I slutdiskussionen som följer kommer vi att kommentera de poäng som vi undersökt. Dispositionen för slutdiskussionen följer kapitelindelningen för de poäng som undersökts.
Efter genomförd undersökning kunde vi konstatera att vissa delpoäng kommer att vara lättare att uppnå än andra. Enligt vår undersökning hade det projekt vi studerat kunnat erhålla poäng, antalet beror på vilken metod som tillämpas för beräkning av projektets totala materialkostnad.
Till att börja med undersökte vi det grundkrav som finns med i material- och resurshanteringsområdet, som måste uppfyllas för att en byggnad över huvud taget skall kunna certifieras enligt LEED. För att uppfylla grundkravet måste byggnaden förses med utrymme för källsortering, ytan för utrymmet styrs av den totala byggnadsytan. För nya byggnader som skall miljöcertifieras kommer detta inte vara ett problem eftersom vi anser att det är allmänt vedertaget med källsortering i dagens samhälle.
Delar av de krav som ställs angående avfallshantering uppfylls och vi ser goda möjligheter att projekt skulle kunna prestera bra inom detta delområde vid framtida certifieringstillfällen. Anledningen till att Volvoprojektet inte kan tillgodogöra sig poäng är att det saknas en avfallsplan. Utformningen för avfallsplanen är väl definierad i LEED for New Construction v.2.2 och kommer inte att vara arbetskrävande att upprätta, snarare kan den underlätta avfallshanteringen i produktionen. För att uppnå full poäng krävs det att andelen blandat avfall minskar eftersom dokumentationen för denna typ av avfall ej är tillräcklig som underlag vid en poängförfrågan. En åtgärd som är viktig är att sorteringen måste bli effektivare i produktionen.
För det projekt som har som mål att uppnå poäng inom Certified Wood är det väldigt viktigt att vara insatt i hur Chain of Custody fungerar då det är detta som är den avgörande dokumentationen för delområdet. Vår slutsats angående delpoänget Certified Wood är att leverantörer kan tillhandahålla trä med Chain of Custody, men det krävs en tidig dialog eftersom det inte tillhör standardutbudet av träprodukter. Efter att vi inventerat träprodukter för Volvoprojektet, kan vi konstatera att inget FSC-märkt trä har byggts in. Ett förslag till hur det skall bli lättare arbeta med poänget är att de avtal som finns upprättade med leverantörer av träprodukter revideras. En dialog bör föras med respektive leverantör för att klargöra vilken informations som måste redovisas för att styrka att produkten är FSC-certifierad.
Efter att vi slutfört undersökningen och varit i kontakt med materialleverantörer visade det sig att Volvo Truck Center skulle kunna göra anspråk på de båda poängen som omfattas av återvunnet material. För den byggnadstyp som vi undersökt, industribyggnad med stålstomme, krävs inget större arbete i projekteringen för att uppnå kraven eftersom stål kan inkluderas i beräkningen oberoende av om det finns uppgifter över fraktion återvunnet material eller inte.
I projektet som vi undersökt har det köpts så stor del material som kan definieras som regionalt att det skulle kunna ansöka om poäng. Problematiken för poänget ligger i att få information om råvarornas exakta ursprung. Tillverkningsplats och försäljningsplats var inte lika svåra att identifiera. Material som spelat stor roll för det här poänget är betong, armeringsstål och håldäcksbjälklag, vilka utgör stora delar av stommen. En reflektion angående delpoänget är att det borde tas hänsyn till transportmetod, eftersom vissa transportmetoder är att föredra framför andra.
För att kunna söka poänget för snabbt förnyelsebara material krävs styrning i tidigt skede såsom projekteringsfasen eller vid upphandling av entreprenör. Anledningen till detta är att vi upplever vissa av materialen som mindre vanligt
förekommande i produktutbudet. I Volvo Truck Center var det endast linoleummattor som uppfyllde definitionen för snabbt förnyelsebara material. Linoleummattorna utgjorde 0,4 % av den faktiska totala materialkostnaden. För att kunna göra anspråk på delpoänget krävs det att 2,5 % av den totala materialkostnaden utgörs av snabbt förnyelsebara material.
Resultatet av vårt arbete är att Volvo Truck Center skulle kunna göra anspråk på två poäng inom området för material- och resursanvändning eftersom beräkningen för den totala materialkostnaden baseras på metoden då man räknar 45 % av produktionskostnaden. Vidare har vi kunnat se att Volvo Truck Center hade kunnat göra anspråk på totalt tre poäng om den totala materialkostnaden baserades på den metod då de faktiska materialkostnaderna används vi beräkningen. Om man hade upprättat en avfallsplan för projektet hade man kunnat ansöka om ytterliggare poäng.
Efter att vi har fördjupat oss i ett av områdena i miljöcertifieringssystemet LEED kan vi se både positiva och negativa egenskaper med systemet då det kommer tillämpas i den byggprocess vi har i Sverige. Till att börja med tror vi att det kommer att gå bra att använda systemet här eftersom vi anser att systemet är användarvänligt och lätt att förstå helheten av systemet. I handboken beskrivs utföranden på en grundläggande nivå vilket gör det relativt enkelt att förstå. Baksidan av att förfarandet beskrivs på grundnivå är att det ges utrymme för tolkning av vad som krävs och inte krävs för att uppfylla ställda krav vilket gör att vi ifrågasätter systemet. Ett problem är att terminologin mellan USA och Sverige angående byggrelaterade frågor inte överrensstämmer helt och hållet.
För att systemet skall vara hanterbart måste vissa förenklingar göras, vilket vi är fullt medvetna om, men inom det område vi avgränsat oss till upplever vi att en del förenklingar som görs lämnar viktiga delar ur miljöaspekt utanför certifieringsprocessen. Ett exempel på ett område som exkluderas ur material och
resurshanteringsområdet är markarbeten, som vi tycker borde vägas in i sammanhanget då de material som används gör anspråk på stora mängder energi vid utvinning, bearbetning och transport.
Ett mervärde med införandet av systemet är att medvetandet kring miljöfrågor i byggsammanhang uppmärksammas och kommer att få mer utrymme, vilket är positivt. De verkliga miljövinsterna i Sverige är vi dock osäkra på om systemet kommer att bidra till. Vi frågar oss detta eftersom att det projekt vi studerat, enligt vår undersökning, skulle kunna göra anspråk på 38 % av undersökta poäng inom området för material och resurshantering utan att det tagits någon hänsyn till LEED vid uppförandet.