Nära-klass-principen - Att bygga socialt blandade och integrerade stadsdelar : En kvantitativ e

Målet med att bygga socialt blandade städer är att minska segregeringen. Att bygga socialt blandade stadsdelar med individer från alla klasser ökar inte kommunikation mellan invånarna och kan bidra till att medelklassen själv-segregeras (Lees, 2008). Att invånarna i Öster Mälarstrand och Lillhamra tillhör samma ekonomiska klass är möjligtvis en bidragande faktor till den starka känslan av trygghet. Av den orsaken bör kommunen satsa på sämre- ställda områden i samband med nybyggnationer av bättre-ställda stadsdelar för att locka individer som tillhör en klass som ligger nära befintliga invånarnas klasstillhörighet. De bör vidare ha som mål att inte öka hyrorna i nivåer som invånarna inte klarar av ekonomiskt. För att skapa rätt förutsättningar för att bygga nya socialt blandade och integrerade områden samt socialt blanda existerande områden bör kommunen främst fokusera på att socialt blanda de individer som är positivt inställda, eller inte har någon uppfattning till möjliggörandet av social blandning.

Med anledning av detta och den höga nivån av trygghet medelklassen i Öster Mälarstrand och Lilhamra känner anses det vidare inte att politiken bör bygga socialt blandade stadsdelar med individer från alla klasstillhörigheter. Politiken bör istället bygga blandade stadsdelar genom nära-klass-principen (invånare som tillhör närliggande klasser), för att minska risken för själv- segregering och öka kommunikationen mellan invånarna. Den höga värderingen av mezzo områdena Haga och Jakobsbergs (Bilaga 5) rykte påvisar att det finns en möjlighet att genomförandet av en nära-klass-princip resulterar i socialt blandade stadsdelar med gott rykte.

Kritiker till idén om social mix menar att idén är ensidig och endast fokuserar på att socialt blanda sämre-ställda områden samt att även bättre-ställda områden skall innefattas i tanken om social blandning. Kritiker menar vidare att sämst-ställda skall ges möjlighet att bosätta sig i bäst-ställda områden (Lees, Slater & Wyly, 2008. s.207-208). Tidigare forskning påpekar dock riskerna med att denna form av social blandning bidrar till själv-segregering och att individer som inte har samma etniska- och socioekonomiska bakgrund inte kommunicerar (Lees, 2008). Detta innebär att socialt blandade stadsdelar i dessa former inte bidrar till integrering. Den form av social blandning som kritiker förespråkar kommer med anledning av detta troligtvis bidra till negativa områdeseffekter. Med bakgrund av detta anses nära-klass- principen vara bäst lämpad för att minska risken för dessa negativa områdeseffekter och på samma gång socialt blanda stadsdelar.

Genom införandet av det etiska villkoret innefattas inte endast sämre-ställda områden i idén om social mix. Stadsdelar som exempelvis Öster Mälarstrand och Lillhamra har möjlighet att socialt blandas, och det finns en viss villighet till social blandning. Av den orsaken bör även dessa stadsdelar innefattas i tanken om social blandning. Dock skall stadsdelarna inte social blandas enligt den kritik som råder. De skall istället, som tidigare nämnt socialt blandas genom nära-klass-principen för att bevara känslan av trygghet, då det finns större acceptans till mezzo områden som Haga och Jakobsberg bland medelklassen än till sämst-ställda områden.

Figur 5 Social blandning genom nära-klass-principen.

I arbetet att motarbeta den negativa utvecklingen i sämst-ställda stadsdelar moderniserar och renoverar politiken utsatta bostadsområden. Arbetet sker i syfte att locka medel- och höginkomsttagare för att motarbeta segregering. Problematiken är att arbetet ensidigt och endast fokuserar på sämst-ställda områden, trots att bäst-ställda områden även är segregerade (Lees, Slater & Wyly, 2008. s.207-208). Att endast motarbeta segregering i sämst-ställda stadsdelar genom att renovera och modernisera ökar värdet på bostäderna och tvingar ut socioekonomiskt svaga individer till andra områden med lägre hyra. Allt fler individer med en låg socioekonomisk status koncentreras i området och ytterligare ett etniskt- och socioekonomiskt segregerat område skapas.

