AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI
Avdelningen för ekonomi
Finns det någon skillnad på sambandet
mellan humankapital och finansiell prestation
kontra intellektuellt kapital och finansiell
prestation?
En kvantitativ studie på 297 svenska börsnoterade bolag
Anna Bergström
Fanny Levin
2021
Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Företagsekonomi
Ekonomprogrammet Examensarbete företagsekonomi C
Handledare: Jan Svanberg Examinator: Arne Fagerström
Förord
Till att börja med vill vi tacka vår handledare Jan Svanberg för din tid och vägledning du gett oss under examensarbetets gång. Vi vill även tacka vår examinator Arne Fagerström samt de opponenter som gett feedback och synpunkter under perioden. Till sist vill vi även rikta tacksamhet till varandra för motivationen vid både mot- och medgångar.
Gävle, januari 2021.
Anna Bergström Fanny Levin
Sammanfattning
Titel: Finns det någon skillnad på sambandet mellan humankapital och finansiell prestation kontra intellektuellt kapital som helhet?
Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i företagsekonomi Författare: Anna Bergström och Fanny Levin
Handledare: Jan Svanberg Datum: Januari 2021
Syfte: Denna studies syfte är att undersöka om det finns ett samband mellan intellektuellt kapital och finansiell prestation i företag samt om det finns ett samband mellan humankapital och finansiell prestation.
Metod: Studien antar en kvantitativ metod som undersöker svenska börsnoterade företag på Nasdaq OMX Stockholm och NGM Equity. En longitudinell design har genomförts med en tidsperiod på fem år där data är insamlat från 297 företag. Studien baseras på sekundärdata från företagens årsredovisningar som inhämtas från databasen Retriever Business. Data har analyserats genom univariat analys, korrelationsanalys samt multipel regressionsanalys i statistikprogrammet SPSS.
Resultat & slutsats: Resultatet i studien visar att det finns ett positivt samband mellan intellektuellt kapital och finansiell prestation som är signifikant. Resultatet visar även att det finns ett signifikant positivt samband mellan humankapital och finansiell prestation.
Vid jämförelse visar resultatet att det inte finns stora skillnader mellan dessa två samband eller mängden intellektuellt kapital och humankapital hos företagen.
Examensarbetets bidrag: Studien ger bevis att det erhålls ett positivt samband mellan intellektuellt kapital och finansiell prestation samt även mellan humankapital som egen komponent och finansiell prestation. Vidare ges även resultat att sambanden inte skiljer sig avsevärt mycket vilket tyder på att humankapital är den bidragande komponenten i helheten av intellektuellt kapital.
Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning är att välja ett annat mått för variabeln finansiell prestation än det mått som representeras i denna studie. En begränsning i den här studien är att generalisera resultatet till andra företag och därav är ett ytterligare förslag till fortsatt forskning att studera mindre företag. Ett sista förslag är att ta ut alla tre komponenter i intellektuellt kapital och undersöka ytterligare hur de enskilt kan påverka prestationen inom företag.
Nyckelord: intellektuellt kapital, humankapital, finansiell prestation, kunskapsbaserad ekonomi
Abstract
Title: Is there a difference between the relationship between human capital and financial performance versus intellectual capital?
Level: Student thesis, final assignment for bachelor’s degree in business administration Author: Anna Bergström and Fanny Levin
Supervisor: Jan Svanberg Date: January 2021
Aim: The purpose of this study is to investigate whether there is a relationship between intellectual capital and financial performance in companies and whether there is a relationship between human capital and financial performance.
Method: The study adopts a quantitative method that examines Swedish listed companies on Nasdaq OMX Stockholm and NGM Equity. A longitudinal design has been used with a time period of five years where data is collected from 297 companies. The study is based on secondary data from the companies' annual reports obtained from the Retriever Business database. Data have been analyzed through univariate analysis, correlation analysis and multiple regression analysis in the statistical program SPSS.
Result & Conclusions: The results of the study show that there is a significant positive relationship between intellectual capital and financial performance. The results also show that there is a significant positive relationship between human capital and financial performance.
Contribution of the thesis: The study provides evidence that a positive relationship is obtained between intellectual capital and financial performance as well as between human capital as its own component and financial performance. Furthermore, results are also given that the relationships do not differ significantly, which indicates that human capital is the contributing component in the entirety of intellectual capital.
Suggestions for future research: A proposal for further research is to choose a different measure for the variable financial performance than the measure represented in this study.
A limitation in this study is to generalize the results to smaller companies and hence a further proposal for further research is to study smaller companies. A final proposal is to take out all three components of intellectual capital and further investigate how they individually affect performance within companies.
Key words: intellectual capital, humancapital, financial performance, knowledge- based economy
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Problemdiskussion ... 2
1.3 Frågeställning ... 5
1.4 Syfte ... 5
1.5 Avgränsning ... 5
1.6 Disposition ... 6
2. Teoretisk referensram ... 7
... 7
2.1 Teoretisk referensram ... 7
2.1.1 Legitimitetsteorin ... 7
2.1.2 Resource-based view ... 8
2.2 Praktisk referensram... 9
2.2.1 Kunskapsbaserad ekonomi... 9
2.2.2 Finansiell prestation ... 10
2.2.3 Intellektuellt kapital ... 11
2.2.4 Humankapital ... 12
2.2.5 Mått på intellektuellt kapital ... 13
2.3 Tidigare forskning ... 14
2.4 Hypoteser ... 16
3. Metod ... 18
3.1 Vetenskaplig utgångspunkt ... 18
3.2 Empirisk metod ... 18
3.3 Forskningsdesign ... 19
3.4 Urval ... 20
3.4.1 Bortfall ... 21
3.5 Operationalisering... 21
3.5.1 Beroende variabel... 22
3.5.2 Oberoende variabel ... 22
3.5.3 Kontrollvariabler ... 25
3.6 Dataanalys ... 26
3.6.1 Univariat analys ... 26
3.6.2 Bivariat analys ... 26
3.6.3 Felkällor... 27
3.6.4 Multivariat analys... 27
3.7 Kvalitetskriterier... 28
3.7.1 Reliabilitet ... 28
3.7.2 Replikerbarhet ... 29
3.7.3 Validitet ... 29
3.8 Metodkritik ... 31
4. Resultat ... 33
4.1 Beskrivande statistik ... 33
4.2 Korrelationstest ... 34
4.2.1 Kontroll av felkällor ... 35
4.3 Multipel regression ... 36
4.3.1 Regressionsanalys intellektuellt kapital ... 36
4.3.2 Regressionsanalys Humankapital ... 38
4.4 Sammanfattning ... 39
5. Resultatdiskussion ... 41
5.1 Intellektuellt kapital och finansiell prestation ... 41
5.2 Humankapital och finansiell prestation ... 43
5.3 Skillnaden mellan intellektuellt kapital och humankapital ... 44
6. Studiens slutsats, bidrag och begränsningar ... 47
6.1 Studiens slutsats ... 47
6.2 Studiens erhållna resultat ... 47
6.2.1 Teoretisk resultat ... 48
6.2.2 Praktiskt resultat ... 48
6.3 Vidare forskning ... 49
7. Källförteckning ... 51
7.1 Internetkällor... 51
7.2 Lagar ... 51
7.3 Litteratur ... 51
7.4 Vetenskapliga artiklar ... 52
Figurförteckning
Figur 1.1 - Studiens disposition, egen figur ... 6
Figur 2.1 - Intellektuellt kapital ... 12
Figur 3.1 - Beräkning VAIC... 25
Formelförteckning
Formel 1 - Urvalsstorlek ... 20Formel 2 - räntabilitet på totalt kapital ... 22
Formel 3 - value added, mervärde ... 23
Formel 4 - intellektuell kapitalseffektivitet ... 23
Formel 5 - humankapitaleffektivitet ... 23
Formel 6 - strukturell kapitaleffektivitet ... 23
Formel 7 - strukturellt kapital ... 24
Formel 8 - sysselsatt kapitaleffektivitet ... 24
Formel 9 - value added intellectual coefficient (alt 1) ... 24
Formel 10 - value added intellectual coefficient (alt. 2) ... 24
Formel 11 - humankapitaleffektivitet ... 24
Formel 12 - skuldsättningsgrad ... 25
Tabellförteckning
Tabell 1 - Bortfall ... 21Tabell 2 - Deskriptiv statistik ... 33
Tabell 3 - Korrelationstest ... 34
Tabell 4 - Regressionsanalys intellektuellt kapital ... 37
Tabell 5 - Regressionsanalys humankapital………38
Begreppsförklaring
BNP – Bruttonationalprodukt CE – Sysselsatt capital
CEE – Sysselsatt kapitaleffektivitet HC – Human capital
HCE – Human capital efficiency ICE – Intellectual capital efficiency RBV – Resource-Based View ROA – Return on Asset SC – Structural capital
SCE – Structural capital efficiency
SPSS - Statistical Package for the Social Sciences
VA – Value added
VAIC – Value Added Intellectual Coefficient VIF - Variance Inflation Factors
1 1. Inledning
Detta avsnitt börjar med en presentation av studiens ämne för att sedan gå över till tidigare forskning och en problematisering av ämnet. Avslutningsvis presenteras studiens syfte.
