ut om byggprojektet klarar av olika kriterier som definieras i de olika delområdena. Dessa poäng viktas sedan till en total poängsumma. Vissa poäng är värda mer, vissa mindre, beroende på vilken miljöpåverkan de omständigheter som ligger till grund för dem har. De olika delområdena som ligger till grund för poängsättningen är:

◦ Ledning/Management ◦ Hälsa och välbefinnande ◦ Energi

◦ Transport ◦ Vatten

◦ Material och avfall

◦ Landanvändning och ekologi ◦ Föroreningar

När den totala poängsumman är känd avgörs vilken nivå projektet uppnår. De olika nivåerna är pass, good, very good, excellent och outstanding.

Building Research Establishments1 (BRE) fungerar som kontrollinstans för certifieringssystemet. När certifieringsprocessen är färdig och projektet är godkänt får projektet en plats i den databas som BREEAM upprättat för certifierade byggnader (BREs webbplats, 2009). För närvarande finns det ungefär 110 000 certifierade byggnader i denna databas. NCC har deklarerat att de kommer att använda sig av BREEAM för att certifiera sina projekt i framtiden (Ringström, 2009), (Newsdesk, 2009).

3.2 Minergie

Minergie är ett system för kvalitetsmärkning av nyproducerade och renoverade byggnader som utvecklats i Schweiz. Varumärket Minergie drivs av en förening med samma namn som stöds av den Schweiziska staten, de 26 kantonerna samt olika företag. 1994 började Dr Ruedi Kriesi och Heinz Uebersax utveckla systemet, fyra år senare var systemet moget för att certifiera sina första byggnader.

Inom Minergie finns ett flertal så kallade ”produkter” vilka är förgreningar som specialiserar sig på olika områden och byggnader. De olika delarna är Minergie, Minergie-P, Minergie-Eco, Minergie-P-Eco och Minergie-Modul. Minergie fokuserar på energianvändning, Minergi-P fokuserar också på energi, men kraven är hårdare än i det konventionella Minergie (P står för passivhus). I Minergie-Eco införs parametrar som materialanvändning, återvinningsmöjligheter, inneklimat och ljudmiljö. Minergie-P-Eco är den mest heltäckande produkten och utgörs av en kombination av de tidigare nämnda produkterna.

1 _{Building Research Estblishment är en organisation som utför forskning, utbildning, konsultering,}

Minergie-Modul kan jämföras med svensk P-märkning som är ett kvalitetssystem där SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut utfärdar certifikat för produkter som uppfyller ställda standarder. Minergie-Modul kan dock erbjuda fler byggnadsdelar än vad P-märkning kan.

Det centrala för alla Minergieprodukter är byggnadens energianvändning. Beräkningen av byggnadens energiförbrukning delas upp i flera delsteg. Först beräknas byggnadens värmebehov (Qh), vilken baseras på den Schweiziska standarden SIA 380/1, som är framtagen med hjälp av ISO 13790, vilken redovisar beräkningsmodeller för årlig energiåtgång för byggnader, orsakad av värmning och kylning (ISOs webbplats, 2008). Det beräknade värmebehovet måste uppfylla Minergies grundkrav, vilket säger att värmebehovet skall vara högst 80 % av vad SIA 380/1 tillåter. Nästa steg är att beräkna byggnadens uteluftsflöde och den mekaniska ventilationens uppvärmningsbehov. Sedan utförs en beräkning över byggnadens årsvärmebehov, även denna beräkning måste klara krav ställda krav i SIA 380/1. Efter detta beräknas den årliga mängd energi som byggnaden kommer kräva för uppvärmning, varmvatten och fastighetsel uppdelad på olika energibärare. Sist omvandlas den energi som byggnaden kräver till ett viktat värde som kontrolleras i förhållande till de krav som Minergie ställer. Beräkningarna utförs av en anlitad energiingenjör, beräkningarna skickas till ett certifieringskontor som granskar beräkningarna och beslutar om certifieringen godkänns eller inte. Minergie är aktuellt för export till Sverige men Minergie-P och Minergie-Eco har inte använts i tillräckligt stor omfattning för att kunna exporteras (Olsson & Jagemar, 2008).

3.3 Miljöklassning av byggnader

Miljöklassning av byggnader är ett projekt som togs i bruk våren 2008 och som finansierats av Bygga-bo-dialogen, Formas-BIC, Energimyndigheten samt en projektgrupp med representanter från ett antal företag. Miljöklassningssystemet

avser att främja människors hälsa, värna om miljön och uppmana till energibesparingar för såväl fastighetsägare som villaägare. Systemet har utvecklats med hänsyn tagen till såväl nationell som internationell forskning och kan på så vis tillgodogöra sig både nationella samt internationella erfarenheter. Framtagningen av systemet har letts av forskare vid KTH, Chalmers och Högskolan i Gävle, vidare har samma projektgrupp bidragit med utvecklingsarbetet.

Vid framtagandet av systemet har man valt att fokusera på områdena energi, innemiljö, kemiska ämnen samt särskilda miljökrav. Inom området energi bedöms energianvändningen med hjälp av energifakturor, energibehovet med beräkningar och fakturor samt energislag via handberäkning. Området innemiljö omfattas av aspekterna ljudmiljö, luftkvalitet, termiskt klimat och dagsljus, fukt och vatten. Till grund för miljöklassningen inom detta delområde ligger information från fakturor samt beräkningar. Dessa aspekter har lyfts fram som de viktigaste hälsoproblemen relaterade till byggnadens innemiljö. Metoden vid klassificering inom nämnda områden bygger på mätningar, besiktningar och bedömningar. Området kemiska ämnen beaktar utfasade produkter med hjälp av expertis inom området, dokumentation i form av databas, förekomst i form av inventering och analys av byggdelar. Då byggnader med egna VA-system skall certifieras analyseras områdets särskilda miljökrav där aspekterna övergödning och dricksvattenkvalitet behandlas.