Enkätresultatet påvisar att Öster Mälarstrand och Lillhamra är etniskt- och socioekonomiskt segregerade områden. För att motarbeta segregering på över hela staden bör politiken även fokusera på att socialt blanda medelklassområden genom att locka individer som tillhör en nära klass.

6.3 Metoddiskussion

En kvantitativ metod som grund till studien var självklar med anledning av att antalet individer som skulle nås översteg 2.000. Populationen anses vidare vara representativ för andra invånare bosatta i medelklassområden belägna i en mellanstor stad. Antalet individer som har besvarat enkäten är ca 10%. Vilket innebär ett bortfall på ca 90%. I relation till att en kvantitativ metod legat till grund för studien, och att enkäten skickats till ett stort antal individer som inte fått någon tidigare information om studien är bortfallet normalt. Med anledning av begränsad tid valdes vykortet med webbadress och QR-kod till enkäten endast att skickas ut en gång. Det har även beslutats att inte skicka ut någon påminnelse med anledning av tidsbristen. Vid mer

Medelklass Arbetarklass

Social blading

genom nära-

klass-

principen

tid och möjlighet att skicka ut enkäten en ytterligare gång samt påminnelser skulle troligtvis andelen individer som besvarat enkäten att öka.

Skulle det ha givits en möjlighet att göra om enkäten och arbetet kring insamlingen av datan skulle det ha gjorts bättre. Enkätfrågorna skulle ha utformats bättre och det skulle ställas frågor om varför respondenten flyttat från sitt tidigare boende/område. Direkta frågor om vad som var negativt respektive positivt med det föregående område, samt vad som skulle kunna ha fått respondenten att bo kvar i området skulle ha ställts.

Antalet tidigare forskningar som nyttjas ger en bra förståelse för begreppen och teorierna som ligger till grund för undersökningen. Både äldre, nyare, svenska samt engelska studier har nyttjats för att definiera begrepp och teorier som ligger till grund för studien. Litteraturen har undersökt noggrant med hjälp av olika sökmotorer och studier från Sverige såväl som utlandet. Med anledning av detta anses validiteten vara hög. Enkäten som skall undersöka de olika fenomenen har även gjort med verksam forskare inom segregationsforskning, av den orsaken anses även reliabiliteten vara hög. Författarens egna idéer samt åsikter har inte haft en inverkan på studiens resultat då det inte genomförts några intervjuer, samt att enkätfrågorna är neutrala.

Dock har den existerade forskningsluckan en negativ inverkan på studien. Om det fanns tillräckligt med information om det studerade ämnet och den studerade populationen skulle studien skrivas bättre samt ha ett bättre underlag som möjligtvis kan jämföras med resultatet från denna studie.

Det råder en medvetenhet att operationaliseringen och beslutet om hur fenomenen vitflykt och

vitundvikande skall mätas har en inverkan på resultatet. Det anses att andelen individer som

betraktas som vitflyktingar- och undvikare möjligtvis skulle vara högre om analysen innefattat alla bäst- samt sämst-ställda stadsdelar i hela Sverige. Med anledning av den begränsade tiden samt begränsade statistiken (som mäter områdena på samma vis) om sämst- ställda, bäst-ställda samt mezzo områden har det tagits ett medvetet val att endast analysera utifrån de 10 bäst-ställda, sämst-ställda områden samt mezzo områden i enbart Västerås Stad. De frågor som ställts till respondenterna har möjligtvis även haft en inverkan på resultatet. Om det skulle ställas fler ingående frågor skulle detta troligtvis påverka kategoriseringen av respondenterna samt resultatet av studien. Detta var dock inte ett alternativ med orsak av den begränsade tiden. Vidare kan även sättet att definiera klass ha en inverkan på resultatet. Definitionen är dock beprövad av forskare och anses därför vara trovärdig samt korrekt. Begreppsbestämningen är densamma i studien som i tabellerna som ligger till grund för mätningen av fenomenen, vilket bidrar till en konsekvent definition.