1.1 Bakgrund
I en kunskapsbaserad ekonomi uppmärksammas betydelsen av investeringar i intellektuellt kapital (Lev, 2004). Enligt Keong Choong (2008) kan intellektuellt kapital definieras som tillgångar i icke-fysisk form vilka genererar framtida finansiella fördelar som exempelvis patent, varumärke och personalens kompetens. Kunskap och därmed intellektuellt kapital är därför en viktig och kraftfull komponent i organisationens värdeskapande (Pulic, 2004). En annan viktig aspekt kring intellektuellt kapital är även att upprätthålla en god relation till sina intressenter och investerare för att visa dem vilka konkurrensfördelar som företaget besitter (Kujansivu och Lönnqvist, 2007). Detta gäller många företag oavsett bransch.
En anläggningstillgång är enligt årsredovisningslagen (ÅRL 4 kap. 1–2 §§) en tillgång som är avsedd att användas stadigvarande inom en organisation. Anläggningstillgångar delas in i tre kategorier; materiella, immateriella och finansiella (Skatteverket, 2020). Lev (2004) anser att immateriella tillgångar är patent, programvaror, processer och liknande som inte finns i fysisk form men vilka gynnar företagens tillväxt och aktieägarvärde. Dessa tillgångar menar han är
“mjuka” tillgångar som utgör starka konkurrensfördelar i företagen.
Intellektuellt kapital anses vara en dold immateriell tillgång som trots det skapar värde för företag (Sardo och Serrasquiero, 2017). Dock menar Pulic (2004) att intellektuellt kapital inte behandlas på samma sätt som en materiell, immateriell eller finansiell tillgång trots att intellektuellt kapital anses vara en nyckelresurs hos organisationer. En organisations intellektuella kapital finns inte med i balansräkningen men är en viktig aspekt huruvida ett företag blir framgångsrikt eller inte (Patent och registreringsverket, u.å.).
Sedan början av 1990-talet har intellektuellt kapital och dolda tillgångar diskuterats flitigt. Den som lade grunden för intellektuellt kapital var Skandias VD Leif Edvinsson som skapade ett sätt att utnyttja dolda tillgångar såsom intellektuellt kapital ofta beskrivs som (Edvinsson och
2
Malone, 1997; Chef, 2008). När begreppet intellektuellt kapital etablerades skapades en förståelse kring de värden inom organisationen som inte syns i de vanliga mät- och styrinstrumenten (Chef, 2008).
Företag skapar vinster genom företagets samtliga befintliga resurser, vilket då även inkluderar deras intellektuella kapital (Kujansivu och Lönnqvist, 2007). För samhället och ekonomin som till stor del är kunskapsbaserad innebär det att intellektuellt kapital är en framstående källa för tillväxt, framtida utveckling, värdeskapande och konkurrensfördelar för organisationer (Lev, 2004). Intellektuellt kapital är därmed ett dolt värde som till stor del inte finns med i balansräkningen utan består av immateriella tillgångar som skapar värde för företaget (Sardo och Serrasquiero, 2017). Fördelarna för företagen skapas genom kunskap, processer och relationer som inte finns i fysisk eller finansiell form (Lev, 2004).
1.2 Problemdiskussion
I ett samhälle där ekonomin till stor del är kunskapsbaserad menar Lev (2004) att vikten av intellektuellt kapital har betydelse för företags finansiella prestation. Zhang, Qi, Wang, Pawar och Zhao (2018) anser att de mekanismer inom intellektuellt kapital som bidrar till ökad finansiell prestation bland annat är kreativitet, nyskapande och effektivitet internt inom företaget. Genom exempelvis kunskap och erfarenheter hos anställda skapar intellektuellt kapital värde för företagen vilket leder till ökade konkurrensfördelar gentemot andra företag (Shazad, Baig, Rehman, Latif och Sergi, 2020).
Intellektuellt kapital redovisas i regel inte som en immateriell tillgång, men det finns ett undantag. Enligt årsredovisningslagen (ÅRL 4 kap 2§) får företag vid förvärv av ett annat företag redovisa mervärdet, skillnaden mellan ersättningen och bokfört värde, i balansräkningen. Dock menar Pulic (2004) att många håller med om att intellektuellt kapital och huvudsakligen dess komponent humankapital är en nyckelresurs i det kunskapsbaserade samhället. Även Bontis (1998) delar dessa åsikter och menar att intellektuellt kapital bidrar till nya innovationer och förnyelse trots att dessa tillgångar inte redovisas i balansräkningen. Vidare menar Bontis (1998) att kärnan inom humankapital faktiskt är intelligensen hos medlemmarna inom organisationerna.
3
Företagsekonomiska och finansiella modeller behandlar dock de anställda som en kostnad istället för en resurs (Pulic, 2004). Personalkostnader såsom löner och andra kostnader relaterade till de anställda kostnadsförs direkt i resultaträkningen och bokförs följaktligen inte som en tillgång i balansräkningen (Hamdan, 2018). Detta menar Chen, Cheng och Hwang (2005) leder till att företag inte värderas lika i och med att mycket av de immateriella tillgångarna inte syns.
Vikten av intellektuellt kapital för en ökad finansiell prestation har tidigare förklarats av en del forskare. En del studier har bland annat undersökt sambandet mellan intellektuellt kapital och finansiellt resultat i form av räntabilitet på totalt kapital (Chen et al., 2005; Sardo och Serrasquiero, 2018; Shahzad et al. 2020). Dessa studier tyder på att det finns ett positivt linjärt samband mellan just intellektuellt kapital och finansiell prestation. Sambandet förklaras av bland annat unika tillgångar i form av färdigheter och kompetenser som genererar goda finansiella resultat för företagen (Shahzad et al., 2020).
Tidigare studier har främst fokuserat på intellektuellt kapital som en helhet. Däremot består intellektuellt kapital av summan av humankapital, strukturellt kapital och relationskapital (Edvinsson, 2013). Humankapitalet som är en av komponenterna innefattas bland annat av kunskap, kompetenser och engagemang (Bontis, 1998). Idag förlitar sig företag allt mer på immateriella tillgångar såsom personal och kunskap som då ersätter de mer traditionella tillgångarna (Ginesti, Caldarelli och Zampella, 2018). Det är följaktligen det kapital som inte ägs av det enskilda företaget utan innehas av individerna. Kapitalet kommer således att försvinna om dessa lämnar företaget samt att de inte heller innehas av företaget när arbetsdagen är slut menar Sardo och Serrasquiero (2018). Humankapitalet bidrar till innovation i företaget och det är därför viktigare än någonsin att företag hanterar dessa resurser effektivt och omsorgsfullt för att vinna konkurrensfördelar i dagens föränderliga samhälle (Hutahayan, 2020).