För att hantera de olika resultaten som framkommer vid mätningarna, besiktningarna och de andra måttstockarna som används vid kvantifiering för samtliga ingående parametrar används en betygsskala i fyra nivåer, presenterat som A-D. De olika bokstäverna indikerar hur väl en byggnad mäter sig relativt samhällets krav. C anger nivån för de minimikrav som ställs enligt samhällets byggregler för nybyggnation medan D anger en nivå som ligger under de krav som ställs. A och B är båda nivåer som ligger över de ställda kraven från samhället (Bygga-Bo-Dialogen, 2008).

4. Materials & Resources

Miljöcertifieringssystemet LEED tar hänsyn till olika områden och parametrar då byggprojekt skall certifieras. I vår undersökning ska vi fördjupa oss i de poänggivande områden som omfattas av material och resurshantering. Totalt kan 13 poäng erhållas inom delområdet för material och resurshantering, vilket motsvarar ungefär 20 % av den totala poängsumman för LEED New Construction Version 2.2. I delområdet material och resurshantering finns ett grundkrav som måste uppfyllas för att LEED-certifiering överhuvudtaget skall vara möjlig. De olika områdena som behandlas i delområdet för material och resurshantering är: ◦ Storage & Collection of Recyclables

◦ Building Reuse

◦ Construction Waste Management ◦ Materials Reuse

◦ Recycled Content Regional Materials ◦ Rapidly Renewable Materials

◦ Certified Wood

4.1 MR Storage & Collection of Recyclables


4.1.1 Teori

I de olika delområdena som LEED är uppbyggt av finns det så kallade Prerequisites, ett Prerequisite är ett grundläggande krav för att byggnader skall kunna LEED-certifieras överhuvudtaget. Skillnaden jämfört med övriga poäng i systemet är att dessa måste uppfyllas medan övriga poäng kan utelämnas om så önskas. I rapporten benämns Prerequisite som grundkrav.

Tabell 1

Det grundkrav som måste uppfyllas i anslutning till Materials & Resources handlar om förutsättningar för att kunna sortera det avfall som uppkommer i samband med de aktiviteter som förväntas äga rum då byggnaden tas i bruk. Genom att styra existensen av faciliteter för sortering av avfall kommer kvantiteten avfall som sänds till deponi att minska.

Grundkravet som måste uppfyllas är att det skall finnas ett utrymme där sortering och förvaring av avfall, exkluderat från farligt avfall, kan äga rum. Utrymmet skall vara lätt tillgängligt för dem som brukar lokalerna. Givetvis är möjligheten att sortera avfall i fler fraktioner bättre än i färre, minimikravet är dock att det skall finnas möjlighet att sortera papper, kartong, glas, plast och metall. Hur stor yta som miljözonen kräver står i relation till ytan på det aktuella projektet, för att avgöra hur stor miljözonen behöver vara används Tabell 1.

Ansökan om godkännande av grundkrav kan skickas in för utvärdering till USGBC redan under projekteringen av byggnaden. Det som skall bifogas ansökan är dokument som styrker att det kommer att beredas plats för en miljözon, som är tillräckligt stor i förhållande till projektets yta. I ansökan skall en beskrivning över aktuella fraktioner som miljözonen är utrustad för bifogas. Utöver dessa obligatoriska delar kan, om så önskas, en förklaring till speciella omständigheter som inneburit särskilda beslut angående tillvägagångssättet för att uppnå grundkravet bifogas (USGBC, 2006).

Commercial Building Minimum Recycling Kommersiell Minsta area för

Square footage (sf) Area (sf) byggnad (~m²) återvinning (~m²)

0 to 5000 82 0 till 465 8

5001 to 15 000 125 466 till 1394 12

15 001 to 50 000 175 1395 till 4645 16

50 001 to 100 000 225 4646 till 9290 21

100 001 to 200 000 275 9291 till 18581 26

4.1.2 Volvo Truck Center

För att undersöka om Volvo Truck Center uppfyller grundkravet har vi använt oss av de konstruktionsritningar som byggnaden har uppförts utefter. Utanför den västra verkstadsdelen har det monterats ett skärmtak, under detta skärmtak har det reserverats utrymme för sortering av avfall, en miljözon. Skärmtakets yta mäts till 58 m2. Genom att använda tabell 1 kan vi, utan att känna ytan för Volvo Truck Center konstatera att storleken av ytan för grundkravet är uppfyllt. Anledningen till att vi kan avgöra detta är att en miljözon med ytan 46 m2 är tillräcklig för byggnader av storleken 18 582 m2 eller större, alltså är miljözonen tillräckligt stor för en byggnad med vilken yta som helst.

Det krav som ställs angående ytan för miljözonen är uppfyllt. För att kunna se med vilken marginal projektet klarar sig mäter vi upp ytan för Volvo Truck Center. Mätningen visar att brukbar yta uppgår till ungefär 5 600 m2. Minsta yta för miljözon för det aktuella projektet skulle alltså vara 21 m2. Marginalen är minst sagt god, Volvo Truck Centers miljözon är ungefär 175 % större än vad som krävs.

4.1.3 Diskussion

I fallet Volvo Truck Center kan vi konstatera att det grundkrav som ställs för material och resurshantering är uppfyllt. Det projekt som vi studerat har en miljözon som är betydligt större än vad systemet kräver. Samtal med medarbetare som är insatta i miljöfrågor anser att merparten av de byggnader som uppförs i Sverige har goda förutsättningar för återvinningshantering. Det faktum att det är kunden som bestämmer om byggnaden skall certifieras eller inte talar för att avsaknad av utrymme för miljözon förmodligen inte kommer finnas. Det är dock viktigt att känna till i projekteringsskedet att det är absolut nödvändigt med en tillräckligt stor miljözon för att byggnaden skall kunna certifieras enligt LEED.

4.1.4 Slutsats Storage & Collection of Recyclables

Volvo Truck Center uppfyller grundkravet och vi ser inga hinder eller problem för att grundkravet ska kunna uppfyllas i framtida projekt.