6.4 Fortsatt forskning

Det är av betydande för de svenska kommunerna att fortsätta forska inom segregationsforskning, specifikt i nybyggda medelklassområden belägna i mellanstora städer då det existerar en forskningslucka. Det finns ett behov av liknande studier som undersöker

segregationens dynamik och tydliggör hur kommuner bör arbeta mot segregering samt vad den bostadspolitik som förs i dagsläget har för inverkan på hela staden, och främst utsatta områden. Fortsatt forskning kommer förhoppningsvis att vara en del av det uppföljningsarbete som formar den framtida bostadspolitik. Det skulle vara intressant att för framtida forskning genomföra en jämförande studie med ett rikt respektive sämst-ställt område för att även tydliggöra hur individer bosatta i sämst-ställda områden ser på sitt område, övriga områden samt vilken kategori de tillhör. En sådan studie skulle ytterligare tydliggöra vad som krävs av politiken i sämst-ställda områden.

7 SLUTSATSER

De slutsatser som redovisas nedan har både den empiriska datan samt denna studies teori som grund. Det kommer att redovisas slutsatser som uteslutande har den empiriska datan som grund, slutsatser som uteslutande har teorin som grund samt slutsatser som har båda dessa som grund. Samtliga slutsatser är dock baserade på vetenskaplig forskning eller empirisk data och inte enbart egna åsikter.

Frågeställningen som skall besvaras lyder ”På vilket vis bör Västerås Stad bygga socialt

blandade stadsdelar som främjar integrering?”.

Studiens utgångspunkt har varit att undersöka hur kommuner bör bygga socialt blandade stadsdelar som främjar integration och motarbetar segregation. Fenomenen vitflykt och

vitundvikande, och medelklassens villighet till social blandning har satts i relation till

kommunens förutsättningar för att bygga socialt blandade stadsdelar. Enligt det empiriska underlaget lyckas inte den stadspolitik som förs i Västerås med att bygga nya integrerade medelklassområden. När politiken bygger attraktiva stadsdelar för att konkurrera med storstäder motarbetar de arbetet som skall bekämpa segregeringen i staden. Hälften av medelklassen i Öster Mälarstrand och Lillhamra är inte positivt inställda till möjliggörandet av social blandning och politiken ger denna grupp möjlighet att skapa ett grindsamhälle genom den bostadspolitik som bedrivs. Detta har resulterat i en vilja, hos ”icke-solidariska” individer att socialt kontrollera etniska- och socioekonomiska minoritetsgruppers flyttmönster, (för att de inte skall flytta till deras bostadsområde). Genom en konkurrensinriktad bostadspolitik möjliggör kommunen detta och ger utrymme för medelklassens bostadspolitiska kontroll över de lägre klassernas flyttmönster, och skapar på så vis politisk triggad segregering.

Vitflykt och vitundvikande är övervärderade fenomen i Västerås Stads nybyggda

medelklassområden. Detta innebär dock inte att medelklassen till stor del är positiva till social blandning. Ca 50% av invånarna har en negativ inställning till att möjliggöra för social blandning, ca 25% positiv inställning och övriga 25% har ”ingen uppfattning” till nya bostäder med en upplåtelseform som inte exkluderar socioekonomiskt utsatta individer. Sambandet mellan den etniska- och socioekonomiska segregeringen i Öster Mälarstrand/Lillhamra, och

den höga trygghetskänslan påvisar inte endast negativa effekter av segregeringen, men även positiva. Staden har lyckats med att bygga områden med hög känsla av trygghet, gemenskap, möjlighet till att visats utomhus (för att främja kommunikation och integrering), bra funktionalitet och utformning av fastigheterna, och infrastruktur.

Trots att hälften av invånarna i Öster Mälarstrand och Lillhamra har en negativ inställning till möjliggörande av social blandning finns en viss acceptans och ett visst utrymme för att bygga socialt blandade medelklass-områden. Om Västerås Stad tillämpar en rättviseteori, bör dessa principer följas för att bygga socialt blandade och integrerande stadsdelar:

1. Politiken bör slopa den konkurrensinriktade bostadspolitiken som förs i Västerås Stad för att sedan införa ett etisk villkor.

