Nu är det dags för det multivariata testet. Modellen som jag utgår från motsvarar den som användes i figur 3.12 och 3.13, men de oberoende variablerna är utbytta till att gälla den kommunala nivån. Den beroende variabel som används i den multivariata analysen i tabell 4.10 är index för kommunalt politiskt förtroende, KPF (1, 2, 3) och alla de förklaringsvariabler som tidigare har redovisats bivariat används också här. I den första kolumnen längst till vänster (A) redovisas alla bivariata samband, men nu används fulla skalor, till skillnad från tidigare, då flera av dom har varit klassindelade. De största effekterna återfinns för Tylers faktorer och Putnams tillitshypotes. När endast bakgrundsfaktorerna prövas gemensamt i kolumn (B), visar det sig att dessa har en måttlig effekt, det korrigerade R2-värdet är endast 0.03. De viktigaste kontrollfaktorerna i denna analys är ålder, inkomst, arbetslöshet, politiskt
intresse och sympati med kommunalt hemmalag. Modellen med enbart
kontrollfaktorer är inte särskilt imponerande då signifikansen är relativt låg, F-värdet är endast 9,8.
� Politiskt förtroende i Västsverige �
152
När Putnams hypoteser läggs till kontrollfaktorerna i kolumn (C), ökar modellens förklaringskraft till R2 =0.09 och F-värdet stiger till 17. Resultaten är intressanta, eftersom det visar sig att H1a mätt som föreningsaktivitet inte är signifikant, och H1a mätt som informellt politiskt deltagande visar sig vara negativt. Personer som under det senaste året har demonstrerat, skrivit under en namninsamling, bojkottat varor eller liknande har ett lägre KPF jämfört med de som inte har ägnat sig åt sådana aktiviteter. Hypotes 1a är därmed motbevisad. Däremot visar sig hypotes 1b,
tillitshypotesen, bekräftad även här med ett så högt b-värde som 0.20. Detta innebär
att KPF-värdet (som går mellan 0 och 100) ökar med 20 enheter om en persons politiska förtroende skulle ändras från att "inte kunna lita på människor i allmänhet" till att "i allmänhet lita på människor". Nu fungerar ju inte människors värderingar så fyrkantigt i verkligheten. Normalt är värdeförändringar mycket långsamma processer, men i den mer abstrakta modellvärden kan resultaten tolkas på detta sätt. I kolumn (D) prövas effekterna av Tylers hypoteser, givet bakgrundsfaktorerna. Alla tre Tyler-hypoteserna får starkt stöd, där t-värdena visar tydlig signifikans. Effekten av sympati med kommunalt hemmalag kvarstår i stort sett, medan betydelsen av politiskt intresse minskar betydligt i denna modell. De olika effekterna av fackligt medlemskap tycks i de närmaste försvinna, och betydelsen av inkomst blir negativ i ställlet för positiv. Tylers faktorer bidrar gemensamt med ett R2=0.23, vilket får anses som relativt starkt. Om uppfattad möjlighet att påverka politiska beslut utesluts ur modellen, landar den totalt på R2=0.18, och därmed ökar R2-värdet med 15 procents förklarad varians tack vare Tylers förklaringar förtroende för rättsstatens aktörer,
förtroende för rättsstatens procedurer och uppfattad möjlighet att påverka politiska beslut.
� Politiskt förtroende i Västsverige �
Tabell 4.10 Multivariat modell för att förklara kommunalt politiskt förtroende, KPF (1, 2, 3) Beroende variabel: Index för kommunalt politiskt förtroende, KPF (1, 2, 3)34 Bivariat regression A Multivariat regression, kontroll- variabler B Multivariat: kontroll + Putnams variabler) C Multivariat: kontroll + Tylers variabler D Multivariat: kontroll + Putnams och Tylers variabler E Multivariat slutmodell F
hypotes Antal variabler i modellen: 1 9 13 12 16 11
Bakgrundsfaktorer: Ålder Utbildning b .04 .02 b .04 .00 (t) 2.3 .42 b .02 .00 (t) .91 .23 b .06 -.02 (t) 3.0 -1.9 b .03 -.02 (t) 1.6 -2.0 b .04 -.02 (t)[VIF]35 2.3 [1.2] -2.3[1.2] Inkomst .05 .03 1.4 .00 .31 -.02 -.89 -.03 -1.4 - Facklig tillhörighet LO TCO SACO Ej facklig medlem -.02 .04 .02 -.01 Ref. .03 .00 .00 2.3 .06 -.65 Ref. .02 .00 .00 1.5 -.45 -.26 Ref. .00 .00 -.01 .50 -.41 -1.4 Ref. .00 .00 .00 .25 -.35 .98 Ref Sysselsättning Förvärvsarbetar Arbetslös/AMS36 .00 -.06 Ref.