4.2 MR Credit 2.1-2.2, Construction Waste Management

4.2.1 Teori

Byggprojekt genererar stora mängder avfall vilket måste transporteras, sorteras och bearbetas. Hanteringen av byggavfallet medför miljöpåverkan, som står i relation till kvantiteten avfall. Syftet med MR Credit 2.1-2.2 är att minska den fraktion av byggavfall som skickas till deponi och förbränning. LEED for New Construction Version 2.2 föreslår inledningsvis att kvantiteten av byggavfall kan minskas genom att material som går till spillo under uppförandet av projektet skall skickas tillbaka till tillverkaren, eller transporteras till en passande aktör.

Under delområdet material och resurshantering kan två poäng erhållas i anslutning till hanteringen av det avfall som uppkommer under produktionen. För att projektet skall kunna ansöka om de poäng som är kopplade till avfallshanteringen krävs det att två krav uppfylls. Det första som måste uppnås är att minst 50 % av avfallet exklusive farligt avfall skall återvinnas. Det andra kravet som skall uppfyllas är att en avfallsplan skall upprättas. Avfallsplanen skall bland annat tala om vilka material som inte skall sändas till deponi eller förbränning och om avfallet skall sorteras på plats eller skickas iväg för sortering. Ansökan om poäng upprättas under produktionsskedet och skall innehålla en tabell med en generell beskrivning av det material som utgör avfallet, var och vem som tar emot avfallet och kvantiteten som skickats iväg från projektet. För att projektet skall erhålla två poäng krävs det utöver att avfallsplanen upprättas, att minst 75 % av avfall exklusive farligt avfall går till återvinning (USGBC, 2006).

Fig.1

4.2.2 Volvo Truck Center

Två företag har anlitats under uppförandet av Volvo Truck Center för att transportera och bearbeta det avfall som genererats, det ena företaget har tagit hand om betong och blandade massor medan det andra företaget har sörjt för hanteringen av övrigt byggavfall så som trä, gips, plaster etc. På arbetsplatsen har avfall sorterats i fraktionerna brännbart avfall, gips och avfall till sortering. Slutgiltig sortering har sedan genomförts av det företag som hämtat avfallet. Företagen som hämtat avfall har kvartalsvis redovisat de kvantiteter som hämtats från projektet. De siffror som ligger till grund för vår värdering huruvida Volvo Truck Center skulle kunna erhålla poäng för sin avfallshantering grundar sig på data för fem kvartal, slutredovisningen för projektet fanns inte tillgänglig då denna rapport genomfördes.

Total kvantitet avfall för projektet vid skrivande stund uppgick enligt uppgift från avfallshanterarna till 97.7 ton. Den procentuella fördelningen av avfallet åskådliggörs i Figur 1.

4.2.3 Diskussion

Efter att ha undersökt möjligheten att kunna tillgodoräkna sig poäng för avfallshanteringen anser vi att de poäng det handlar om finns inom räckhåll. Avfallshanteringen i Sverige skiljer sig mycket jämfört med USA, där en betydande del av byggavfall skickas till deponi eller bränns enbart för att minska volymen avfall. I Sverige finns sedan 2001 en förordning (Förordningen om deponering av avfall, SFS 2001:512) som reglerar deponeringsavfall, kortfattat förbjuder förordningen att brännbart avfall deponeras.

Målet för delområdet är bland annat att minska kvantiteten byggavfall som går till förbränning. Tidigare kunde projekt inte tillgodoräkna sig den kvantitet avfall som bränns för utvinning av energi. I den händelse att ledningen i ett projekt anser att deras förfarande i anslutning till någon poäng borde godkännas, men i nuläget inte godkänns, kan en CIR2 skickas till USGBC. I en CIR kan företrädare för ett projekt argumentera för varför deras sätt att lösa en uppgift borde accepteras av LEED. När en CIR upprättats skickas den in till USGBC, som tar ställning till om det som uttrycks är rimligt eller inte. För att underlätta tolkning av vad som krävs för att uppnå olika poäng samlas de CIR som skickats in till USGBC i en databas som är öppen för registrerade medlemmar. I databasen kan man finna information om oklarheter som uppstått vid tidigare projekt.

Ett exempel på en CIR med relevans för avfallshanteringen på Volvo Truck Center handlar om ett projekt som har sålt sitt brännbara avfall till ett företag som bland annat utvunnit bränsle av avfallet. Att bränsle utvinns ur det brännbara materialet medför att en mindre mängd nytt material måste skördas för att utvinna bränsle, vidare görs besparingar av naturgas och olja om bränslet utvinns. Detta är saker som är viktiga i LEED, alltså ansåg USGBC att deras avfallshantering var god nog för att de skulle kunna uppnå poäng. En liknande argumentation skulle kunna föras för fallet Volvo Truck Center, där det brännbara avfallet omvandlas

till fjärrvärme, som på samma vis bidrar till att till exempel mindre olja behöver brännas för att värma bostadshus.

Efter att ha konsulterat medarbetare från Skanskas organisation i USA som har varit med vid projekt där byggnader har certifierats enligt LEED har vi kunnat konstatera att brännbart avfall som bränns för utvinning av energi numera kan tillgodoräknas vid beräkningen för de poäng som kan erhållas inom delområdet. Vi kan alltså dra slutsatsen att Volvo Truck Center skulle kunna göra anspråk på ett poäng inom det aktuella delområdet eftersom det finns dokumentation som styrker att 61 % av det avfall som genererats under uppförandet av projektet har sorterats på plats.

Det avfall som sorterats av avfallshanteraren kan i dagsläget inte räknas hem för projektet, även om stora delar av avfallet återvinns. Anledningen till att detta avfall inte kan tillgodoräknas är att det inte går att få en exakt uppgift om kvantitet för de ingående delarna i det blandade avfallet. Uppgifterna för det blandade avfallet som avfallshanteraren lämnar ut till sina kunder baseras på schablonvärden, den faktiska mängden av de olika fraktionerna förblir alltså okänd för kunden.

