I kommande två avsnitt redogörs studiens regressionsanalyser som används för att ge svar på studiens syfte och hypoteser, se tabell 4 och 5. Båda tabellerna visar resultatet från regressionsanalysen där finansiell prestation (ROA) används som beroende variabel och intellektuellt kapital (VAIC) samt humankapital (HCE) används som oberoende variabel i varsin tabell. Den första tabellen (tabell 4) visar relationen mellan intellektuellt kapital (VAIC) och finansiell prestation (ROA), alltså hur intellektuellt kapital påverkar den finansiella prestationen i företagen. Den andra tabellen (tabell 5) presenterar relationen mellan humankapital (HCE) och finansiell prestation (ROA), humankapitalets påverkan på finansiell prestation.
Tabellerna nedan redovisar resultatet med hänsyn till tre modeller som regressionsanalysen utgått från likt studien av Ginesti et al. (2018). Modell I utgör en analys där sambandet mellan beroende och oberoende variabel, i detta fall sambandet mellan finansiell prestation och intellektuellt kapital samt humankapital. Därefter adderas en av kontrollvariablerna (skuldsättningsgrad) i modell II och till sist adderas den sista kontrollvariabeln (ln_storlek) i modell III. En större förståelse skapas genom att inkludera kontrollvariablerna en efter en i regressionsanalysen för att på detta sätt se hur de enskilt påverkar sambandet.
Regressionen redovisas i form av variablernas B-koefficient. Denna koefficient visar förändringen i den beroende variabeln som orsakas av den oberoende variabeln. Variationen i den beroende variabeln som orsakas av den oberoende variabeln redovisas som modellens förklaringsgrad och benämns som “𝑅(”. Signifikansnivån redovisas i tabellerna som p < 0,01. 4.3.1 Regressionsanalys intellektuellt kapital
I tabell 4 nedan redovisas sambandet mellan studiens beroende variabel som är finansiell prestation och oberoende variablerna intellektuellt kapital, skuldsättningsgrad och ln_storlek. Denna regression testar studiens första hypotes;
37
Modell I Modell II Modell III
B-koefficient
Intellektuellt kapital 0,000282** 0,000282** 0,000230**
Skuldsättningsgrad - 0,000002 0,000009
ln_Storlek - - 0,036**
𝑅( 0,009 0,009 0,084
Tabell 4 - Regressionsanalys intellektuellt kapital
** p < 0,01 N = 1485
För att se vilken effekt intellektuellt har på finansiell prestation är finansiell prestation den beroende variabeln och intellektuellt kapital tillsammans med två kontrollvariabler är de oberoende variablerna.
Finansiell prestation anges som räntabilitet på totalt kapital och intellektuellt kapital anges som värdet av VAIC. Skuldsättningsgrad består av kvoten av totala skulder genom eget kapital och storlek är i denna regression beräknad genom logaritmen av företagens totala tillgångar. 𝑅(förklarar den totala variationen i sambandet. N är antal observationer.
Tabell 4 visar till att börja med modell I som utgörs av sambandet mellan finansiell prestation och intellektuellt kapital. Som B-koefficienten visar ökar finansiell prestation med 0,000282 enhet när det intellektuella kapitalet ökas med 1 enhet. Signifikansnivån på p < 0,01 betyder att det är 99% chans att detta samband inte beror på slumpen och 𝑅(-värdet tyder på att 0,09% av ökningen i finansiell prestation förklaras av intellektuellt kapital.
När kontrollvariabeln skuldsättningsgrad inkluderas i regressionen i modell II ges en B-koefficient på 0,000002. Detta värde betyder att finansiell prestation ökar med 0,000002 enhet när skuldsättningsgraden ökar med 1 enhet. I detta fall är sambandet inte signifikant vilket innebär att detta således kan bero på slumpen. I den andra modellen finns fortfarande ett 𝑅( värde på 0,009 vilket precis som ovan tyder på att 0,09% av ökningen i finansiell prestation förklaras av de oberoende variablerna intellektuellt kapital samt skuldsättningsgrad.
38
I den tredje modellen har även kontrollvariabeln storlek lagts in, vilken nu har logaritmeras och betecknas därför ln_Storlek. Här finns en B-koefficient på 0,036 vilket tyder på att finansiell prestation ökar med 0,00036 när storleken, mätt i totala tillgångar (tkr), ökar med 1%. Detta samband är signifikant på 0,01 nivå vilket då innebär att det är 99% säkerhet att detta samband är verkligt och inte beror på slumpen. Som modell III visar har nu den oberoende variabeln intellektuellt kapital en B-koefficient på 0,00023 vilket är något lägre än i modell I. Detta tyder på att finansiell prestation ökar med 0,00023 enhet när intellektuellt kapital ökar med en enhet. I den sista modellen finns ett 𝑅(-värde som tyder på att 8,4% av ökningen i finansiell prestation förklaras av samtliga oberoende variabler. Detta innebär att hypotes 1 kan bekräftas.
