Multipel regressionsanalys

Tabell 6. Deskriptiv statistik från samtliga variabler från studiens regressioner.

Variabel Medel-värde

Standard-fel

Median s Min Max Skevhet Kurtosis

CAR (P1) -0,003 0,003 -0,003 0,024 -0,072 0,056 -0,081 0,744 CAR (P2) -0,011 0,007 -0,007 0,061 -0,187 0,123 -0,482 0,953 CAR (P3) -0,027 0,013 -0,006 0,108 -0,448 0,214 -1,636 4,726

Familjeägt 0,36 0,059 0 0,483 0 1 -0,537 -1,766

Storlek 24,837 0,177 24,66 1,447 21,002 28,93 0,021 1,521

ROA 0,076 0,009 0,056 0,076 -0,032 0,352 2,262 5,672

Skuldsättning 0,141 0,013 0,124 0,110 0,001 0,485 0,872 0,924

I tabell 6 presenteras deskriptiv statistik från de variabler som är med i regressionsanalyserna.

CAR (P1), CAR (P2) och CAR (P3) presenterar den genomsnittliga kumulativa abnormala aktieavkastningen under respektive period som används i eventstudien, det vill säga dag 0–1, dag 2–10 respektive dag 11–30. Den oberoende variabel familjeägt är en dummyvariabel och dess referenskategori icke-familjeägt exkluderas från denna och resterande tabeller i detta avsnitt. Dummyvariabeln används för att undersöka vilken påverkan de olika typerna av ägarstruktur har på den kumulativa abnormala aktieavkastningen som studien ämnar undersöka. Studiens kontrollvariabler utgörs av den naturliga logaritmen av företagets totala tillgångar (storlek), lönsamhetsmåttet ROA och företagets skuldsättningsgrad (skuldsättning).

I tabell 6 presenteras också skevhet och kurtosis för studiens variabler. Det kan utläsas att variablerna CAR(P1), CAR(P2), familjeägt, storlek och skuldsättning påvisar viss normalfördelning i och med att dessa variablers skevhet är nära 0. Variablerna CAR (P3) och ROA visar på en större skevhet vilket betyder att dessa variabler är snedfördelade. Kurtosis visar på att alla variabler är relativt långt ifrån värde 3. Det tyder på att variablerna inte följer normalfördelning utan är platta respektive toppiga. Som tidigare nämnt uppfylls dock den centrala gränsvärdessatsen och normalfördelning kan således antas.

Tabell 7. Pearsons korrelationsmatris med samtliga variabler från studiens regressioner Korrelationen presenteras med signifikansnivå 10%, 5% samt 1% där vardera nivån presenteras med “*”,

“**” respektive “***”.

För att kontrollera eventuella korrelationer mellan variablerna har ett bivariat korrelationstest utförts. I tabell 7 presenteras korrelationerna mellan regressionsanalysens variabler. Den beroende variabeln kumulativ abnormal aktieavkastning för dag 2–10 påvisar ett negativt samband med den oberoende variabeln familjeägt på en fem procent signifikansnivå. Detta tyder på att familjeägda företag i studien har en mer negativ kumulativ abnormal aktieavkastning än icke familjeägda företag under denna period. Resultatet från korrelationstestet går således i linje med resultatet från eventstudien. Studien finner vidare ett positivt samband mellan den oberoende variabeln familjeägt och kontrollvariabeln ROA på en procents signifikansnivå. Resultatet tyder på att de familjeägda företagen i urvalet har högre lönsamhet än icke familjeägda företag. Studien finner även ett positivt samband mellan kontrollvariablerna storlek och skuldsättningsgrad på en procents signifikansnivå, vilket tyder på att större företag i urvalet har en högre skuldsättningsgrad. Ett negativt samband mellan kontrollvariablerna Skuldsättningsgrad och ROA på en procent signifikansnivå återfinns även i studien. Det tyder på att företag i urvalet med högre skuldsättningsgrad har en lägre lönsamhet. Ett negativt samband mellan den oberoende variabeln familjeägt och kontrollvariabeln storlek på tio procents signifikansnivå går också att utläsa från resultatet. Det pekar på att icke familjeägda företag i studien är större än familjeägda företag.

Den oberoende variabeln familjeägt påvisar ett positivt samband med den kumulativa abnormala aktieavkastningen under eventfönstret respektive det andra post-eventintervallen.

Det går i linje med resultatet från eventstudien, men eftersom resultatet inte är signifikant går det inte att dra några slutsatser från detta resultat.

Signifikanta samband såväl som icke-signifikanta är utifrån tabell 7 att betrakta som svaga mellan regressionsanalysens variabler. Det pekar på att det är låg samverkan mellan de olika variablerna, vilket tyder på att multikollinearitet inte föreligger. Utöver Pearsons korrelationsmatris använder sig studien även av ett VIF-test. Detta eftersom ett VIF-test kan påvisa korrelationer mellan grupper av variabler som är med i studien. Med en kombination av Pearsons korrelationsmatris och ett VIF-test ämnar studien att utesluta multikollinearitet.

Tabell 8. VIF-värden med samtliga oberoende variabler från studiens regressioner.