Under vår undersökning har vi fört en diskussion med avfallshanteraren angående möjligheter att få exakt data över det avfall som skickas till sortering, och på så sätt kunna härleda innehållet i alla containrar med blandat avfall. Kommentaren från avfallshanteraren var att det som vi frågade efter skulle vara mycket omständigt att genomföra i praktiken. De menade att det är föga troligt att genomföra det som efterfrågades i dagsläget. Det största problemet ansåg de var att deras resurser inte skulle räcka. De uttryckte vidare att det inte skulle vara ekonomiskt försvarbart, om de skulle föra statistik över varje container skulle det bli betydligt dyrare att ta hand om avfallet.

4.2.4 Slutsats Construction Waste Management

Volvo Truck Center uppfyller ett av de krav som finns definierade för delområdet som behandlar avfallshantering, nämligen att mer än 50 % av avfallet exklusive farligt avfall inte går till förbränning eller deponi. Det finns dock inte någon avfallsplan, alltså hade Volvo Truck Center inte kunnat göra anspråk på det här poänget. Förslag till åtgärd blir att upprätta den avfallsplan som efterfrågas och att sorteringen av avfall intensifieras på plats för respektive projekt. Vid sortering på plats minskar den del av avfallet som avfallshanteraren lämnar schablonvärde för och som således inte kan tillgodoräknas i ansökan.

4.3 MR Credit 7, Certified Wood

4.3.1 Teori

Syftet med detta delpoäng är att uppmuntra till att ta ansvar för den miljöpåverkan som skogsskövling bidrar med vid tillverkning av dels färdiga träprodukter, så som möbler och inredningar, men också rena byggprodukter som träplank och reglar. För att få tillgodoräkna sig poäng från detta område måste minst hälften av den totala mängden inbyggt trä i projektet vara certifierat enligt Forest Stewardship Council3 (FSC). Vad som räknas som inbyggt trä är stomme, bjälklag, golv, dörrar, lister etc.

Kravet för att man skall kunna räkna med en viss träbaserad produkt är att den skall vara permanent installerad i projektet. Undantag finns dock för trä som inhandlats för tillverkning av formar eller temporära säkerhetsbyggnationer, såsom räcken eller avskärmningar. Träbaserade produkter av den sistnämnda

3 _{Forest Stewardship Council är en organisation som omfattas av ett system som bygger på}

frivillig certifiering av ansvarsfullt skogsbrukande och är uppbyggt av tre kamrar där samtliga medlemmar är indelade i den ekonomiska kammaren, miljökammaren samt den sociala kammaren där samtliga delar har lika stor rösträtt.


typen är valfri och väljs med i kalkylen om man finner det lämpligt för det aktuella projektet. Kravet för att få räkna med dessa typer av träprodukter är i så fall att samtliga produkter inkluderas i den totala materialkostnadsberäkningen. För produkter som fungerar som tillfälliga hjälpmedel får man bara tillgodoräkna sig summan för dessa material vid ett projekt. Vidare finns det även möjlighet att räkna in möbler i den totala kalkylen för certifierat trä, men den kostnaden måste i så fall inkluderas konsekvent genom MR Credits 3-7.

Den dokumentation som krävs och som ska ligga till grund för ansökningen till USGBC vid poängansökan är information som beskriver en produkt eller en del av en produkt som marknadsförs med FSC-märkning. Informationen som krävs är produktnamn, tillverkarens namn samt ett Chain of Custody-nummer.

För att säkerställa att FSC-märkta produkter skall kunna spåras under produktionsprocessen krävs en så kallad Chain of Custody, vilket innebär att produktens härkomst kan härledas. Detaljnivån för detta dokument kräver att det redogörs för var råmaterialen kommer ifrån, var materialen är bearbetade, var tillverkningen av produkten sker samt dokumentation för alla transporter. Spårbarhetssystemet gör det möjligt för konsumenten att köpa träprodukter från kontrollerade skogsbruk eftersom detta system kontrollerar virkets ursprung. Chain of Custody-certifiering är till för företag som handlar, förädlar eller bearbetar FSC-certifierade träprodukter. Företag får endast profilera sig med FSC’s logotyp om de är Chain of Custody-certifierade (FSC International Centre 2005), (USGBC, 2006).

4.3.2 Volvo Truck Center

Innan vi startade utredningen av hur mycket FSC-certifierat trä som fanns inbyggt i Volvoprojektet gjorde vi en plan för hur vi skulle försöka lösa problemet. Planen startades med att vi tog kontakt med projektchefen vid Volvo Truck Center och

till information om det inbyggda material som använts i projektet. Det material som byggts in och köpts av Skanska var presenterat som summa kronor per kategori.

Från den lista över inbyggt material vi blev tilldelade urskiljde vi vilka kategorier som kunde tänkas innehålla dels rent trä, dels olika typer av sammansatta träprodukter. Härvid kunde vi urskilja vad som kom att räknas med i utredningen, detta var den första utgallringen för vad som tänkbart skulle kunna klassificeras som FSC-certifierat trä.

Efter en sammanställning kom vi fram till att det fanns sju olika kategorier innehållande inbyggt trä. Dessa kategorier var namngivna som Innerdörrar, Virke, Övriga skivor, Plywood, Skåpssnickerier, Lister och Specialinredningar. För att få reda på vad som rymdes under dessa kategorier använde vi oss av de projektpärmar som innehöll offerter över det arbete som utförts, men också mer specifikt vilken typ av material som använts då arbetet utfördes. I dessa pärmar fann vi även namn och telefonnummer till den kontaktperson som hanterat ärendet från leverantörens sida, och som följd blev samma person den som fick ta emot samtalet från oss. I det fall då det inte fanns tillräckligt med information i projektpärmen för det inbyggda materialet använde vi oss av utdrag från affärssystemet IBX4_{, där vi kunde hitta information om kontaktpersonerna.}

De leverantörer som var aktuella för utredningen av trä var en dörrtillverkare, en byggvaruåterförsäljare, en kökstillverkare samt en bastuleverantör. Innan kontakt togs med leverantörerna gjorde vi en förundersökning i form av att besöka samtliga leverantörers webbplatser för att få en uppfattning om hur långt de kommit med miljöarbetet och för att se om vi kunde få svar på vår fråga utan att kontakta leverantören. Det vi fann på de olika leverantörernas webbplatser var

byggvarudeklarationer, lite information om ISO-certifieringsstandarder samt riktlinjer för hur de olika leverantörerna skall uppfylla sina mål inom deras miljöarbete. Utfallet av den undersökningen gav oss inte tillräckligt med information för att kunna ta ställning till om kravet för märkning enligt FSC var uppfyllt för produkten eller ej. Eftersom det krävdes ytterligare och mer utförlig utredning för att få svar på vår fråga tog vi kontakt direkt via telefon.