2. De bör införa ett etiskt villkor i bostadspolitiken, som grundas på Rawls rättviseteori. Det etiska villkoret skall prioritera de sämst-ställda stadsdelarna, motarbeta ojämlikhet samt arbeta för en integrerad och hållbar stad. Införandet av det etiska villkoret bidrar till en jämn fördelning av kommunens ekonomiska resurser för att motverka att sämst-ställda stadsdelar segregeras ytterligare från övriga staden. 3. Arbetet att motarbeta segregering skall inte enbart fokusera på sämst-ställda områden,

utan även bäst-ställda. Även de är segregerade och har en negativ inverkan på staden. Arbetet att motarbeta segregering skall vidare utgå ifrån det etiska villkoret och nära- klass-principen.

4. Kommunen bör fokusera på att locka individer som är ”solidariska” samt de som inte har någon uppfattning till social blandning, till områden med en stor del invånare som tillhör en (ett steg) lägre, eller högre klass. Detta kan genomföras genom bra geografiskt läge, boenden med hög standard (olika upplåtelseformer, med olika nivåer på hyrorna/bostadspriser) samt ett attraktivt och modernt område.

5. Bygga områden med olika upplåtelseformer och olika nivåer av standard för en inkluderande stadsplanering som främjar social blandning och integrering.

6. Fortsätta bygga stadsdelar med bra geografiskt läge (nära till arbetsmöjligheter), boenden med hög standard samt bygga attraktiva stadsdelar, då detta lockar medelklassen.

7. Öka tryggheten samt förändra det dåliga ryktet i sämst-ställda områden (exempelvis Bäckby och Pettersberg) för att minska risken för stigmatisering, främja klassresor samt motarbeta den negativa synen på sämst-ställda områden. Detta kan möjligtvis resultera i att fler individer tillhörande andra klasser väljer att bosätta sig i dessa områden.

8. Inte renovera utsatta områden för att locka medel- och höginkomsttagare för att det bidrar till politisk triggad gentrifiering. Politiken bör istället socialt blanda genom nära- klass-principen, för att skapa en trygghetskänsla (då det empiriska underlaget tyder på att individer bosatta i socioekonomiskt- och etniskt homogena medelklassområden som Öster Mälarstrand och Lillhamra har en hög känsla av trygghet trots bristande gemenskap och föreningsliv), öka möjligheten till kommunikation, minska risken för själv-segregering samt främja integrering.

8 LITTERATURFÖRTECKNING

Alvesson, M & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion - Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.

Andersson R. (2001). Skapandet av svenskglesa bostadsområden, i Magnusson L. (red.) Den delade staden. Umeå: Borea förlag.

Andersson, R & Hedman, L. (2016). Economic Decline and Residential Segregation: A Swedish Study with Focus on Malmö, Urban Geography, 37 (5).

Andersson, R. (2013). Reproducing and reshaping ethnic residential segregation in Stockholm: the role of selective migration moves. Geografiska Annaler: Series B, Human Geography, 95 (2).

Andersson, R. & Bråmå, Å. (2004). Selective Migration in Swedish Distressed

Neighbourhoods: Can Area-based Urban Policies Counteract Segregation Processes? Housing Studies, 19 (4).

Andersson, R., Bråmå, Å & Hogdal, J. (2009). Fattiga och rika-segregerad stad: Flyttningar och segregationens dynamik i Göteborg 1990-2006. Göteborgs Stad.

Andersson, R., Bråmå, Å. & Holmqvist, E. (2010). Counteracting Segregation: Swedish Policies and Experiences. Housing Studies, 25 (2).

Andersson, R., Bråmå, Å., Hogdal, J. (2009). Fattiga och rika - segregerad stad. Flyttningar och segregationens dynamik i Göteborg 1990-2006. Stadskansliet i Göteborg.

Andersson, Roger. (2008). I Magnusson Turner, Lena (red.). (2008). Den delade staden. 2 uppl. Umeå: Boréa Bokförlag.

Bauder, H. (2002). Neighbourhood effects and cultural exclusion. Urban studies, vol. 39, no. 1.

Benabou, R. (1993). Workings of a City: Location, Education, and Production, Quar- terly Journal of Economics, vol 108.

Bengtsson, B. (2009). Political science as the missing link in housing studies. Housing, Theory and Society 26(1).