4.3.2 Regressionsanalys humankapital
I tabell 5 nedan redovisas sambandet mellan studiens beroende variabel som återigen är finansiell prestation och den andra oberoende variabeln humankapital samt skuldsättningsgrad och ln_storlek. I denna regression testas studiens andra hypotes;
H2: Humankapital har en positiv inverkan på finansiell prestation.
Modell I Modell II Modell III
B-koefficient
Humankapital 0,000272** 0,000272** 0,000218**
Skuldsättningsgrad - 0,000014 0,000019
ln_Storlek - - 0,0036**
𝑅( 0,007 0,007 0,083
Tabell 5 - Regressionsanalys humankapital
** p < 0,01 N = 1485
39
Humankapitalets effekt på finansiell prestation har utförts med finansiell prestation som beroende variabeln och humankapital som oberoende variabel tillsammans med två kontrollvariabler.
Finansiell prestation anges som räntabilitet på totalt kapital och humankapital anges som andelen HCE i VAIC. Skuldsättningsgrad består av kvoten av totala skulder genom eget kapital och storlek är beräknad genom logaritmen av totala tillgångar. Total variation beskrivs i form av värdet för 𝑅(. Antal observationer i modellerna benämns som N.
Den första modellen speglar sambandet mellan finansiell prestation och humankapital som har en B-koefficient på 0,000272. Detta betyder att när humankapital ökar med 1 enhet kommer finansiell prestation öka med 0,000272 enhet. Sambandet är signifikant på 0,01 nivå vilket återigen betyder att det är 99% chans att sambandet inte beror på slumpen. 𝑅(-värdet tyder på att 0,07% av ökningen i finansiell prestation förklaras av humankapital.
I modell II har ytterligare en oberoende variabel i form av kontrollvariabeln skuldsättningsgrad inkluderats i regressionen vilket resulterar i en B-koefficient på 0,000014 och ett 𝑅(-värde på 0,007 men däremot är inte sambandet signifikant och kan därmed bero på slumpen. Detta betyder att finansiell prestation ökar med 0,000014 när humankapital ökar med 1 enhet samt att förändringen i finansiell prestation förklaras till 0,7% av de oberoende variablerna.
I modell III, vilken är den sista modellen i regressionsanalysen, har den sista kontrollvariabeln storlek inkluderats som även här har logaritmerats. B-koefficienten i denna modell uppgår till 0,0036, 𝑅(-värdet till 0,083 och sambandet är signifikant på 0,01-nivå. Den finansiella prestationen ökar således med 0,000036 när storleken (totala tillgångar) ökar med 1% och ökningen i finansiell prestation förklaras till 8,3% av de oberoende variablerna humankapital, skuldsättningsgrad och storlek. I modell III har nu den oberoende variabeln humankapital en B-koefficient på 0,000218 vilket är något lägre än i modell I. Detta tyder på att finansiell prestation ökar med 0,000218 när humankapital ökar med en enhet. I och med att det finns ett signifikant samband på p < 0,01 erhålls stöd till hypotes 2 om än sambandet är svagt positivt.
4.4 Sammanfattning
Det ovanstående resultatet av korrelationsanalysen visar att samtliga korrelationer ligger inom kravet för sannolikhet på +/- 0,7 samt att de inte heller överstiger ett värde på 0,7–0,8 vilket tyder på att det inte råder multikollinearitet. Vidare till den multivariata analysen så är nästintill
40
alla samband i de två redovisade tabellerna signifikanta samt att de oberoende variablerna förklarar finansiell prestation till 8,3–8,4%. De samband som inte är signifikanta enligt tabellerna är finansiell prestation i relation till skuldsättningsgrad.
Studiens två hypoteser bekräftas genom regressionsanalyserna som båda visar svaga signifikanta samband mellan variablerna. Den första regressionen påvisar ett svagt positivt samband mellan intellektuellt kapital och finansiell prestation. Även i den andra regressionen konstateras ett svagt positivt samband mellan humankapital och finansiell prestation.
41
5. Resultatdiskussion
I detta femte kapitel presenteras en djupare diskussion av resultatet med anknytning till den teoretiska referensramen samt tidigare forskning.