Förfarandet med de berörda parterna fungerade så att vi tog första kontakten via telefon, anledningen till att vi tog kontakten via telefon var att vi ville ha en direkt kontakt med den person som företrädde respektive organisation. Till samma person, eller den person som vi blev hänvisade till skickade vi ett e-brev där vi bifogade information om vårt arbete och de frågor som vi behövde ha svar på.

E-brevet som vi skickade ut till de olika kontaktpersonerna var utformat enligt en och samma standard, dock med mindre avvikelser så att leverantören lättare skulle förstå varför han eller hon blivit involverade.

Dörrtillverkaren

Den första leverantören vi tog kontakt med var dörrtillverkaren, en leverantör med upprättat Sverigeavtal5. De produkter som levererades innehållande trä var två typer av dörrar samt ett glasparti. Uppbyggnaden av glaspartiet bestod av en karm och fyllning där karmen var tillverkad av massiv furu och fyllningen bestod av en kärna av spånskiva och fur. Byggvarudeklarationen som vi hittade på leverantörens hemsida var upprättad som en generell deklaration för samtliga trädörrar ur deras trädörrssortiment och innehöll ingen information om FSC-märkt trä, därav gav den oss inget svar på vår fråga heller. Vi kontaktade därför

leverantörens handläggare för den aktuella affären och frågade om de ingående materialen var FSC-certifierade. Svaret vi fick var att de inte visste men bad om att få återkomma via telefon med besked. Efter att utforskat saken återkom de två veckor senare med beskedet att delar av det trä som använts vid tillverkningen av produkten var certifierat enligt FSC-standarden. Eftersom de ej själva var certifierade enligt Chain of Custody kunde de inte tillhandahålla ett Chain of Custody-nummer för sina produkter. Dörrarna kunde alltså inte räknas som FSC-certifierade.

Byggvaruåterförsäljaren

Nästa kontakt togs med byggvaruåterförsäljaren som levererat byggreglar, plank, foder och lister, även denna leverantör hade Skanska upprättat ett Sverigeavtal med. På denna leverantörs hemsida fann vi en sida med miljömärkningar där det redogjordes för vilka miljömärkningar delar av deras sortiment kunde relateras till eller leva upp till. Bland annat fanns logotypen för FSC-märkta trävaror men det gick dock inte att urskilja om just de produkter som var inhandlade till det aktuella projektet var FSC-märkta. Nästa steg var att ta kontakt med leverantören för att vidare komma i kontakt med den personen som handlade ärenden av den här typen. Efter någon dag fick vi beskedet att inga av de i e-brevet listade produkterna var FSC-märkta.

Specialinredningsleverantören

Vidare tog vi kontakt med leverantören av specialinredningar för att ta reda på om deras produkter var FSC-märkta, även denna leverantör hade Skanska upprättat ett Sverigeavtal med. Med hjälp av informationen från projektpärmen för inbyggt material kunde vi tillsammans med leverantören urskilja vilka material som var aktuella att diskutera för en eventuell beräkning av certifierat trä. Efter att vi talat med handläggaren för leverantören var vi överrens om vilka komponenter som var rent trä, sammansatt trä eller inget trä alls. De material som var levererade var skåpsstommar, skåpsluckor, en bänkskiva och socklar. Leverantören kunde inte

svara oss i stunden om deras material var certifierat eller ej utan bad om att få återkomma efter att ha mottagit det standardiserade brevet vi erbjudit oss att skicka. Efter en veckas tid fick vi besked om att inga av deras produkter som blivit inbyggda i Volvo Truck Center är FSC-certifierande.

Bastuleverantören

Den sista kontakten som togs var med bastuleverantören. Kontakten med denna leverantör gick till ungefär som för de ovan nämnda leverantörerna. En skillnad jämfört med tidigare nämnda leverantörer var att denna leverantör inte hade något ramavtal med Skanska. Kontakten togs via leverantörens handläggare för den aktuella affären. Materialet som blivit inbyggt i bastun var panel av gran och lavar av asp samt ett par skivor masonit. Efter att ha förklarat vårt ärende och varför vi inkluderade personen i frågan var vi överrens om att någon representant från bastuleverantören skulle svara på vår undran om virket kunde räknas med i våra beräkningar och alltså vara godkänt enligt FSC. Leverantören svarade att delar av hans trä var FSC-märkt men han inte kunde tillhandahålla något Chain of Custody-nummer, alltså kunde vi inte tillgodoräkna oss dessa produkter i slutberäkningen för certifierat trä.

4.3.3 Diskussion

Huvudproblemet som vi ser det med Certified Wood-poänget är att kunskapen om vad FSC-märkt trä är varierade mellan leverantörerna och inom leverantörernas organisationer. De flesta personer vi varit i kontakt med, som arbetar med träprodukter, tycks ha liten insikt i vad FSC-certifiering och märkning innebär. Det finns också en stor osäkerhet om huruvida deras material är certifierat enligt FSC eller ej. En av de personerna som vi talade med förklarade för oss att anledningen till att kunskapen om certifieringen är liten beror på att i stort sett allt timmer som avverkas i Sverige skulle kunna FSC-märkas, men efterfrågan på

FSC-märkt trä är inte tillräckligt stor för att det skall kunna användas som ett försäljningsargument.