Då intellektuellt kapital är immateriellt och icke-fysiskt till sin natur kan det vara svårt att mäta, ändå har det under senare år utvecklats olika metoder för detta (Kujansivu och Lönnqvist, 2007). En av de modeller som utvecklats för att mäta intellektuellt kapital på ett tillförlitligt sätt är Value Added Intellectual Coefficient (VAIC) (Ståhle, Ståhle och Aho, 2011). Dock har VAIC fått en del kritik under åren. Bland annat har modellen fått motstånd eftersom den omvandlar humankapital och strukturellt kapital till finansiella data trots att dessa parametrar
4
inte motsvarar vad intellektuellt kapital står för enligt Ståhle et al. (2011). Exempelvis påpekar Ståhle et al. (2011) att modellen endast tar hänsyn till de årliga lönerna för att beräkna humankapital vilket de i många avseenden tycker blir missvisande. Till skillnad mot Ståhle et al. (2011) menar dock Stewart (1999) att kostnaderna för arbetskraft bör behandlas som andra tillgångar i form av att företaget investerar i kompetent personal.
Trots den kritik som har riktats mot VAIC-modellen är den allmänt accepterad bland akademiker samt forskare och används ofta inom forskning för att mäta intellektuellt kapital.
Enligt Shahzad et al. (2020) är det även denna modell som investerare använder för att analysera företags dolda immateriella tillgångar. En av fördelarna med VAIC-modellen är tillgängligheten av data då dessa kan erhållas från företags finansiella rapporter (Sardo och Serrasquiero, 2017). Fördelen med att samla in data genom de finansiella rapporterna är att intellektuellt kapital annars är svårt att värdera från ett externt perspektiv (Tan, Plowman och Hancook, 2007).
Tidigare studier som undersökt sambandet mellan intellektuellt kapital och finansiell prestation har främst studerat länder i Asien samt även till viss del i Europa. Bland dessa studier menar Ginesti et al. (2018) som utfört sin studie på italienska företag att det vore av intresse att undersöka sambandet i fler länder i Europa. Studien som är utförd av Sardo och Serrasquiero (2017) bland flertalet europeiska länder menar dessutom att det finns stora skillnader mellan länderna vilket kan ge växlande resultat. Länder skiljer sig från varandra på så sätt att det både finns kulturella men också institutionella skillnader mellan dem (Zhang et al., 2018).
Sardo och Serrasquiero (2017) såg i sin studie att Sverige är ett land där det finns en stor mängd humankapital men däremot såg de ett lågt mått av intellektuellt kapital. Bland de 14 länder som undersöktes i studien hade svenska företag ett av de lägsta värdena på intellektuellt kapital.
Däremot såg Vergauwen, Bollen och Oirbans (2007) i sin studie att Sverige är ett av de länder som generellt innehar mycket intellektuellt kapital. Då humankapital har visat sig vara den framstående komponenten tros det vara den viktigaste delen inom intellektuellt kapital i företags värdeskapande och finansiella prestation (Hutahayan, 2020).
Då sambandet mellan intellektuellt kapital samt humankapital och finansiell prestation är tämligen outforskad bland svenska företag är det därför lämpligt att studera detta. Denna studie syftar därför till att framföra huruvida intellektuellt kapital och specifikt humankapital är en
5
stark strategi för svenska börsnoterade bolag. Allt fler företag förlitar sig på kunskap och samhället är allt mer kunskapsbaserat och därmed är det av intresse att se hur dessa tillgångar bidrar med finansiell framgång för företagen (Ginesti et al, 2018). I enlighet med att Sardo och Serrasquiero (2018) anser att investeringar i intellektuellt kapital inte kommer ge omedelbara resultat utgår denna studie från en tidsperiod på fem år.
I liknelse med tidigare forskare kommer intellektuellt kapital och humankapital beräknas genom VAIC-modellen och finansiellt resultat beräknas som räntabilitet på totalt kapital (Chen et al., 2005; Tan et al, 2007; Sardo och Serrasquiero, 2018). Att göra en studie som fokuserar på enbart svenska börsnoterade företag är av intresse då detta kan ge ett annat resultat än tidigare studier som undersökt sambandet. Fler och fler företag förlitar sig på kunskapen hos sina anställda och studien kommer således undersöka om detta leder till ökad finansiell prestation.
Den aktuella studien vill bidra med stöd till den tidigare forskningen genom att studera om intellektuellt kapital samt humankapital kan skapa ekonomiska fördelar för företag.
1.3 Frågeställning
De frågeställningar som ställs är:
• Finns det något samband mellan intellektuellt kapital och finansiellt resultat?
• Är humankapitalet en av komponenterna som bidrar till ökat finansiellt resultat?
1.4 Syfte
Denna studies syfte är att undersöka om det finns ett samband mellan intellektuellt kapital och finansiell prestation i företag samt om det finns ett samband mellan humankapital och finansiell prestation.
1.5 Avgränsning
De avgränsningar som studien utgår från är att studera samband mellan intellektuellt kapital, humankapital och finansiell prestation för börsnoterade företag i Sverige. Tidsspannet i datamaterialet för studien sträcker sig över åren 2015–2019 eftersom tidigare forskning sett att investeringar i intellektuellt kapital inte ger omedelbara resultat.
6 1.6 Disposition
I studiens första kapitel presenteras en bakgrund, problemdiskussion samt studiens syfte och avgränsning. I det andra kapitlet redogörs studiens referensram. Både en teoretisk samt praktisk referensram presenteras där studiens hypoteser formuleras i det avslutande avsnittet. Därefter inleds metodkapitlet i det tredje kapitlet som syftar till att förklara forskningsprocessen. I kapitel fyra introduceras studiens resultat som inleds med deskriptiv statistik och övergår sedan till resultatet från studiens korrelationstest samt regressionsanalys. Kapitel fem består sedan av en diskussion kring resultatet vilket kopplas till studiens syfte och hypoteser men även tidigare forskning och teorier. Det avslutande kapitlet innefattar studiens slutsats, teoretiska och praktiska resultat samt förslag till fortsatta studier.
Figur 1.1 - Studiens disposition, egen figur
7 2. Referensram
Detta kapitel utgörs av en referensram inom ämnet, både teoretiskt och praktiskt. Kapitlet beskriver begrepp, tidigare forskning och teorier inom ämnesområdet som studien har sin utgångspunkt inom.
2.1 Teoretisk referensram
2.1.1 Legitimitetsteorin
Det intellektuella kapitalet är en nyckelresurs för företag men hanteras inte på motsvarande sätt som materiella, immateriella eller finansiella tillgångar (Pulic 2004). Som tidigare nämnt består intellektuellt kapital av immateriella tillgångar som skapar värde för företagen men som inte uppfyller kriterierna för att redovisas, vilket då leder till att det uteblir i företagens balansrapporter (Sardo och Serrasquiero, 2017). Litschka, Markom och Schunder (2006) anser att många företag och dess ledning inte är medvetna om det värde deras intellektuella kapital har.
Melloni (2015) förklarar att avsaknaden av information om företags intellektuella kapital beror på att det inte finns ett etablerat ramverk för hur det ska rapporteras, vilket även stöds av Da Silva, Stratford och Clark (2014). Vidare menar Melloni (2015) även att företag inte anstränger sig att lämna denna typ av information. Däremot påstår Da Silva et al. (2014) att många företag faktiskt väljer att frivilligt rapportera information om dess intellektuella kapital eftersom detta avspeglar värdet på företaget. Företag har därmed möjlighet att själva välja vilken information som de frivilligt rapporterar. Genom denna möjlighet utelämnar företagen negativa nyheter och informationen i årsrapporterna återspeglar enbart positiva nyheter om intellektuellt kapital (Da Silva et al., 2014).
Då redovisningen av intellektuellt kapital framförallt lämnas på frivillig basis, förutom vid förvärv, går det att finna en teoretisk koppling till legitimitetsteorin. Denna teori fokuserar på hur kontextuella faktorer kan påverka företagsledningens agerande (Hartwig, 2018). Enligt denna teori försöker företag försäkra sig om att deras agerande överensstämmer med både samhället och andra intressenters normer, för att företag på så vis ska uppfattas som legitima.
Hartwig (2018) förklarar att ett företags interna och externa intressenter är bland annat kunder,
8
leverantörer, kapitalmarknaden, staten och anställda. Företag måste anpassa sig efter de nya normer och värderingar som ändras över tiden. Detta för att intressenterna ska få en uppfattning om att ett företag håller sin del av det som benämns som ett socialt kontrakt mellan företaget och samhället (Hartwig, 2018).
