EU-NÄMNDENS SAMRÅD, OKTOBER 2016

Uppteckningarna som analyseras i nästa avsnitt utgår från sammanträdandet som justitie- och migrationsministern höll med EU-nämnden den 7:e oktober år 2016. På dagordningen stod frågan om migration och reformen av EU:s gemensamma asylsystem. Samrådet syftade till ett samtal om den svenska positionen inför kommande förhandlingar i Europeiska unionens råd. När mötet avslutades fanns det stöd för regeringens inriktning, med avvikande meningar från V och SD (EU-nämndens uppteckningar 2016/17:5).

5.3.1. Analys

Vilka av EU:s normer (mänskliga rättigheter, fred och frihet) kan identifieras vid EU-nämndens sammanträdanden?

Vid samrådet år 2016b gjordes flest hänvisningar till normen om de mänskliga rättigheterna. En av de mest prioriterade frågorna för regeringen var reformen av Dublinsystemet, vilket man hoppades skulle påskynda medlemsländernas åtaganden till omfördelningen av flyktingar inom unionen. Utifrån det betonade justitie- och migrationsministern betydelsen av att utveckla ett gemensamt asylsystem för att kunna garantera att samtliga EU-länder värnade asylrätten. Han påpekade även att EU-samarbetet inte enbart syftade till en gemensam marknad, utan också till gemensamma värderingar och om ”vilken själ och vilket hjärta som Europa ska ha framöver.” (Johansson (S) anf. 141 2016/17:5). Att eftersträva ett gemensamt asylsystem, med avsikt att försäkra rättvisa behandlingar av asylsökande, ligger i linje med EU:s stadgar om de mänskliga rättigheterna (Europeiska unionen 2018a).

Under samrådet diskuterades även Kommissionens förslag om att inrätta en gemensam ram för vidarebosättningen av flyktingarna. Förslaget innehöll bl.a. bestämmelser som skulle kunna

36 tvinga medlemsländerna att ta emot en viss andel kvotflyktingar. EU-nämnden ställde sig bakom förslaget som ansågs vara en viktig del av den svenska flyktingpolitiken. Om förslaget med kvotsystemet skulle gå igenom på EU-nivå, skulle det innebära ett ökat deltagande för flera stater (EU-nämndens uppteckningar 2016/17:5). Att öppna upp för ett förslag om att låta fler människor i nöd komma in i Europa, tolkas som ett uttryck för MR (Europeiska unionen 2018a). Normen om fred var nästan frånvarande i nämndens samtal och kom bara på tal i ett anförande av Sverigedemokraterna, som påpekade att Syrienkonflikten behövde hanteras för att undvika att människor riskerade sina liv på de farliga vägarna över medelhavet (Johnny Skalin (SD) anf. 179 2016/17:5). Under samrådet fanns inga spår av normen om frihet. Analysen visade istället ett tydligt fokus på mänskliga rättigheter.

EU-normer

Årtal 2015 2016a 2016b 2017

Mänskliga

rättigheter Ibland Ofta Ofta Fred Ofta Ibland Sällan

Frihet Sällan Sällan Sällan

Starkast Fred

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter

Vilka normativa, ekonomiska och säkerhetsrelaterade intressen går att urskilja?

Analysen visade en hyfsat jämn fördelning bland uttrycken för de olika nationella intressena. Mest uttalat var dock säkerhetsintresset, som bl.a. yttrades genom nämndens stöd för förslaget om att utöka användningsområdet för Eurodacsystemet. Eurodac är ett databasregister över de människor som söker asyl inom de europeiska länderna och inrättades år 2003, i syfte att effektivisera den praktiska tillämpningen av Dublinkonventionen (Europeiska unionen 2018c). Revideringen av Eurodacförordningen skulle enligt förslaget innebära större möjligheter att följa de asylsökandes rörelsemönster inom EU, genom att utöka den lagrade informationen med bl.a. ansiktsbilder och personuppgifter. Det skulle även hjälpa de ansvariga myndigheterna att upptäcka personer som vistades olovligt i ett EU-land eller som korsat EU:s yttre gränser på ett olagligt sätt (EU-nämndens uppteckningar 2016/17:5).