-.04 -2.0 Ref.-.05 2.3 Ref.-.05 -2.4 Ref.-.06 -2.8 Ref-.05 -2.6[1.0]
Politiskt intresse .08 .06 3.3 .07 3.8 .02 .97 .04 2.1 .06 2.7 [1.2]
Sympati med kommunalt
hemmalag 2000 .06 .06 6.7 .05 6.3 .04 4.7 .04 4.3 .04 4.2 [1.0]
Putnams faktorer:
H 1a Föreningsaktivitet .02 .00 1.1 .00 -.39 -
-H 1a Politiskt deltagande -.06 -.12 -4.1 -.12 -4.0 -.11 -3.8[1.1]
H 1b Tillit till andra människor .22 .20 10.3 .11 5.4 .11 5.3 [1.1]
H 1c Medborgaranda .09 .06 2.0 .06 1.9 .06 2.0 [1.1] Tylers faktorer: H 4a Förtroende för rättsstatens procedurer .32 .15 6.3 .13 5.2 .13 5.3 [1.3] H 4a Förtroende för rättsstatens aktörer .31 .19 8.3 .17 7.6 .17 7.4 [1.3]
H 4b Uppfattad möjlighet att
påverka kommunala beslut .30 .23 15 .23 14 .24 15 [1.2]
Konstant .42 .28 .19 .14 .13
F 9.8 17 48 40 63
Korrigerat R2= .03 .09 .26 .28 .28
Durbin-Watson37 2.0 1.9 2.0 2.0 2.0
Antal svarspersoner (n): 2255 2134 1626 1567 1567
Kommentar: (b) anger ostandardiserade b-väden, men normering ges ändå eftersom ingående
förklaringsfaktorer har anpassats till en skala mellan 0 och 1. Detta gör att b-värden kan läsas som procentvärden av de skalor respondenterna har svarat på i enkäten. t-värden motsvarar Student's t, ju störe värde desto mer signifikant. Värden nära 0 är i princip ej signifikanta. Källa: Väst-SOM 2000.
34 Detta index diskuterades på sidan 126f. Indexet är kodat mellan 0 och 1, men kan lätt multipliceras med 100. Därför motsvarar angivna b-värden den procentuella faktor som KPF ökas respektive minskas med, för varje variabel i modellen.
35 VIF-värdet är ett multikollinearitetsmått där 0.2<VIF<10. VIF förväntas vara centrerat kring värdet 1, och när det närmar sig 0.2 börjar det bli allvarliga problem, liksom om det kryper upp mot 10 (se Field 2000:153). Detta är dock inte fallet här.
36 Här används indikator 1=arbetslös, kunskapslyft, AMS-åtgärd eller likn. 0=förvärvsarbetande, pensionärer, studerande, hemarbetande.
37 Durbin-Watson testar för korrelationer mellan residualer. D-W kan anta värden mellan 0 och 4, där värdet 2 innebär att residualerna är okorrelerade med varandra (Field 2000:137).
� Politiskt förtroende i Västsverige �
154
Alla förklaringar prövas gemensamt i kolumn (E), där effekten av föreningsaktivitet fortfarande lyser med sin frånvaro. Informellt politiskt deltagande visar en negativ effekt även här. Jag inkluderade denna indikator med motiveringen att det gäller att hitta de personer som kanske har varit föreningsaktiva tidigare, men som kanske inte är det just när enkätundersökningen genomförs. Eftersom Putnam och hans efterföljare (läs: de som argumenterat för föreningslivet som en skola i demokrati) hävdar att föreningsaktivitet leder till ökade politiska förmågor och ökad förståelse för demokratin, borde de politiskt aktiva vara före detta föreningsaktiva. Nu visar det sig dock att denna grupp inte alls har högre kommunalt politiskt förtroende, utan till och med lägre, vilket helt motsäger argumentet om föreningslivets betydelse. Däremot är det intressant att notera en effekt av medborgaranda, b=0.06, vilket ger ett visst stöd till tankegången att personer som är bosatta i områden med högre beredskap att hjälpa till vid ett tillbud eller liknande, dessa personer hyser ett något högre politiskt förtroende.