An, Davey och Eggleton (2011) konstaterar att det inte är tillräckligt för företag att endast agera inom sociala avtal. De menar att alla nödvändiga åtgärder måste vidtas för att företagen ska säkerhetsställa att deras aktiviteter är i samklang med samhällets förväntningar för de olika intressenterna. Olika sätt att upplysa om verksamheten är ett verktyg för att företag ska uppfattas som legitima, vilket kan ske via företags redovisningsrapporter skriver Hartwig (2018). Ett vanligt verktyg för att informera att företag till exempel agerar hållbart är genom att lämna upplysningar om detta i hållbarhetsrapporter och lämna frivillig hållbarhetsredovisning (Hartwig, 2018).
Intellektuellt kapital har betydelse för en hållbar utveckling och för framgång menar An et al.
(2011). På grund av detta efterfrågas allt mer information om intellektuellt kapital från olika intressentgrupper i samhället, som till exempel investerare och tillsynsmyndigheter (An et al., 2011). Kujansivu och Lönnqvist (2007) belyser även att det är av vikt att upprätthålla en god relation till sina intressenter och investerare, för att visa dem vilka konkurrensfördelar som företaget besitter. Eftersom upplysningar genom redovisning av både frivillig och icke frivillig information gör att företags legitimitet bekräftas av samhället bör även redovisning av intellektuellt kapital ge stöd i företagens strävan om legitimitet. Ur perspektivet av legitimitetsteorin bör därmed företag som frivilligt rapporterar information om intellektuellt kapital uppnå en positiv påverkan på dess legitimitet.
2.1.2 Resource-based view
Resource-based view (RBV), det vill säga ett resursbaserat perspektiv, kan förklaras som huruvida företag använder sina resurser strategiskt för att på så vis skapa konkurrensfördelar enligt Nagano (2020). Likaså menar Hutahayan (2020) att ett resursbaserat perspektiv syftar på sambandet mellan strategi och prestation genom ett företags interna komponenter. Teorins förespråkare menar att fokus hos företagen borde ligga på de interna resurserna i egenskap av exempelvis de immateriella tillgångarna för att skapa hållbara och långsiktiga strategier
9
(Nagano, 2020). Inom ett resursbaserat perspektiv anses konkurrensfördelar skapas av heterogena resurser, det vill säga resurser som är sällsynta och icke-utbytbara förklarar Han och Li (2015).
Till skillnad från materiella tillgångar såsom mark eller produktionsmaterial är intellektuellt kapital en strategisk resurs som är unik för det enskilda företaget och skapar konkurrensfördelar (Han och Li, 2015). Immateriella resurser såsom intellektuellt kapital bidrar således enligt ett resursbaserat perspektiv till att företag uppnår och upprätthåller en högre finansiell prestation jämfört med materiella tillgångar (Wang, Wang och Liang, 2014 och Zhang et al, 2018).
Humankapital är enligt denna kontext en nödvändig komponent eftersom att personalens kunskaper och erfarenheter kan bli avgörande i dagens snabbt föränderliga samhälle (Han och Li, 2015). Genom detta menar även Shahzad et al. (2020) att investeringar i intellektuellt kapital bidrar till ökade fördelar gentemot sina konkurrenter och således även högre finansiell prestation.
2.2 Praktisk referensram 2.2.1 Kunskapsbaserad ekonomi
Kärnan i en kunskapsbaserad ekonomi är immateriella tillgångar hävdar Joia (2000). Som resultat av hans studie så drogs slutsatsen att kunskapsbaserade företag hade större andel intellektuellt kapital. I många avseenden har immateriella tillgångar och intellektuellt kapital ersatt mer traditionella tillgångar såsom mark, maskiner o.s.v. i en mer kunskapsbaserad ekonomi. På liknande sätt syftar Bontis (1998) på att skiftet mellan en produktionsekonomi till en mer serviceinriktad ekonomi gav det intellektuella kapitalet ett övertag. Joia (2000) förklarar att det finns en möjlighet att se hur företagen mår genom att kolla i balansräkningen men det ger endast en överblicksbild gällande dagsläget. Detta ger inga indikationer på hur prestationen kommer att se ut i framtiden.
Det har tidigare gjorts studier huruvida kunskap är av betydelse i samhället eller ej. Joia (2000) menar att det finns en studie från så tidigt som 1945 som undersökte detta. Denna studie visade att över 30% av värdet av USA’s BNP utgjordes av informationssektorn. Snabbt fördes tankarna till att en ny kunskapsbaserad ekonomi hade skapats (Joia, 2000). Materiella tillgångar har fått allt mindre plats och har istället ersatts av immateriella tillgångar hävdar Lev (2004). De
10
immateriella tillgångarna ger större fördelar för företagen i form av ökad produktivitet och ökade intäkter i den kunskapsbaserade ekonomin.
Idag diskuteras det flitigt om kunskap är något som går att mäta överhuvudtaget. Kunskap är i många avseenden besvärligt att mäta då det är en kombination av lärdomar och erfarenheter som ofta är kopplade till en enskild person (Hutahayan, 2020). Enligt Joia (2000) menade vissa att kunskap inte alls går att mäta medan andra menade att det självklart var möjligt att sätta en mått på kunskap. Dessutom menar Joia (2000) att kunskap mäts hela tiden då marknaden konstant värderar företag på aktiemarknaden. Ett högre aktievärde än det bokförda värdet hos ett företag indikerar att skillnaden kan förklaras i kunskapen hos företaget (Joia, 2000). Likaså syftar Kujansivu och Lönnqvist (2007) på att skillnaden mellan bokfört värde och marknadsvärdet kan förklaras i immateriella tillgångar som exempelvis erfarenheter hos personalen.
2.2.2 Finansiell prestation
Finansiell prestation eller finansiellt resultat kan ha många olika betydelser beroende på vem en frågar. Nya idéer om hur finansiell prestation ska eller kan mätas har presenterats under de senaste tre decennierna belyser Iazzolino och Laise (2013). För att mäta finansiell prestation finns det både icke-finansiella och finansiella mått. Exempel på icke-finansiella synsätt menar Hoque (2005) är kundnöjdhet, marknadsvärde eller effektivitet på arbetskraften medan avkastning och nettoresultat hör till de finansiella.
Ett finansiellt mått för finansiell prestation är förädlingsvärde som kan uttryckas som ett företags mervärde, d.v.s. omsättningen med avdrag för kostnader för inköpta varor och tjänster (Bontis, Dzenopoljac och Janosevic, 2015). Ett av de vanligaste måtten på finansiell prestation är dock avkastning på totalt kapital (return on asset; ROA) nämner Jewell och Mankin (2011).
De menar att räntabilitet på totalt kapital är det populäraste och mest använda nyckeltalet för prestation både i näringslivet och i ekonomisk utbildning. Jewell och Mankin (2011) poängterar även att detta mått är en del av den välkända DuPont-modellen som använts sedan tidigt 1900- tal.
11
Finansiellt perspektiv är det som denna studie kommer att utgå ifrån och måttet som kommer att representera den finansiella prestationen i detta fall är räntabilitet på totalt kapital. Valet av detta mått grundar sig i ett kumulativt tankesätt och utgår således från tidigare forskning inom intellektuellt kapital som då använt sig av räntabilitet på totalt kapital (Chen et al., 2005; Tan et al., 2007; Shahzad et al., 2020).
2.2.3 Intellektuellt kapital
Under 1990-talet var diskussionen kring intellektuellt kapital stor och under den tiden definierades intellektuellt kapital som tillgångar i form av bland annat kunskap, varumärken och processer (Edvinsson och Malone, 1997). Intellektuellt kapital är viktiga immateriella tillgångar för företagen då dessa kan skapa långsiktiga konkurrensfördelar och ger ett värdeskapande (Lev, 2004 och Chen, Zhu och Xie, 2004). Van der Meer-Kooistra och Zijlstar (2001) syftar på att företag inte endast kan förlita sig på sina materiella tillgångar utan måste lära sig att hantera sina immateriella och intellektuella resurser för att skapa värde.