Variabel VIF-värde

Familjeägt 1,240

Storlek 1,332

ROA 1,431

Skuldsättning 1,551

I tabell 8 presenteras resultatet av studiens VIF-test. Resultatet visar på låga VIF-värden som inte är nära den kritiska gränsen på 10 och även detta test tyder på att multikollinearitet inte föreligger mellan variablerna som används i regressionsanalyserna. Tillsammans med resultatet från Pearsons korrelationsmatris bör därför multikollinearitet kunna uteslutas och studien kan därför använda dessa variabler i regressionsanalyserna.

Tabell 9. Deskriptiv statistik för multipel regressionsanalys.

CAR (P1) CAR (P2) CAR (P3)

Tabellen presenterar studiens ostandardiserade koefficienter (standardfel). Signifikansen presenteras med signifikansnivå 10%, 5% samt 1% där vardera nivån presenteras med “*”, “**” respektive “***”.

Resultatet från studiens regressionsanalys presenteras i tabell 9. Utifrån tabellen kan vi se att den kumulativa abnormala aktieavkastningen för studiens första post-eventintervall har ett negativt samband med den oberoende variabeln familjeägt på tio procent signifikansnivå. Det går i linje med resultaten från eventstudien och korrelationstestet och tyder på att ett företag som inte är familjeägt har en mindre negativ kumulativ abnormal aktieavkastning än företag som är familjeägda under studiens första post-eventintervall. I och med att signifikansnivån är hög kan vi dock inte dra några slutsatser utifrån resultatet i regressionsanalysen.

Resultatet i tabell 9 tyder också på att familjeägda företag har en mindre negativ kumulativa abnormala aktieavkastningen under eventintervallet och under periodens första post-eventintervallet. Det är resultat som tyder på att familjeägda företag har en mindre negativ kumulativ abnormal avkastning under dessa perioder. Det är i enlighet med tidigare resultat från eventstudien och korrelationstestet, men eftersom resultaten saknar signifikans går det inte att dra några slutsatser.

Kontrollvariabeln storlek har ett positivt samband med den kumulativa abnormala aktieavkastningen under studiens eventfönster. Det tyder på att större företag har en mindre negativ kumulativ abnormal aktieavkastning, men på grund av den höga signifikansnivån kan vi inte dra några slutsatser utifrån resultatet.

Sammantaget tyder resultaten från eventstudien, korrelationstestet och regressionsanalysen på att familjeföretag har en mindre negativ kumulativ abnormal aktieavkastning under studiens eventintervall och andra post-eventintervall. Under studiens första post-eventintervall tyder de sammantagna resultaten istället på att icke-familjeägda företag har en mindre negativ kumulativ abnormal aktieavkastning. Trots att resultaten går i linje med varandra i de tre testerna som utförts och tidigare studier (Laguir & Elbaz 2014; El Ghoul, m.fl., 2016; Labelle m.fl. 2018) kan vi inte med statistisk säkerhet säga att det finns en skillnad i den kumulativa abnormala aktieavkastningen efter offentliggörandet av en social eller miljömässig överträdelse beroende på om ett bolag är familjeägt eller ej. Således förkastas studiens tredje hypotes.

5. Slutsats

I följande avsnitt presenteras studiens slutsats med diskussion samt begränsningar med förslag till framtida forskning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur den svenska kapitalmarknaden reagerar på offentliggörandet av informationen om att ett bolag begått en miljömässig eller social överträdelse. Detta genom att titta på hur den efterföljande reaktionen på den abnormala aktieavkastningen till följd av offentliggörandet. Tidigare studier har gjorts på ämnet och visat på en negativ effekt på den abnormala aktieavkastningen och vi förväntade oss därför liknande resultat trots att de tidigare studierna är utförda på andra marknader än den svenska. Studiens resultat tyder på att den genomsnittliga kumulativa abnormala aktieavkastningen är negativ under både eventintervallet samt de båda post-eventintervallen. Resultatet tyder på att den svenska marknaden reagerar kritiskt på bolag som begår en social eller miljömässig överträdelse, även på den svenska marknaden. Resultaten från studien är inte signifikant i eventintervallet eller det första post-eventintervallet, men är däremot signifikant i det andra post-eventintervallet vilket tyder på att det finns en fördröjning på marknaden. Den abnormala aktieavkastningen har dessutom en negativ trend upp till 30 dagar efter eventet.

Tidigare studier har också undersökt skillnaden i hur familjeägda företag och icke-familjeägda företag skiljer sig i sitt arbete med CSR. Därför ämnade studien även att undersöka om det finns någon skillnad på hur den kumulativa abnormala aktieavkastningen påverkas utifrån om företaget är familjeägt eller inte. Undersökningen tyder på att det finns skillnader i den abnormala avkastningen beroende på om företaget är familjeägt eller inte. Resultatet tyder på att familjeägda bolag har en mer negativ abnormal avkastning under dag 2–10 än icke familjeägda bolag samt att icke familjeägda bolag har en mer negativ abnormal avkastning under dag 0–1 respektive 11–30. Resultatet är däremot inte genomgående signifikant, vilket innebär att det inte går att dra några slutsatser från resultatet i den delen av undersökningen.