Blakely, E, J,. & Snyder, M, G. (1997) Fortress America: gated communities in the United States. Washington, D.C: Brookings Institution Press.

Boverket. (2010). Socialt hållbar stadsutveckling - en kunskapsöversikt. Karlskrona: Boverket internt.

Broms-Wessel, O., Tunström, M., & Bradley, K. (2005). Om stadsutveckling, mångfald och rättvisa – en inledning. Ingår i: Bor vi i samma stad? Om stadsutveckling, mångfald och rättvisa. (red.). Kristianstads boktryckeri AB

Bryman, A. (2001). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber ekonomi. Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber. Bråmå, Å. (2004). Utvecklingen av boendesegregationen i mellanstora städer under 1990- talet, Norrköping: Integrationsverket.

Bråmå, Å. (2006). White Flight? The Production and Reproduction of Immigrant Concentration Areas in Swedish Cities, 1990-2000. Urban Studies, 43 (7).

Bråmå, Å. (2011). Går det att vända utveckling i utsatta bostadsområden? Exemplet Navestad/Ringdansen i Norrköping. Centrum för kommunstrategiska studier. Rapport 2011:5.

Bråmå, Å., & Andersson, R. (2010) Who leaves rental housing? Examining possible

explanations for ethnic housing segmentation in Uppsala, Sweden. Journal of Housing and the Built Environment, 25 (3).

Bunar N. (2001). Skola mitt i förorten – fyra studier om skola, segregation, integration och multikulturalism, Brurus Österlings bokförlag, Stockholm 2001

Dahlström, C. (2004). Nästan välkomna – Invandrarpolitikens retorik och praktik. Göteborg: Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs Universitet.

Djurfeldt, G., Larsson, R., & Stjärnhagen, Ola. (2003). Statistisk verktygslåda –

samhällsvetenskapliga orsaksanalys med kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur. Durlauf, S., & Fafchamps, M. (2004) Social capital. National bureau of Economic research. Working paper 10485.

Durlauf, S., & Fafchamps, M. (2005). Social Capital. in Handbook of Economic Growth , P. Aghion and S.Durlauf (red.), Amsterdam, North Holland

Ekengren, A-M., & Hinnfors, Jonas. Uppsatshandbok: [hur du lyckas med din uppsats], 2., [rev.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2012

Fell T., Qaderi, J., Lahdenperä, J., & Guziana B. (2013b). Stadsdelsutveckling i två

kommuner: En analys av den socioekonomiska och sociokulturella kontextens betydelse för social hållbarhet (2. rev. uppl.). Forskningsrapport SiSS 2013:2, Samhällskontraktet.

Västerås: Mälardalens högskola.

Fell, T., & Guziana, B. (2016). Stad, rättvisa och boendesegregering. Forskningsrapport SiSS 2016:1. Samhällskontraktet. Västerås: Mälardalens högskola.

Fell, T., & Guziana, B. (2016). Stad, rättvisa och boendesegregering: Stadsområdesutveckling i Eskilstuna och Västerås 2002–2012. Västerås

Fell, T., Guziana, B., & Elander, I. (2019). Klass, rumslig segregation och livskvalitet i två svenska städer. Statsvetenskaplig tidskrift, 121(1).

Fell, T., Guziana, B., & Qaderi, J. (2014). Stadsdelsutveckling i två kommuner (del 2): En analys av byrå- kraters syn på implementering av åtgärder för ökad social hållbarhet. Forskningsrapport SiSS 2014:1. Samhällskontraktet. Västerås: Mälardalens högskola. Friedrichs, J. (1998). Do poor neighbourhoods make their residents poorer? Context effects of poverty neigbourhoods on residents. i Andress H.J.

Glass, R. (1964). Introduction. I Glass et al. London: Aspects of change. London: MacKibbon and Kee.

Granberg, M. (2004). Från lokal välfärdsstat till stadspolitik – Politiska processer mellan demokrati och effektivitet: Vision Mälarstaden och Östra hamnen i Västerås.

(Doktorsavhandling, Örebro Universitet). Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap - Örebro Universitet.