Dilemmat med intellektuellt kapital är att de flesta ekonomiska och finansiella system exempelvis placerar kostnader relaterade till de anställda i resultaträkningen och inte som en tillgång i balansräkningen (Pulic, 2004). Tidigare forskning har fastställt vikten av intellektuellt kapital för att öka den ekonomiska prestationen i företaget (Sardo och Serrasqueiro, 2017;
Shahzad et al., 2020; Wang et al., 2014). Trots det menar Pulic (2004) att intellektuellt kapital ändå inte har samma status som finansiella, materiella och andra immateriella tillgångar har.
Detta påstår även Bontis (1998) som nämner att företagsledare och investerare förbiser vikten av intellektuellt kapital trots att detta ofta har större betydelse och skapar mer värde än de tillgångar som finns bokförda i balansräkningen.
Intellektuellt kapital har under åren definierats olika men många forskare anser att intellektuellt kapital består av tre komponenter; humankapital, strukturellt kapital och relationskapital (Edvinsson och Malone, 1997; Bontis et al, 2015). Humankapital är summan av kunskap, engagemang, innovativitet hos de anställda som inte ägs av företaget utan försvinner om de anställda lämnar företaget (Bontis, 1998; Sardo och Serrasqueiro, 2017). Till strukturellt kapital hör strategi, organisationskultur, rutiner, patent, databaser och processer (Stewart, 1999;
12
Edvinsson och Malone, 1997). Den sista komponenten relationskapital innebär relationerna som finns mellan företaget och dess externa intressenter enligt Bontis (1998).
Figur 2.1 - Intellektuellt kapital
Egen tolkning, baserad påEdvinsson och Malone (1997).
2.2.4 Humankapital
Till skillnad från intellektuellt kapital som började diskuteras flitigt så sent som på 1990-talet så menar Nerdrum och Erikson (2001) att ekonomen William Petty uppmärksammade skillnaderna mellan kvalitéterna på arbetskraft, det som senare kom att definieras som humankapital, redan på 1600-talet. Även på 1700-talet började en se en högre produktivitet hos de som hade längre erfarenhet eller mer utbildning. Genom detta började en se utbildning och lärande som en investering då detta gav ekonomiska fördelar för företagen i form av högre intäkter som ett resultat (Nerdrum och Erikson, 2001).
En av de viktigaste tillgångarna i en organisation är människorna i den ansåg Stewart (1999).
Han syftade på att det är hos de anställda som idéer och nya innovationer skapas. På samma sätt menade Bontis (1998) att humankapital är av betydelse oavsett om det gäller brainstorming hos forskning- och utvecklingsteamet, utformandet av nya processer eller dagdrömmar runt fikabordet. Kärnan inom humankapital är intelligensen hos medlemmarna som arbetar inom organisationens väggar. I enlighet med detta så menar även Han och Li (2015) att humankapital är avgörande i dagens snabbt föränderliga samhälle då detta skapar kognitiva färdigheter som ökar produktiviteten och således även prestationen inom företagen. Detta menar även Litschka et al. (2006) som förklarar att utvecklingen till en kunskapsbaserad ekonomi kräver nya tillvägagångssätt av ledningen, speciellt i avsikt mot de anställda, eftersom välbefinnande och kreativitet hos medarbetarna är avgörande för företags framgång och hållbarhet.
13
Som tidigare nämnt består humankapital av kunskap, engagemang och nytänkande hos de anställda men även kompetens, talanger, utbildning och idéer är komponenter (Edvinsson och Malone, 1997). Bontis (1998) nämner även att humankapital har definierats av nobelpristagaren Theodore W. Schultz som sa;
“De avgörande faktorerna för att förbättra fattiga människors välbefinnande är inte utrymme, energi eller mark; de avgörande faktorerna är förbättringen
av befolkningskvaliteten och kunskapsutvecklingen. Dessa framsteg kan kompletteras med lämpliga investeringar i humankapital.”
Som tidigare nämnt redovisas inte alla delar av intellektuellt kapital i balansräkningen och detta gäller även humankapital. Kriteriet enligt årsredovisningslagen (ÅRL 4 kap. 1 §) är att tillgångarna ska brukas stadigvarande inom företaget vilket humankapital inte uppfyller.
Dilemmat med dessa tillgångar är att de inte ägs av företaget och på så sätt kan de anställda lämna närhelst de själva vill (Sardo och Serrasqueiro, 2017).
2.2.5 Mått på intellektuellt kapital
Under de senaste åren har forskningen om intellektuellt kapital utvecklats och som således både förändrat dess fokus och omfattning menar Tan et al. (2007). Forskningen om intellektuellt kapital har därmed lett till flertal ramverk för att klassificera och mäta konceptet (Tan et al., 2007). De klassificeringssystem som genom tiderna har utvecklas är dels de som inte använder en monetär värdering och även de som sätter ett monetärt värde på intellektuellt kapital. De sistnämnda är inte enbart metoder för intellektuellt kapital som uppskattar monetära värden utan de är även metoder som härleder de monetära värdena genom användning av finansiella nyckeltal (Tan et al., 2007).
En av de modeller som använder sig av monetärt värde för mätningen av intellektuellt kapital är Value Added Intellectual Coefficient (VAIC) som utvecklats av Pulic (2004). Modellen mäter i vilken omfattning företag producerar mervärde genom dess effektivitet i komponenterna som intellektuellt kapital består av (Ståhle et al., 2011). Med andra ord beskriver den produktiviteten i de immateriella tillgångarna. Pulic (2004) menar att det är av vikt i en kunskapsbaserad ekonomi att mäta skapande av värde istället för produktion som varit huvudfokus i den industriella ekonomin. VAIC har använts i både regionala och nationella
14
analyser för att undersöka enskilda företags resultat (Ståhle et al., 2011). De förklarar även att modellen vanligen förekommer inom den akademiska forskningen.
VAIC använder finansiella data som normalt finns tillgängligt i alla företags finansiella rapporter (Sardo och Serrasqueiro, 2017). Modellen resulterar i hur mycket värde som ett företag totalt skapar per krona som de investerat i varje resurs. Beräkning av metoden bygger på två resurser vilka är sysselsatt kapital (CE) och intellektuellt kapital (IC) (Kujansivu och Lönnqvist, 2007). De menar att båda resurserna anses spela en viktig roll för värdet av ett företag och anses till följd av detta vara investeringar. Kujansivu och Lönnqvist (2007) förklarar att CE består av eget kapital, resultatjusterade poster och skulder inklusive ränta. Intellektuellt kapital består av humankapital (HC) och strukturellt kapital (SC).
Ett företags personalkostnader är det som i modellen representerar andelen humankapital som företaget besitter. Det finns delade meningar huruvida anställdas löner motsvarar humankapital eller ej (Ståhle et al., 2011; Iazzolino och Laise, 2013). I modellen beräknas humankapital i form av de anställdas lönekostnader och speglar kunskapen och kompetensen inom företaget.
Detta anser Stewart (1999) är rimligt då en egentligen kan se på arbetskraft som vilken annan tillgång som helst. Han syftar på att företag måste se lönekostnaderna som en kapitalplacering, på samma sätt som en investerar i en maskin eller en byggnad. Lönekostnaderna för de anställda menar Stewart (1999) är en investering som på samma sätt som exempelvis en maskin kommer ge avkastning under kommande år.
2.3 Tidigare forskning
Under de senaste åren har det forskats mycket kring både intellektuellt kapital och humankapital. Bland annat har Sardo och Serrasquiero (2017) undersökt sambandet mellan intellektuellt kapital, finansiell prestation och marknadsvärdet bland 14 olika länder i Västeuropa. Från dessa länder har 2090 börsnoterade företag undersöks där datamaterialet är taget mellan år 2004 och 2015. Där kunde de se att intellektuellt kapital har ett samband med företagens finansiella prestation. Det uppmärksammades även i studien att ägarkoncentrationen och ledningens engagemang har en negativ inverkan på intellektuellt kapital och påverkar som påföljd även det finansiella resultatet negativt.