Troligtvis är andelen FSC-märkt trä som är inbyggt i Volvo Truck Center större än vad vår undersökning visar, men det går ej att härleda, vilket är ett krav för LEED-certifiering. Enligt Svenska FSC är ungefär 50 % av den totala skogsmarken i Sverige certifierad enligt FSC (FSCs webbplats, 2009). En följd av att kunskaperna kring FSC är så olika skulle kunna bidra till att kommunikationsproblem uppstår. Ett exempel på detta var då vi fick motstridig information från olika företrädare från samma leverantör. Detta scenario upprepade sig i två fall av fyra, vilket visar att i dagsläget avgörs möjligheten att köpa FSC-märkta produkter till stor del av vem du kommer i kontakt med hos leverantören.

4.3.4 Slutsats Certified Wood

Efter att ha genomfört undersökningen kunde vi konstatera att inga träprodukter hade något Chain of Custody-nummer och kan därför inte anses som certifierat trä i slutberäkningen för delpoänget. Ett förslag till hur det skall bli lättare arbeta med poänget är att de avtal som finns upprättade med leverantörer av träprodukter revideras. En dialog bör föras med respektive leverantör för att klargöra vilken informations som måste redovisas för att styrka att produkten är FSC-certifierad.

5. Total Materials Cost

5.1 Teori

Huruvida ett projekt klarar av att uppfylla MR Credit 3 till 7 avgörs genom beräkningar. För att kunna utföra dessa beräkningar krävs det att en total materialkostnad beräknas, denna kostnad kommer att utgöra indata för MR Credit 3 till 7 som en kvot mellan poängets aktuella materialkostnad och projektets totala materialkostnad.

Den totala materialkostnaden kan bestämmas på två olika vis, det ena sättet bygger på beräkningar i projekteringsskedet och det andra sättet bygger på beräkningar under eller efter produktionsskedet. Den beräkningsmodell som kan användas för att ta reda på projektets totala materialkostnad under eller efter konstruktionsskedet är en beräkning baserad på projektets totala produktionskostnader, alltså inkluderas kostnader för arbete, maskiner samt arvode. Vilka material som är aktuella för beräkningen avgörs av CSI6 MasterFormat 1995 division 2-10 (CSIs webbplats, 2009). CSI MasterFormat är en lista över olika materialkategorier där det under de olika divisionerna listas olika materialkategorier. MasterFormat kan jämföras med BSAB (Byggandets Samordning AB), ett svenskt system som underlättar för byggföretag att kategorisera arbetsmoment (BSAB 96, 2005). Första steget är alltså att lokalisera de material som är aktuella för beräkningen. När uppdelningen av material är gjord kan en total materialkostnad beräknas genom att multiplicera kostnaden för material, arbete, maskiner samt arvode med en faktor av storleken 0.45.

Det andra sättet som kan tillämpas för att ta reda på projektets totala materialkostnad utförs i projekteringsskedet med hjälp av listor över de material som planeras att byggas in i projektet, eller liknande dokument. Även i den här metoden styr CSI MasterFormat vilka material som skall inkluderas i

beräkningen. När de material som står att finna under division 2-10 i CSI MasterFormat är lokaliserade, summeras de till en total materialkostnad. I den här beräkningen inkluderas inte kostnader för arbete eller maskiner. Den här metoden omnämns som mer fördelaktig för det projekt som skall certifieras i LEED for New Construction Version 2.2, eftersom totalsumman troligtvis blir lägre, vilket i förlängningen innebär att det blir lättare att uppfylla de kriterier som ställs för de olika poängerna, men kräver också mer arbete (USGBC, 2006).

5.1.1 Volvo Truck Center

Arbetet med att ta reda på den totala materialkostnaden för Volvo Truck Center inleddes med att vi fick ta del av kostnadsunderlag från projektchefen. Dessa kostnader var uppdelade i två kategorier. Den ena kategorin omfattade det material som Skanska själv köpt och byggt in, den andra kategorin omfattade tjänster utförda av underentreprenörer. I den sistnämnda kategorin utgjordes kostnaderna av arbete, maskiner, material samt arvode.

Eftersom vår undersökning har som huvudmål att finna eventuella problem med införandet av systemet, använde vi oss av den metod som går ut på att kartlägga den faktiska materialkostnaden, vilken innebär ett mer omfattande arbete. Genom att använda den här metoden fick vi möjligheten att introducera hur systemet fungerar för de underentreprenörer som varit involverade i Volvo Truck Center och på så vis få en känsla för hur de olika aktörerna ställde sig till att lämna ut information angående det material de levererat. Vår strategi för att kartlägga den totala materialkostnaden gick ut på att vi tog kontakt med de underentreprenörer vars material gick att härleda till någon av divisionerna 2-10 i MasterFormat.

För att skapa trovärdighet kring vår uppgift ansåg vi att en personlig kontakt var av stort värde varför vi tog kontakt med underentreprenörerna via telefon. Genom

att skapa en personlig kontakt med underentreprenörerna skulle ett senare samarbete eventuellt underlättas. I samtalen med underentreprenörerna gav vi en kort förklaring till hur LEED fungerar och omfattningen av systemet. Sedan förklarade vi varför vi kontaktade dem, nämligen att vi behövde veta hur stor del av det fakturerade beloppet som utgjordes av materialkostnad. I samtalet erbjöd vi ett e-brev med standardiserad information kring LEED New Construction och vår undersökning. Syftet med att skicka ut information var att underentreprenörerna skulle ges möjligheten att svara vid ett senare tillfälle.

5.1.2 Diskussion

Det första problemet vi kom i kontakt med under vårt arbete med insamling av materialkostnader var kopplat till MasterFormat. I LEED for New Construction v2.2 refereras det till ett MasterFormat från 1995, detta är en gammal version som inte längre finns tillgänglig, vilket skapade osäkerhet vid kategoriseringen av det inbyggda materialet. Vi tog därför kontakt med Dan Haas, Development Manager från Skanska AB GSU Green Construction som är LEED Accredited Professional, för att fråga varför det refereras till en version som inte finns tillgänglig. Dan Haas svar var att versionen från 1995 fortfarande används i USA eftersom att den versionen gör det lättare att kategorisera de olika arbetsområdena. Vidare menade Dan Haas att den äldre versionen används av slentrian. Han uttryckte att det går bra att använda antingen version 1995 eller 2004, eftersom att kategorierna ser i stort sett likadana ut i båda versionerna. Strukturen i de olika versionerna är liknande men omfattningen av områdeskategorierna varierar. Innehållsmässigt finns det dock en stor skillnad, nämligen att i den senare versionen har en omplacering av markarbetena skett som numera är fördelad på division 02 samt 31-35.