Guevara, B. (2014). Segregation. Utbredning, orsaker, effekter och möjliga åtgärder: Ett kunskapsunderlag om segregation inom projekt KAIROS. Mistra Urban Futures Papers 2014:3.

Gustavsson, K. (2006). Vi och dom i skola och stadsdel – barns identitetsarbete och sociala geografier, Acta universitatis upsaliensis. Uppsala studies in education, No 11.

Hedin, K., Clark, E., Lundholm, E., Malmberg, G. (2012). Neoliberalization of Housing in Sweden: Gentrification, Filtering, and Social Polarization. Annals of the Association of American Geographers, 102 (2).

Holme, I,M., & Solvang, K, B. (1997). Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.

Larsen, H, G., & Hansen, A, L. (2008). Gentrification- Gentel or traumatic? Urban renewal policies and socioeconomic transformations in Copenhagen. Urban Studies 45(12).

Lees, L. (2008). Gentrification and Social Mixing: Towards an Inclusive Urban Renaissance?. Urban Studies 45(12).

Lees, L., Slater, T. & Wyly, E. (2008). Gentrification. New York: Routledge

Magnusson, T., L. & Andersson, E. (2008). Den delade staden. (2., bearb. uppl.) Umeå: Boréa Manski, C. (1993). Identification of endogenous social effects: the reflection problem. Rewiew of Economic Studies 60.

Murphy, L, (2008). Third-wave gentrification in New Zealand: The case of Auckland. Urban Studies 45(12).

Musterd, S., & Andersson, R. (2006). Employment, social mobility and neighbourhood effects: The case of Sweden. International Journal of Urban and Regional Research 30(1). Pais, J., South, S. J. & Crowder, K. (2009). White Flight Revisited: A Multiethnic Perspective on Neighborhood Out-Migration. Population Research and Policy Review, 8.

Popoola, M. (2008). Hyresvärdars inflytande på segregationen.

Rawls, John (2005 [2001]). Vad rättvisan kräver (Anders Molander, övers.). Göteborg: Bokförlaget Daidalos. [Ursprunglig titel: Justice as Fairness. A Restatement.]

Rawls, John. (1999 [1971]). En teori om rättvisa (Annika Persson, övers.). Göteborg: Bokförlaget Daidalos. [Ursprunglig titel: A Theory of Justice.]

Renzulli, L, A., & Evans, L. (2005). School Choice, Charter Schools, and White Flight, Social Problems, 52 (3).

Rose, D. (2004). Discourses and experiences of social mix in gentrifying neighbourhoods: a Montreal case study. Canadian Journal of Urban Research, 13(2).

Salonen, Tapio. (2012). Befolkningsrörelser, försörjningsvillkort och bostadssegregation. En sociodynamisk analys av Malmö. Ett diskussionsunderlag framtaget för Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Malmö stad.

Scarpa, S. (2013). The Emergence of a Swedish Underclass? Welfare State Restructuring, Income Inequality and Residential Segregation in Malmö, 1991– 2008, Economia & Lavoro. XLVII.

Skolverket. (2003). Valfrihet och dess effekter inom skolområdet, Kalmar: Lenanders grafiska AB.

Slater, T. (2013). Your life chances affect where you live: A critique of the ‘cottage Industry’ of neighbourhood effects research. International Journal of Urban and Regional Research. 37 (2).

Smith, N, (2002). New Globalism, New Urbanism: Gentrification as Global Urban Strategy. Antipode 34(3).

Urban, S. (2002). Grannskap, idé och planering. En genomgång av svenska och

internationella studier med anknytning till grannskapsplanering. Institutet för bostads- och urbanforskning. Forskningsrapport 2002:4. Uppsala universitet

Wacquant, Loïc J. D., (2008). Urban outcasts: a comparative sociology of advanced marginality, Polity, Cambridge.

Walks, A, R., & Waaranen, R (2008). Gentrification, social mix and social polarization: Testing the linkages in large Canadian cities. Urban Geography 29(4).

Widgren, J. (1980). Svensk invandrar politik. Liber Läromedel Lund.

In document Att bygga socialt blandade och integrerade stadsdelar : En kvantitativ enkätstudie om Västerås Stads möjlighet att bygga socialt blandade stadsdelar som främjar integrering (Page 42-54)