Deras hypoteser grundar sig i att intellektuellt kapital både påverkar finansiell prestation och marknadsvärdet positivt hos företag. För att mäta det intellektuella kapitalet används VAIC-
15
modellen, räntabiliteten på totalt kapital (ROA) används för att beräkna finansiell prestation och marknadsvärdet beräknas genom variabeln Tobins Q vilken är kvoten av marknadsvärdet och bokfört värde i företaget. Resultatet från studien av tyder på att det finns ett samband mellan intellektuellt kapital, finansiell prestation och marknadsvärde vilket stödjer hypoteserna som ställdes (Sardo och Serrasquiero, 2017).
Deras slutsats är således att företag bör investera i intellektuellt kapital, speciellt i utbildning till de anställda. Detta då humankapital visade sig ha en särskilt givande roll i företags framtida tillväxt. Sardo och Serrasquiero (2017) förklarar att humankapital bidrar med kunskap vilket företaget kan dra nytta av i form av innovation och därigenom även högre finansiell prestation.
Liknande resultat har även en studie av Wang et al., (2014) fått då de har analyserat sambandet mellan kunskapsdelning och finansiell prestation med hjälp av intellektuellt kapital. Till skillnad från studien av Sardo och Serrasquiero (2017) har Wang et al., (2014) använt sig av en enkät för att samla in sitt datamaterial. Totalt skickades enkäten till 691 företag i Kina där de till slut kunde analysera 228 kompletta svar. De upptäckte i sin studie att kunskapsdelning inom företaget bidrog till ett ökat intellektuellt kapital som i sin tur ledde till ökad finansiell prestation. Genom att anställda delar med sig av sina kunskaper och erfarenheter ökar humankapitalet som i sin tur även ger ett högre mått på intellektuellt kapital.
Ett positivt samband mellan intellektuellt kapital och finansiell prestation har påträffats i motsvarande studier. Bland annat har detta resultat även påträffats av Shahzad et al. (2020).
Syftet med denna studie var att undersöka om en styrelse med större mångfald bidrog till ett ökat resultat för företaget. Genom att undersöka 5879 företag i USA kunde de se att ökad mångfald gav en högre prestation inom intellektuellt kapital som då även gav en högre finansiell prestation för företaget som resultat. Shahzad et al. (2020) syftar på att kvinnor i större utsträckning tar hand om företagets intressenter på grund av sin bakgrund, ledarstil och värderingar. Detta ska i sin tur leda till högre intellektuellt kapital inom företaget.
Även Chen et al. (2005) har genom att undersöka data från börsnoterade företag i Taiwan observerat att intellektuellt kapital är av stor vikt för att förbättra företags lönsamhet och tillväxt. Ett tidsspann på tio år mellan åren 1992–2002 undersöktes i deras studie. De har likaså använt sig av VAIC-modellen för att mäta intellektuellt kapital samt ROA för att mäta den finansiella prestationen i företagen. Under samma period som Chen et al. (2005) gjorde sin
16
studie i Taiwan har Tan et al. (2007) gjort en liknande studie men då under en tvåårsperiod på börsnoterade företag i Singapore. Deras resultat, liksom de andras, tyder på att intellektuellt kapital ger större finansiell prestation under det aktuella året samt även framtida ekonomiska fördelar. Genom att mäta intellektuellt med hjälp av VAIC-modellen har de sett att investerare värderar företaget högre ju mer intellektuellt kapital som finns inom företaget.
Några som dock inte har fått samma resultat i sin studie är Ståhle et al. (2011) som undersökte sambandet mellan intellektuellt kapital via VAIC-modellen samt företagens marknadsvärden.
Deras studie baserades på data från börsnoterade finska bolag under en treårsperiod mellan åren 2006–2008. Studien visar att företagen har höga värden av intellektuellt kapital och menar därför att finländska företag ligger i framkant konkurrensmässigt i och med detta. Dock visar resultatet ett svagt linjärt samband mellan intellektuellt kapital och finansiell prestation vilket de förklarar genom att det finns andra påverkansfaktorer på prestationen som exempelvis infrastruktur. Resultaten från deras studie visar heller inget samband mellan intellektuellt kapital och ett företags marknadsvärde. Ståhle et al. (2011) syftar på att VAIC-modellen i detta fall inte är trovärdig i sin utformning och att modellens komponenter i sig inte bidrag till högre prestation. De menar istället att finansiell prestation baseras på produktivitet, någon som VAIC- modellen inte tar hänsyn till.
2.4 Hypoteser
En del tidigare studier visar att intellektuellt kapital som en helhet har en positiv påverkan på finansiell prestation. Sambandet mellan dessa variabler har bland annat funnits av Shahzad et al. (2020), Chen et al. (2005) och Wang et al. (2014). Däremot har även viss tidigare forskning antytt att det finns ett stort antal påverkansfaktorer som har en inverkan på det finansiella resultatet (Ståhle et al., 2011). Det är därmed inte entydigt att intellektuellt kapital är en bidragande faktor till ökad finansiell prestation. Kujansivu och Lönnqvist (2007) menar att oavsett hur stort intellektuellt kapital som företagen besitter så behöver denna typ av tillgång förvaltas effektivt för att påverka den finansiella prestationen.
Många av de tidigare studierna har använt VAIC-modellen för att beräkna intellektuellt kapital och har genom denna metod dock sett ett positivt samband mellan dessa två variabler (se bl.a.
Shahzad et al., 2020 och Sardo och Serrasquiero, 2018). Intellektuellt kapital är en nyckelresurs som genom erfarenheter, ledarskap och expertis leder till ökade konkurrensfördelar och
17
värdeskapande (Shahzad et al., 2020). Edvinsson (2013) menar att i en kunskapsbaserad ekonomi har ett företags intellektuellt kapital stor betydelse för den finansiella prestationen.
Baserat på detta så har följande hypotes formulerats:
H1: Sambandet mellan intellektuellt kapital och finansiell prestation är positivt.
En del av de tidigare studierna har även funnit att de tre olika komponenterna inom intellektuellt kapital är olika starka. I Wang et al. (2014) studie har de påträffat att humankapitalet i form av arbetserfarenhet, kunskaper och kreativa idéer inom ett företag förbättrar både företags operativa och finansiella prestation.
Precis som intellektuellt kapital i sin helhet behöver även humankapital som enskild komponent förvaltas effektivt för att åstadkomma ökad finansiell prestation. Hutahayan (2020) har exempelvis påträffat ett högt värde av humankapital i sin studie men detta har trots det inte skapat något värde för företagen. Tillika har Wang et al. (2014) funnit att de olika komponenterna påverkar ett företags prestation olika. De kunde se att intellektuellt kapital som helhet hade en positiv inverkan men att även humankapital enskilt förbättrar ett företags finansiella prestation. Sardo och Serrasquiero (2017) har, trots att de studerade helheten av intellektuellt kapital, sett att humankapital har en specifikt givande roll. De påstår att humankapital kan anses vara den huvudsakliga drivkraften till framtida tillväxt hos företag, vilket därmed innefattar en positiv effekt på den finansiella prestationen.
I och med detta kan studiens andra hypotes formuleras som:
H2: Humankapital har en positiv inverkan på finansiell prestation.
18 3. Metod
I detta metodkapitel finns en redogörelse för hur studien genomförs. Här presenteras och diskuteras de metodval, urval och avgränsningar som gjorts.
3.1 Vetenskaplig utgångspunkt
Den vetenskapstradition som denna studie har som utgångspunkt är positivismen. Inom den positivistiska vetenskapstraditionen ska vetenskapen vara objektiv, den ska således inte innehålla några värderingar (Bryman och Bell, 2017). Positivistisk tradition inom vetenskapen avser att förklara företeelser eller förutse specifika händelser (Sohlberg och Sohlberg, 2013).
Metodologin inom denna tradition beskriver Sohlberg och Sohlberg (2013) som kvantitativ med inriktning på mätbarhet. Detta överensstämmer med denna studie då metoden som används är kvantitativ. Utifrån dessa ovanstående resonemang anses en positivistisk vetenskapstradition förbinda sig väl till syftet med studien.