Denna rockad i MasterFormat får konsekvensen att lejonparten av underentreprenören Skanska Vägs materialkostnader inte räknas med i den totala

materialkostnaden, vilket är anmärkningsvärt. Ur det perspektiv som vi undersöker LEED, genom att avgränsa oss till material och resurshantering, anser vi att det är konstigt att exkludera en så stor materialdel från beräkningen för den totala materialkostnaden. Den totala materialkostnaden blir avsevärt lägre när markarbetenas materialdel exkluderas, om Skanska Vägs material inkluderas i beräkningen för total materialkostnad skulle den stiga med 30 %. Konsekvensen av att den totala materialkostnaden blir mindre är att de poäng som har total materialkostnad som indata blir lättare att uppnå.

Vi undrar på vilka grunder de material som ingår i markarbetena kan exkluderas från beräkningen då vi anser att de har lika stor relevans för den färdiga byggnaden som exempelvis stommen. Det är inte heller så att de material som används vid markarbeten utgör mindre miljöpåverkan än de material som kategoriseras i MasterFormat division 2-10, snarare tvärtom. Bärlager och bituminösa material gör anspråk på stora kvantiteter energi dels vid utvinning och dels vid transport. I tabell 2 åskådliggörs skillnaden på Skanska Vägs faktiska materialkostnad relativt den del som blir materialkostnad enligt LEED.

Materialkostnader för markarbeten

Aktör Materialkostnad Materialkostnad MF div. 2-10

Skanska Väg 3 200 000 kr 170 000 kr

Skanska Väg, UE 2 100 000 kr 0 kr

5.1.3 Slutsats Total Materials Cost

Efter att underentreprenörerna delgivit sina materialkostnader visade det sig att den totala materialkostnaden med hänsyn tagen till MasterFormat division 2-10 kunde summeras till 18.9 miljoner kronor. Vi beräknade även materialkostnaden med metoden där man inkluderade arbete och maskiner för att kunna jämföra utfallen. Resultatet blev att materialkostnaden blev 43 % högre, alltså 27.1 miljoner kronor.

Då vi genomförde undersökningen delgav alla berörda underentreprenörer sina materialkostnader med undantag för den smed som utfört smidesarbeten till projektet. Han ansåg att han inte hade något att vinna på att bistå den information vi behövde för vår undersökning. Den information som underentreprenörerna delgav oss fick vi i form av samtal och e-post, vilket ej är tillräckligt vid en certifiering. De uppgifter som underentreprenörerna lämnar måste kunna styrkas till exempel med ett affidavit, vilket är en skriftlig förklaring i en rättslig angelägenhet. Syftet med detta juridiska dokument är att upprätta en överenskommelse om att underentreprenören kan styrka, vid en eventuell revision av USGBC, att de uppgifter som lämnats är korrekta. Vidare bedömer via att det kan vara en god idé att upprätta ett dokument, redan vid upphandling av underentreprenör, som beskriver de förutsättningar och samarbetsvillkor som krävs för att certifieringen skall kunna genomföras.

5.2 MR Credit 4.1-4.2, Recycled Content

5.2.1 Teori

Syftet med det här delpoänget är att stimulera marknaden för material som helt eller delvis utgörs av återvunnet material. Vid ökad efterfrågan på material som består av återvunnet material kan miljömässiga fördelar vinnas i form av en sundare förbrukning av naturresurser.

LEED delar upp material som utgörs av återvunnet material i två olika typer av material. De två materialgrupperna går under beteckningarna pre- och post-consumer material. Pre-post-consumer material definieras som material som skapas från det avfall som genereras under produktionen av någon form av produkt eller material. Post-consumer material definieras som ett material som skapas genom att avfall från såväl hushåll som industri eller liknande tas till vara. Material som omfattas av definitionen för post-consumer material anses inte längre kunna

För att ett projekt skall kunna göra anspråk på en poäng inom MR Credit Recycled Content krävs det att projektet bygger in återvunna material så att summan av post-consumer material plus en hälft av pre-consumer material utgör 10 % av den totala materialkostnaden för projektet. För att projektet skall kunna göra anspråk på två poäng krävs det att summeringen som beskrivs ovan uppgår till 20 % av projektets totala materialkostnad. För komponenter som delvis innehåller återvunnet material baseras det återvunna värdet på vikten av det ingående återvunna materialet.

På grund av svårigheter att få uppgifter kring fraktionen återvunnet material i stålprodukter tillåter systemet ett schablonvärde av 25 % post-consumer material. Dokumentationen som krävs när projektet gör anspråk på poäng är den totala materialkostnaden för projektet samt en tabell över de material där återvunnet material går att härleda (USGBC, 2006).

5.2.2 Volvo Truck Center

Första steget i arbetet med att ta reda på hur stor andel återvunnet, regionalt samt snabbt förnyelsebart material som byggts in i Volvo Truck Center var att inventera den lista över materialkategorier som vi fått av projektchefen. Nästa moment var att bestämma vilka material som var aktuella enligt MasterFormat division 2-10. Volvo Truck Center är ett projekt av betydande storlek vilket innebär att ett stort antal material var aktuella. Metoden för insamlandet av uppgifter om materialen var att kontakta samtliga leverantörer per telefon. För att finna personer med kunskap om exempelvis materialsammansättning och ursprung tog vi kontakt med den person på Skanska som var kategoriansvarig7 för de avtal som fanns upprättade. I dialog med denna person blev vi hänvisade till lämpliga företrädare hos leverantörerna. I vissa fall hade de kategoriansvariga

7 _{Kategoriansvarig är ansvarig för uppföljning av ramavtal samt förbättring och utveckling av}

stora kunskaper om materialen varför vi ej behövde kontakta leverantören angående våra frågor. I de övriga fallen ringde vi de personer vi blivit rekommenderade, förklarade vårt ärende samt frågade om det gick bra att vi skickade våra frågor via e-brev till dem.