Effekten av tillit till andra människor har visserligen minskat från initiala 0.22 i kolumn (A) till 0.11 i kolumn (E), men denna förklaring (hypotes 1b) kvarstår som den mest centrala indikatorn i Putnams teori. Detta innebär gott hopp för två centrala komponenter i Putnams argumentering, det finns ett stöd för teorin om det sociala kapitalet på mikronivå i Sverige beträffande tilliten till andra människor och den upplevda medborgarandan där man bor.
I kolumn (E) kvarstår också effekterna av Tylers hypoteser, och de minskar inte mycket i jämförelse med modell D, där Putnams faktorer saknades. Märkliga saker händer med faktorerna utbildning och inkomst i både modell (D) och (E), eftersom dessa effekter byter tecken och blir negativa. Då dessa effekter knappt är signifikanta kan vi dock lämna dessa faktorer därhän. I den sista kolumnen (F) har den stegvisa
regressionsmetoden använts, då datorn reducerar de icke-signifikanta variablerna.
Modell (F) är vad jag kallat den multivariata slutmodellen då alla ingående faktorer här är signifikanta på 95-procentsnivån. Nu visar sig utbildning oväntat bli signifikant, och effekten är negativ, det vill säga högutbildade har ett något lägre KPF-värde än lågutbildade. Att ha arbete ger fem procents högre KPF, jämfört med den som är arbetslös eller i arbetsmarknadsåtgärd. De som är mycket intresserade av politik har 6 procents högre KPF, jämfört med de som inte alls är politiskt intresserade. Effekten av sympati med kommunalt hemmalag år 2000 har också fortsatt en tydlig signifikant effekt i slutmodellen. Jämfört med den nationella nivån,
� Politiskt förtroende i Västsverige �
är betydelsen av hemmalagshypotesen halverad, i slutmodellen för NPF erhölls b=0.12, medan här på kommunal nivå i tabell 4.10 når b-värdet endast upp till 0.06. Det ska dock noteras att effekten är tydligt signifikant.
För Putnams del, får vi avfärda hypotes 1a om föreningslivets betydelse. Dessutom visar dessa data att politiskt deltagande ger en signifikant negativ effekt på KPF, vilket är raka motsatsen till vad Putnam och hans efterföljare har argumenterat. Hypotes 1b däremot, om betydelsen av tillit mellan människor, bekräftas tydligt såväl i kommunala data som i de nationella. Hypotes 1c om medborgarandans betydelse, får stöd på den kommunala nivån, med en knapp marginal. Detta resultat erhölls även på den nationella nivån när inte Tylers förklaringar togs med i tabell 3.12. I storlek är resultaten också jämförbara med varandra på nationell och kommunal nivå. På den kommunala nivån håller denna förklaring dessutom streck vid sidan om Tylers hypoteser, vilket inte var fallet på den nationella nivån (tabell 3.13). Resultaten i tabell 3.13 var dock svagare, eftersom både den beroende variabeln och Tylers förklaringsfaktorer var sämre i den nationella analysen. Min tolkning är att den uppfattade medborgarandan har en viss relevant betydelse på mikronivå, vilket är ett stöd för Putnams teori i detta avseende.
Slutmodellen (F) bekräftar Tylers hypotes 4a om uppfattad proceduriell rättvisa, och likadant verifieras även hypotes 4b, uppfattad möjlighet att göra sin röst hörd. Båda dessa är tydligt signifikanta enligt slutmodellen. Alla VIF-värden för slutmodellens variabler ligger kring det förväntade värdet 1, och Durbin-Watsonvärdet ligger nära förväntade 2.0, vilket visar att risken för multikollinearitet och kontamination är mycket liten.38
För att närmare illustrera betydelsen av slutmodellen för KPF i tabell 4.10, visar jag i figur 4.5 hur de olika bakgrundsfaktorerna och Putnams respektive Tylers faktorer påverkar det kommunala politiska förtroendet (KPF). I figuren illustreras de olika faktorernas effekter givet medelvärdet för det kommunala politiska förtroendet, KPF, som är 49. Med utgångspunkt från detta värde bidrar de olika faktorerna på olika sätt till att öka eller minska individens kommunala politiska förtroende.
38Den som är intresserad av samkorrelationerna mellan variablerna i tabell 4.10 kan konsultera Appendix D.
� Politiskt förtroende i Västsverige �
156
I figur 4.5 visas hur mycket varje värde ökas eller minskas när varje förklaringsvärde ökas från 0 till 1. Låt oss ta två personer, person A och person B. Person A är pessimisten som är ung men har hög utbildning och som har varit politiskt aktiv flera
gånger under år 2000. Denna person är också arbetslös, har mycket litet intresse för
politik och sympatiserar med den kommunala oppositionen. Dessutom litar han eller hon inte på andra människor, medborgarandan i området är låg, och denna person hyser mycket litet förtroende för rättsstatens aktörer och procedurer. Dessutom anser han eller hon att det finns mycket dåliga möjligheter att påverka politiska beslut i den egna kommunen. Denna person har troligen ett KPF-värde omkring 0.