Inom positivismen är syftet med teorin att kunna ta ställning till lagmässiga förklaringar genom att framställa hypoteser som kan prövas. Denna princip benämns som deduktivism (Bryman och Bell, 2017). Genom en deduktiv slutledning finns det en teori som uttrycker hur relationerna mellan olika förhållanden verkar i verkligheten (Olsson och Sörensen, 2011).
Olsson och Sörensen (2011) förklarar att forskning som bedrivs enligt den deduktiva linjen använder vanligtvis en kvantitativ metod, vilket även bekräftas av Bryman och Bell (2017).
Studien hänför sig till den deduktiva inriktningen då den utgår från teorier för att sedan ställa antaganden om verkligheten i form av hypoteser, vilket benämns som ett hypotetiskt-deduktivt arbete (Olsson och Sörensen, 2011).
3.2 Empirisk metod
Studien utgår från kvantitativ forskning med avsikt att samla in numeriska data som och sedan analyseras (Hutahayan, 2020). Olsson och Sörensen (2011) menar att inom kvantitativ forskning är syftet att beskriva och förklara mätningsresultat. Denna studie samlade in sekundärdata från företags finansiella rapporter som hämtats från databasen Retriever Business, som innehåller information om alla Sveriges bolag. Sekundärdata är information som andra forskare har samlat in eller process- eller registerdata (Olsson och Sörensen, 2011). Att använda
19
sekundärdata är både tids- och kostnadseffektivt (Hox och Boeije, 2005). Studiens insamlade data analyserades sedan med hjälp av kvantitativ dataanalys. Enligt Bryman och Bell (2017) innefattar en kvantitativ dataanalys de grundläggande metoderna för att analysera kvantitativa datamaterial.
En väsentlig förutsättning för en kvantitativ bearbetning och analys är objektiviteten vid informationsinsamling, som följaktligen gör att olika värden kan jämföras (Olsson och Sörensen, 2011). Detta ligger i linje med att studien tar utgångspunkt i den positivistiska vetenskapstraditionen och att forskningen således tar an ett utifrånperspektiv för att bistå objektivitet.
3.3 Forskningsdesign
Valet av forskningsdesign menar Bryman och Bell (2017) grundar sig i konkreta ställningstaganden om vilka val en gör i utförandet av studien och analysen av insamlade data.
En forskningsdesign består av en struktur som är tänkt att vägleda en i forskningsprocessen i diverse olika aspekter. Bland annat har en design som syfte att lägga prioritet över vissa dimensioner i förloppet av forskningen. Enligt Bryman och Bell (2017) finns det en rad olika former av forskningsdesign, däribland longitudinell design som denna studie utgår ifrån.
Syftet med en longitudinell design är att studera olika variabler över tid för att kartlägga förändringar (Bryman och Bell, 2017). Ett urval eller en population undersöks först för att sedan vid ett senare tillfälle undersökas igen. En longitudinell design kan ge insikter huruvida sambanden orsakas av faktorer som ger följder under längre tid syftar Vergauwen et al. (2007) på. En annan fördel är att orsaksriktningen blir tydligare i en longitudinell design än i exempelvis en tvärsnittsdesign.
Bryman och Bell (2017) anser dock att en nackdel med longitudinell design är det bortfall som ofta uppstår i urvalet genom att exempelvis företag avslutar sin verksamhet eller köps upp av ett annat företag under studiens gång. Det primära problemet med bortfall i urvalet är att de företag som blir kvar i urvalet kan skilja sig i förhållande till de företag som lämnat (Bryman och Bell, 2017). Detta kan leda till ett urval som inte längre är representativt för populationen.
20 3.4 Urval
Vid en kvantitativ metod menar Bryman och Bell (2017) att det antingen går att välja ett urval eller ett stickprov av en population eller välja att undersöka hela populationen. Om en hel population ska undersökas så ska då urvalet bestå av alla enheter inom exempelvis ett land eller stad (Djurfeldt, Larsson och Stjärnhagen, 2018). Denna studie utgår från att undersöka svenska börsnoterade företag. Den totala populationen består av 800 börsnoterade företag i Sverige.
För att göra studien genomförbar avgränsas urvalet således till svenska börsnoterade bolag som är börsnoterade på någon av de två största börserna som finns i Sverige, Nasdaq OMX Stockholm (Stockholmsbörsen) eller NGM Equity (Avanza, u.å.). Detta innebär att företag som är noterade på andra börser eller onoterade företag inte inkluderas i studien. Data samlas in från årsredovisningar som är publicerade under åren 2015–2019 då Sardo och Serrasquiero (2018) nämnt att en viss fördröjning finns innan intellektuellt kapital har en faktisk påverkan på det finansiella resultatet. Här finns ingen avgränsning av räkenskapsår, utan både företag med vanligt kalenderår samt brutet räkenskapsår ingår i undersökningen. Det finns inte heller någon avgränsning av bransch eller segment vilket ger ett omfattande och mångsidigt urval.
För att ha möjlighet att generalisera resultatet utöver studiens urval kontrolleras storleken mot populationen. Liksom Hutahayan (2020) användes formeln av Yamane (1967) för att klargöra att urvalet speglar verkligheten. Formeln presenteras nedan:
𝑛 = 𝑁
1 + 𝑁(𝑒()
Formel 1 - Urvalsstorlek
Det minsta urvalet (n) som krävs för generaliserbarhet beskrivs genom en önskan av en specifik signifikansnivå (e) vid en specifik population (N). I den aktuella studien önskas en signifikansnivå på 0,05 och populationen består av 800 vilket resulterar i n ≈ 267.
N = 800 e = 0,05 n ≈ 267
266,66 = 800
1 + 800(0,05()
21 3.4.1 Bortfall
Innan bortfall består urvalet i denna studie av 309 företag från Stockholmsbörsen och nio företag från NGM Equity, totalt 318 börsnoterade företag i Sverige. Totalt tas 21 företag bort ur datamaterialet då dessa företag inte varit börsnoterade under alla fem år och saknar därmed data för vissa år. Anledningen till detta är att populationen eller urvalet i en longitudinell studie ska studeras under alla undersökningstillfällen (Vergauwen et al., 2007).
Datamaterialet rensades som nämnt ovan från företag vilka inte varit börsnoterade under samtliga år manuellt i datasystemet Excel. Även uträkningarna av VAIC-modellen har skett manuellt i samma system innan vidare analys, då dessa variabler inte fanns färdiga att tillgå som sekundärdata. Detta gör att den mänskliga faktorn eventuellt kan orsakat felaktigheter i det slutgiltiga materialet. Detta gäller exempelvis att vissa data möjligen fallit bort eller att data som egentligen inte borde ingå i urvalet inte tagits bort. Rensningen av företag samt uträkningarna har dock skett med största försiktighet och således borde det inte ha uppstått några felaktigheter på grund av detta.
Efter avgränsning samt bortfall av data omfattas studien av totalt 297 företag vilket visas i tabellen nedan.
Svenska börsnoterade företag Nasdaq OMX Stockholm
NGM Equity 309
9
Ej börsnoterade under alla år -21
297 Tabell 1 - Bortfall
3.5 Operationalisering
Operationalisering innebär en utformning av mått för de begrepp som studien undersöker (Bryman och Bell, 2017). För en kvantitativ metod sker detta vanligen genom att finna någon mätprocedur för de begrepp som studien antar (Sohlberg och Sohlberg, 2013). Olsson och Sörensen (2011) menar att det skapas en operationell definition när både innebörden i begreppen och dess mätmetoder anges.
22
Den kvantitativa forskningstraditionen innebär att variabler är det typiska intresset, vilket innebär att forskningen ägnar sig åt enheter med varierande värden (Sohlberg och Sohlberg, 2013). Därav eftersträvas att begreppen utformas till mätbara beroende och oberoende variabler (Bryman och Bell, 2017). Denna studie har således operationaliserat de aktuella begreppen och variablerna; finansiell prestation, intellektuellt kapital och humankapital. Begreppen benämns vidare under beroende och oberoende variabler vilket kommer att presenteras i nästkommande avsnitt. Avslutningsvis presenteras även de kontrollvariabler som använts i studiens analyser vilka är storlek och skuldsättningsgrad.