Enligt regeringen var en aspekt med revideringen också de ökade möjligheterna att förhindra terrorism genom att identifiera brottslingar som kom till Europa som asylsökande (Johansson

37 (S) anf. 149 2016/17:5). Tolkningen som görs är därför att stödet för förslaget syftade till att stärka den nationella säkerheten. Genom att utöka kontrollen av vem man släppte in i landet, uttrycktes målet vara att garantera ett bättre skydd för de egna medborgarna. Det diskuterades även under analysen i avsnitt 5.1.1 och knyter an till neorealismens antagande om hur staterna ständigt försöker stärka sitt säkerhetsbehov. Vid samrådet år 2016 hade Europa skakats av flera terrordåd (Fagerström 2016). Snarare än att ta Sveriges politiska handlade för givet, görs istället en tolkning om att den sociala kontexten, som vid tillfället präglades av osäkerhet, bidrog till att forma nämndens ställningstagande (Demker 2007:64).

De ekonomiska intressena yttrades bland annat genom vikten av att se till att de nya reformerna skulle finansieras inom den befintliga EU-budgeten. Även om nämnden var positiv till flera av kommissionens förslag, var man samtidigt mån om att det ekonomiska bidraget inte skulle öka (Johansson (S) anf. 147 2016/17:5). Här görs därför en koppling till intresset för ekonomiskt välbefinnande, med avsikt att bevara statens befintliga egendom (Wendt 1999:236).

Under samrådet uttrycktes även ett förslag om att använda EU-budgeten som ett medel för att pressa övriga medlemsländer att verkställa fattade beslut. Enligt Moderaterna var den bristande implementeringen av EU:s direktiv i asylfrågan ett reellt problem. Därför ville man använda unionsbudgeten som en slags ”piska och morot” så att det på så sätt skulle straffa sig att göra

fel och löna sig att göra rätt (Karlsson (M) anf. 134 2016/17:5). Enligt neoliberalismen vore

det ett uttryck för statens rationella förmåga. Det lyfter även fram betydelsen av det ömsesidiga beroendet som EU omfattas av. Genom det institutionella arrangemanget är medlemsstaterna bundna till varandra, samtidigt som de även står under unionens tillsyn. Det bidrar vidare till att forma deras beteende och reducera osäkerheten i den sociala miljön (Keohane 2002:259). Även om det finns tydliga ekonomiska faktorer bakom förslaget, är det viktigt att ta betydelsen av sociala konstruktioner som normer i beaktande, för att förstå hur stater väljer att organisera sitt handlade (Wendt 1999:137). Moderaternas förslag tolkas då som ett sätt att garantera ett normriktigt beteende.

De normativa intressena uppenbarade sig i samtalen om EU-kommissionens förslag till det gemensamma vidarebosättningsprogrammet. Som det förklarades ovan, skulle det kunna leda till att samtliga medlemsstater behövde ta emot en viss andel kvotflyktingar. Under nämndens samråd uttrycktes en positiv bild av den nationella rollen i frågan. Sverige beskrevs bl.a. vara ett ”föregångsexempel” rörande mottagandet av kvotflyktingar, varför man ansåg att de övriga EU-länderna borde ta lärdom av landets handlingsförmåga (Karlsson (M) anf. 164 2016/17:5). Utifrån en liknande beskrivning sa även ministern att: ”Det här är en profilfråga för Sverige och

38 en fråga som vi har drivit. Den hade inte funnits på bordet om inte Sverige tillsammans med andra länder hade drivit på för den, och vi kommer fortsätta göra det.” (Johansson (S) anf. 166 2016/17:5).