Figur 4.5 Faktorer som förklarar det kommunala politiska förtroendet, KPF
53 53 55 55 60 62 66 73 47 45 38 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Informellt politiskt deltagande (-11) Att vara arbetslös (-5) Utbildning (-2) Sympati med kommunalt hemmalag 2000 (+4) Ålder (+4) Politiskt intresse (+6) Medborgaranda (+6) Tillit till andra människor (+11) Förtroende för rättsstatens procedurer (+13) Förtroende för rättsväsendets aktörer (+17) Att kunna påverka politiska beslut i kommunen (+24)
KPF
Kommentar: Figuren illustrerar b-värdenas betydelse från slutmodellen i tabell 4.10. Illustrationen
utgår från KPF-medelvärdet 49. Källa: Väst-SOM 2000.
Detta värde beräknas genom följande formel (se vidare Field 2000:116f):
Ykommunalt politiskt förtroende (A)= ß0+ ß1X1+ ß2X2+ ß3X3+ ß4X4+ ß5X5+ ß6X6+ ß7X7+ ß8X8+ ß9X9+ ß10X10+ ß11X11+�i där
ß0= Konstanten (se längst ner till höger i tabell 4.10)=.13 X1= Ålder
X2= Utbildning
X3= Att förvärvsarbeta/vara arbetslös
�� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ������������������������������������� ����������������������� ��������������� ���������������������������������������� ���������� ����������������������� ������������������ ��������������������������������� �������������������������������������������� ������������������������������������������� ��������������������������������������������������� ��� 157
� Politiskt förtroende i Västsverige � X4= Politiskt intresse
X5= Sympati med kommunalt hemmalag 2000 X6= Politiskt deltagande
X7= Tillit till andra människor X8= Medborgaranda
X9= Förtroende för rättsstatens procedurer X10= Förtroende för rättsstatens aktörer
X11= Uppfattad möjlighet att påverka kommunala beslut �i= residualen eller feltermen
Eftersom person A har värdet 0 på alla förklaringsfaktorer utom utbildning,
arbetslöshet och politiskt deltagande så kommer A:s politiska förtroende att vara
YKPF, (A)= ß0+ß1X1+ ß9X9+ ß5X5+�i, dvs 0.13+(-.02) +(-.11)+�i= 0 + �i
En annan person som vi kallar B, kan å andra sidan ha ett betydligt större värde på KPF. Person B är äldre (1), har låg utbildning (0), har arbete (1), är mycket politiskt intresserad (1), sympatiserar med kommunalt hemmalag år 2000 (1), har inte deltagit i någon politisk aktivitet (0), har hög tilltro till andra människor (1), och uppfattar medborgarandan i området där han eller hon bor som hög (1), har förtroende för rättsstatens procedurer och aktörer (1 respektive 1), samt uppfattar att det finns en möjlighet att påverka beslut i den egna kommunen (1). För person B kommer modellen att förutsäga följande KPF-värde:
YKPF, (B)= ß0+ ß1X1+ ß2X2+ ß3X3+ ß4X4+ ß5X5+ ß6X6+ ß7X7+ ß8X8+ ß9X9+ß10X10+ ß11X11+�i där YKPF, (B)=0.13+(.04* X1)+(.06*X4)+(0.04*X5)+(0.11*X7)+ (0.06*X8)+ (0.13*X9)+(0.17*X10)+ (0.24*X11)+�i , eller YKPF, (B) =0.13+.04+.06+0.04+0.11+0.06+0.13+0.17+0.24+�i =0.98+�i dvs KPFB=98B
Den slutmodell jag har funnit som förklarar det kommunala politiska förtroendet kan maximalt förutsäga de individer som har ett KPF-värde mellan 0 och 98. Detta visar att modellen bör vara relativt användbar. Totalt är den förklarade variansen för denna modell 0.28 procent, vilket innebär att en dryg fjärdedel av variansen i KPF har täckts in. Många ytterligare viktiga förklaringar till variationen till KPF återstår att
� Politiskt förtroende i Västsverige �
158
utforskas, men det har inte varit en uppgift i föreliggande arbete att undersöka alla tänkbara förklaringar som finns till det politiska förtroendet. Huvuduppgiften här är att pröva giltigheten hos Putnams och Tylers hypoteser, vilket nu kommer att diskuteras avslutningsvis.