3.5.1 Beroende variabel
Den beroende variabeln i denna studie är finansiell prestation i och med att studiens syfte är att undersöka sambandet mellan dels intellektuellt kapital och finansiell prestation samt humankapital och finansiell prestation. Som tidigare nämnt (se avsnitt 2.2.2) finns det ett stort antal olika sätt att mäta finansiell prestation på. Det mest använda måttet för finansiell prestation är däremot räntabilitet på totalt kapital (Jewell och Mankin, 2011). Baserat på att tidigare forskning som undersökt sambandet mellan intellektuellt kapital och finansiell prestation (se bl.a. Chen et al., 2005; Tan et al., 2007; Shahzad et al., 2020) använt sig av räntabilitet på totalt kapital så har även denna studie använt detta som beroende variabel. Måttet beräknas enligt följande:
ROA = resultat efter skatt / totalt kapital
Formel 2 - räntabilitet på totalt kapital
3.5.2 Oberoende variabel
De oberoende variablerna i denna studie är intellektuellt kapital samt humankapital. För att mäta intellektuellt kapital kommer denna studie att använda VAIC-modellen som mäter produktiviteten i företagets immateriella tillgångar (Ståhle et al., 2011). Enligt både Shahzad et al. (2020) och Tan et al. (2007) är det denna modell som används av många akademiker och investerare för att bedöma ett företags effektivitet av immateriella tillgångar.
23
Ett annat sätt att mäta intellektuellt kapital kan vara skillnaden mellan ett företags marknadsvärde och bokfört värde (market-to-book ratio) menar Kim och Taylor (2014).
Marknadsvärdet är ofta mycket större än bokfört värde hos ett företag, som enligt Kujansivu och Lönnqvist (2007) motsvaras av intellektuellt kapital. Måttet mäter som sagt också intellektuellt kapital men eftersom syftet är att undersöka om intellektuellt kapital och även specifikt humankapital påverkar den finansiella prestationen är VAIC-modellen bättre att utgå från. Detta då värdet på VAIC motsvarar intellektuellt kapital som en helhet där humankapital beräknas individuellt som ett steg i framtagandet av modellen. Humankapital kan inte utvinnas via beräkningen av market-to-book ratio vilket innebär att modellen inte anses lämplig i förhållande till den aktuella studiens syfte.
VAIC beräknas enligt följande:
VA = OP + EC + A + D
Formel 3 - value added, mervärde
VA står för value added och motsvarar i modellen företagets mervärde vilket beräknas genom summan av rörelseresultat (OP), personalkostnader i form av både lön och sociala avgifter (EC), avskrivningar av tillgångar (A) och nedskrivningar av tillgångar (D).
ICE = HCE + SCE
Formel 4 - intellektuell kapitalseffektivitet
Det andra steget i beräkningen är effektiviteten av intellektuellt kapital (ICE). ICE är summan av humankapitaleffektivitet (HCE) och strukturell kapitaleffektivitet (SCE). Där HCE och SCE beräknas enligt följande:
HCE = VA / HC
Formel 5 - humankapitaleffektivitet
SCE = SC / VA
Formel 6 - strukturell kapitaleffektivitet
I den ovanstående modellen representeras HC av personalens årliga löner samt SC står för företagets hård- och mjukvaror såsom varumärken, patent, licenser och andra komponenter som har positiv inverkan på de anställdas produktivitet. SC beräknas således enligt följande:
24 SC = VA - HC
Formel 7 - strukturellt kapital
I det sista steget av modellen beräknas sysselsatt kapitaleffektivitet (CEE) enligt följande:
CEE = VA / CE
Formel 8 - sysselsatt kapitaleffektivitet
Där CE är sysselsatt kapital som beräknas genom att subtrahera räntefria skulder från totala tillgångar. Avslutningsvis beräknas VAIC enligt följande:
VAIC = ICE + CEE
Formel 9 - value added intellectual coefficient (alt 1)
eller
VAIC = HCE + SCE + CEE
Formel 10 - value added intellectual coefficient (alt. 2)
Den andra oberoende variabeln, humankapital, beräknas genom samma modell som presenterades. Måttet för humankapital i denna studie är således den andra komponenten i VAIC, humankapitaleffektivitet (HCE) vilket som tidigare nämnt beräknas enligt:
HCE = VA / HC
Formel 11 - humankapitaleffektivitet
25
Figur 3.1 - Beräkning VAIC
Egen tolkning, baserad på bl.a Shahzad et al. (2020) och Ståhle et al. (2011).
3.5.3 Kontrollvariabler
I studien inkluderas två kontrollvariabler som kontrollerar stabiliteten av de orsakssamband som undersöks (Djurfeldt et al., 2018). Att införa en eller flera kontrollvariabler bidrar dels till insikten i vilka andra variabler som möjligtvis förklarar variationen i den beroende variabeln och dels vad som händer med sambandet när fler variabler inkluderas (Shahzad et al., 2018).
Genom att införa ytterligare variabler finns möjligheten att upptäcka så kallade skensamband.
På samma sätt menar Bringsrud Fekjær (2017) att detta innebär att hänsyn till fler omständigheter tas som eventuellt orsakar skillnader mellan enheterna i urvalet.
De kontrollvariabler som används i studien är liknande mått som tillämpats i tidigare forskning som undersökt sambandet mellan intellektuellt kapital och finansiell prestation. Därför kommer företagsstorlek samt skuldsättningsgrad användas som kontrollvariabler i denna studie (se t.ex.
Shahzad et al., 2020 och Wang et al., 2014). Företagsstorlek mäts av företagets totala tillgångar och skuldsättningsgraden mäts på detta sätt:
Skuldsättningsgrad = totala skulder / eget kapital
Formel 12 – skuldsättningsgrad
26 3.6 Dataanalys
3.6.1 Univariat analys
En univariat analys av datamaterial innebär att en studies variabler analyseras var och en för sig (Bryman och Bell, 2017). Syftet med att undersöka en variabel i taget innebär att ser efter förklaringar i den data som samlats in och lägger grunden för den fortsatta analysen (Djurfeldt et al., 2018). De menar att en univariat analys avser att mäta exempelvis spridning eller fördelningen hos variablerna. Anledningen till att analysera variation, fördelning och andra centrala mått är att dessa visar mönster hos variablerna (Djurfeldt et al., 2018). I denna studie kommer medelvärde, median, standardavvikelse samt minsta och högsta värde för datamaterialet att presenteras.
3.6.2 Bivariat analys
Datamaterialet som samlas in i denna studie kommer även att analyseras med hjälp av bivariat analys vilket syftar till att analysera två variabler (Bryman och Bell, 2017). Genom bivariat analys undersöks sambandet (korrelationen) mellan en beroende och en oberoende variabel (Djurfeldt et al., 2018; Uyanik och Güler, 2013). Detta menar de leder till att en får en uppfattning om hur dessa är relaterade till varandra, om det finns en så kallad orsaksrelation mellan dem. Uyanik och Güler (2013) förklarar att analysen uttrycker den linjära relationsekvationen mellan den beroende variabeln och den oberoende variabeln. Både Bryman och Bell (2017) och Djurfeldt et al. (2018) nämner dock vikten av att förstå att sambandet mellan två variabler inte per automatik är kausalt utan att variablerna kan påverka varandra i båda riktningarna.
Korrelationen i denna studie kommer kontrolleras med hjälp av SPSS vilket är ett dataprogram för statistisk analys. Resultatet av den bivariata analysen kommer att visa hur de två variablerna samvarierar gentemot varandra. Eftersom det i studien finns en beroende variabel, två oberoende variabler samt två kontrollvariabler så kommer alla dessa testas vardera mot varandra i korrelationstestet. Relationen i denna studie kommer att kontrolleras med Spearmans rho för att se om ett samband mellan variablerna faktiskt finns. Koefficienten som återfinns i testet är ett tal mellan 0 och 1 där 0 indikerar att det inte finns något samband samt 1 indikerar att det finns ett perfekt samband (Bryman och Bell, 2017). Dessutom förklarar Bryman och Bell (2017) att en koefficient både kan vara både positiv och negativ vilket påvisar vilken riktning