Det e-brev som vi skickade utgjordes av bakgrundsinformation om vår undersökning samt följande frågor:

◦ Består ert material, helt eller delvis, av något återvunnet material? (Kvantitet)

Om ert material utgörs av återvunnet material undrar vi om ni har dokumentation som styrker detta, t.ex produktdatablad eller liknande. Om er produkt inte utgörs av återvunnet material undrar vi om det finns en möjlighet att aktivt påverka valet av material, så att kvoten återvunnet material blir större i er produkt?

◦ Var sker tillverkningen av er produkt? (Geografisk plats)


◦ Var kommer råmaterialet i er produkt från? (Geografisk plats)

◦ Finns det något, helt eller delvis, material i er produkt som är förnyelsebar

inom tio år? (frågan är aktuell för organiska material med cykeln skörd-uppväxt-ny skörd i åtanke)

Efter att vi fått svar på våra frågor från samtliga leverantörer visade det sig att följande produkter innehöll återvunnet material. Nedan följer en lista över produkterna med kommentarer.

◦ Armeringsstål – innehåller 100 % återvunnet stål alltså kan hela beloppet för armeringsstål användas i den totala beräkningen för återvunnet material.

◦ Plastdistanser – andelen återvunnen plast uppgick enligt leverantör till 100 % varvid hela beloppet kunde inkluderas i slutberäkningen.

◦ Håldäcksbjälklag – en kvadratmeter bjälklag utgörs av 2 % armeringsstål, leverantören hade ingen uppgift på fraktionen återvunnet stål i armeringen. När uppgift saknas för stålprodukter tillåts att antagandet att 25 % av stålet är återvunnet.

◦ Ståldörrar – innehåller 69 % stål enligt byggvarudeklaration. Uppgift på andel återvunnet stål saknades alltså räknas 25 % som återvunnet material. ◦ Ståltrappor och räcken – leverantören saknade uppgift för andelen

återvunnet stål alltså räknades 25 % som återvunnet material.

◦ Skyddsanordning för tak - leverantören saknade uppgift för andelen återvunnet stål alltså räknades 25 % som återvunnet material.

◦ Stomme - leverantören saknade uppgift för andelen återvunnet stål alltså räknades 25 % som återvunnet material.

◦ Väggelement – väggelementen utgörs av plåt och mineralull och är alltså en sammansatt produkt. Enligt LEED ska sammansatta produkters delar viktas med avseende på massa. I detta fall visade det sig att produkten utgörs av 23 % plåt. Uppgift saknas för andelen återvunnet material alltså kunde 25 % av beloppet inkluderas i beräkningen.

◦ Ventilation – leverantören saknade uppgift för andelen återvunnet stål alltså räknades 25 % som återvunnet material.

◦ Smide – leverantören saknade uppgift för andelen återvunnet stål alltså räknades 25 % som återvunnet material.

5.2.3 Diskussion

Förutsättningarna för att klara av att uppfylla de krav som ställs för denna delpoäng anser vi vara goda. Anledningen till detta påstående är att man kan tillåtas räkna stålprodukter även om leverantören inte kan redogöra för fördelningen mellan nytt och återvunnet stål i sin produkt. Detta får konsekvensen att allt stål i projektet kan inkluderas i slutberäkningen för återvunnet material. Metoden att kontakta Skanskas kategoriansvariga medarbetare då vi sökte information var framgångsrik, dels eftersom vissa kategoriansvariga kunde redogöra för det vi efterfrågade, dels eftersom att de kunde hänvisa oss till kompetenta medarbetare hos leverantörerna.

5.2.4 Slutsats Recycled Content

Volvo Truck Center skulle kunna erhålla poäng för det här delområdet, hur många poäng avgörs av vilken metod som används för att beräkna den totala materialkostnaden. Om man använder metoden för faktisk total materialkostnad skulle projektet få full poäng men om man däremot skulle använda den förenklade metoden som baseras på produktionskostnaden skulle endast en poäng kunna erhållas.

5.3 MR Credit 5.1-5.2, Regional Materials

5.3.1 Teori

Vad denna poäng syftar till är att öka efterfrågan för produkter och material som är utvunna och producerade inom ett visst närområde. Med detta villkor vid val av material eller produkt stimuleras den regionala marknaden och dess resursanvändning. En konsekvens av att marknaden för regionala material utnyttjas bättre är minskad miljöbelastningen på grund av kortare transporter.

För att ett material eller en produkt skall kunna tillgodoräknas krävs det att materialet eller produkten är tillverkad, utvunnen, skördad eller återvunnen inom en radie på 80 mil. Om produkten är sammansatt av olika material och bara vissa delar kan uppfylla avståndskravet kan dessa tillgodoräknas vid poängberäkningen. Detta görs genom att bestämma andelen regionalt material i produkten, baserat på vikt. När man vet andelen regionalt material multipliceras denna faktor med priset av produkten, den summa som utgörs av regionalt material kan sedan adderas till totalberäkningen för regionalt material.

Antalet poäng som kan uppnås inom delområdet regionala material är totalt två. En poäng erhålls om projektet lyckas att uppnå minst 10 % inbyggt regionalt material, baserat på totala materialkostnaden, och för att erhålla två poäng måste projektet uppnå minst 20 % inbyggt regionalt material. Däremot kan möbler inkluderas i beräkningen förutsatt att det sker konsekvent i alla delområden som inkluderar total materialkostnad.

Den dokumentation som krävs då ansökan om dessa poäng är dels projektets totala materialkostnad och en tabell som beskriver de material som anses vara regionala (USGBC, 2006).

5.3.2 Volvo Truck Center

Efter att vi fått svar på våra frågor från samtliga leverantörer visade det sig att följande produkter klarade kriterierna för regionalt material. Nedan följer en lista över produkterna med kommentarer.

◦ Armeringstål - levererades från stålverk i de polska städerna Zawiercie och Sosnowiec som båda ligger inom en 80-milsradie för projektet Volvo Truck Center.