Citatet kopplas till idéerna om nationell identitet. Att frågan om kvotflyktingar skulle vara en ”profilfråga” för Sverige, understryker betydelsen av nationens identitet och behovet av att få denna bekräftad av andra aktörer i det internationella samhället. Enligt Demker (2007) utgår nationella intressen från den särskilda identiteten en nation har antagit i IR. Snarare än att enbart eftersträva nyttomaximerande mål, är det även viktigt att upprätthålla den nationella självbilden (2007:61). Utifrån diskussionen om Sveriges nationella identitet (se avsnitt 3.1.1), görs här en tolkning om att nämndens ståndpunkt härrör från föreställningen om den svenska identiteten, vilken bidrog till att forma den politiska positionen.

Analysen visade att säkerhetsintresset fortfarande dominerade bland de nationella intressena. De ekonomiska och normativa intressena uttrycktes i mindre utsträckning, men var fortfarande närvarande.

Nationella intressen

Årtal 2015 2016a 2016b 2017

Ekonomiska

intressen Sällan Ofta Ibland Säkerhetsintressen Ofta Ofta Ofta

Normativa intressen

Ibland Ibland Ibland

Starkast Säkerhet Säkerhet Säkerhet

Hur, om alls, kopplas normerna samman med nationella intressen?

EU-nämndens uttalade stöd för förslaget om det gemensamma asylsystemet tolkades tidigare som ett uttryck för MR. Harmoniseringen av asylsystemet beskrevs enligt regeringen som ett sätt att garantera rättvisa bedömningar i asylprocessen (Johansson (S) anf. 141 2016/17:5). Förslaget innebar bl.a. en revidering av Eurodacsystemet, vilket skulle medföra striktare kontroller av människorna som kom in i unionen, samtidigt som det också skulle underlätta återsändandet av de som tagit sig in i landet på olovligt sätt (EU-nämndens uppteckningar 2016/17:5). Tolkningen som görs här, är att nämndens stöd för det gemensamma asylsystemet åtminstone delvis, relaterar till det nationella säkerhetsintresset. Genom att inrätta mekanismer

39 som skulle medföra en bättre kontroll över migrationsflödet i Europa, skulle man samtidigt få bättre kontroll över migrationsflödet till Sverige.

Med hänvisning till MR, ställde sig nämnden också bakom förslaget om vidarebosättningen av kvotflyktingar till ett tredje land (EU-nämndens uppteckningar 2016/17:5). Sättet på vilket man pratade om uppdraget i anknytning till den egna rollen, medför en tolkning om kopplingar till normativa intressen. Då den nationella identiteten är intersubjektiv, måste föreställningarna om

vem vi tror att vi är, bekräftas av andra aktörer i det internationella samhället (Demker 2007:59–

60). Sveriges framåtanda tolkas därför som ett sätt att behäfta den nationella identiteten, genom att eftersträva handlingar som skulle få övriga aktörer att erkänna den särskilda rollen. Det blev även tydligt i yttrandet om hur mottagandet av kvotflyktingar var en ”profilfråga” för Sverige. Att referera till normer och värderingar i utrikespolitiska sammanhang, har tidigare förklarats som ett sätt att framhäva den egna positionen (Youngs 2004:419). Samtidigt som EU-nämnden hyllade de egna initiativen, beskrevs Ungern och Slovakiens restriktiva syn på mottagande som oacceptabel (EU-nämndens uppteckningar 2016/17:5). Genom att konstruera länderna som rättighetsförbrytare, kunde man legitimera förslagen om ekonomiska sanktioner, vilket knyter an till normativa intressen.

Även om det gjordes tydliga hänvisningar till mänskliga rättigheter, visade analysen att de nationella intressena var mer framträdande under nämndens samråd.

Årtal 2015 2016a 2016b 2017

EU-norm Fred MR

Mänskliga rättigheter

Nationella

intressen Säkerhet Säkerhet Säkerhet

Starkast Nationella intressen Nationella intressen Nationella intressen