Att bygga socialt blandade och integrerade stadsdelar : En kvantitativ enkätstudie om Västerås Stads möjlighet att bygga socialt blandade stadsdelar som främjar integrering

ATT BYGGA SOCIALT BLANDADE

OCH INTEGRERADE STADSDELAR

SARA PALANI

Kurs: Statsvetenskap 61-90, SKA204 Högskolepoäng: 15 hp

Program: Statsvetarprogrammet Handledare: Terence Fell Examinator: Jörgen Ödalen

ABSTRACT

The aim of this quantitative study was to examine the willingness of the Swedish middle class to enable social mixing, to clarify how Västerås City should build socially mixed neighborhoods that promote integration. The data was collected via surveys sent to all 2270 residents in newly built Öster Mälarstrand and Lillhamra. Based on previous research, the phenomena of white

flight and white avoidance have been studied, the results of this study showed that the

phenomenon is exaggerated. The respondents' attitudes towards enabling social mixing have also been examined. They have been categorized into "solidarity", "non-solidarity" and "no opinion". The result indicates that half of the respondents in Öster Mälarstrand and Lillhamra have a negative attitude towards the possibility of social mixing. Furthermore, respondents' views on their own and other areas were examined. The respondents have a poorer view of poor neighborhoods and a better view of affluent neighborhoods. Västerås City has succeeded in building areas with a high sense of security, community, an opportunity to be outdoors (to encourage communication and integration), good functionality and design of the properties, and good infrastructure. To combine this with social mixing and integration, it requires an ethical-condition, which must prioritize the disadvantaged neighborhoods and work for an equal housing policy. In order to socially mix neighborhoods and reduce the risk of negative effects, a close-class principle should be introduced. This means that neighborhoods should only be socially mixed with the nearest class. For example, middle class areas should be socially mixed with the working class. The study has linked place with integration, and political science with urban studies.

Keywords: Gated community, integration, segregation, tipping point, white flight, white avoidance

SAMMANFATTNING

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka den svenska medelklassens villighet att möjliggöra för social blandning, för att tydliggöra hur Västerås Stad bör bygga socialt blandade stadsdelar som främjar integrering. Datan har samlats in via enkäter som skickats ut till alla 2270 invånare i nybyggda Öster Mälarstrand och Lillhamra. Med bakgrund av tidigare forskning har fenomenen vitflykt och vitundvikande undersökts, denna studies resultat påvisade att fenomenenen är överdrivna. Respondenternas inställning till möjliggörandet av social blandning har även undersökts. De har kategoriserats i ”solidariska”, ”icke-solidariska” och ”ingen uppfattning”. Resultatet tyder på att hälften av respondenterna i Öster Mälarstrand och Lillhamra har en negativ inställning till möjliggörandet av social blandning. Vidare har respondenternas syn på det egna och övriga områden undersökts. Respondenterna har en sämre syn på sämst-ställda områden och en bättre syn på bäst-ställda områden. Västerås Stad har lyckats med att bygga områden med hög känsla av trygghet, gemenskap, möjlighet att visats utomhus (för att främja kommunikation och integrering), bra funktionalitet och utformning av fastigheterna, och infrastruktur. För att kombinera detta med social blandning och integrering krävs ett etiskt villkor, som skall prioritera de sämst-ställda stadsdelarna samt arbeta för en jämlik bostadspolitik. För att socialt blanda stadsdelar samt minska risken för negativa effekter bör en nära-klass-princip införas, som innebär att stadsdelar endast skall socialt blandas med närmaste klass. Medelklassområden skall exempelvis socialt blandas med arbetarklassen. Studien har knutit ihop plats med integration, och statsvetenskap med urbana studier.

INNEHÅLL

2.3 Vitflykt, vitundvikande och tipping point ... 21

2.4 Rawls ... 22

2.4.1 Rawls rättviseprincip ... 22

2.4.2 Okunnighetens slöja ... 23

2.4.3 Tolkning av Rawls ... 24

3 METOD OCH MATERIAL ... 25

3.1 Kvantitativ forskningsansats... 25

3.1.1 Litteratursökning... 26

3.1.2 Källkritik ... 26

3.1.3 Urval ... 27

3.2 Enkätformulär & utformning ... 27

3.2.1 Frågor/Variabler ... 28

3.3 Databearbetning ... 29

3.4 Områdenas karaktärattribut... 30

3.4.1 Bortfall ... 31

3.5 Validitet och reliabilitet ... 32

3.6 Generalisering ... 33

4 ANALYS ... 33

4.1 Segregering på bostadsmarknaden ... 33

4.2 Grannskapseffekter ... 34

4.3 Gentrifiering och nära-klass-principen ... 35

4.4 Vitflykt, vitundvikande och tipping point ... 35

5 RESULTAT ... 36

5.1 Kategorisering av respondenterna ... 36

5.2 Vitflyktingar, vitundvikare och vanliga flyttare ... 38

5.2.1 Orsaker till flytt ... 38

5.2.2 Fysiska samt sociala miljön ... 38

5.2.3 Synen på övriga områden ... 39

5.3 Solidariska, icke-solidariska och ingen uppfattning ... 40

5.3.1 Synen på övriga områden ... 40

6 DISKUSSION ... 40

6.1 Rawls rättviseteori och det etiska villkoret ... 41

6.2 Nära-klass-principen ... 42 6.3 Metoddiskussion ... 43 6.4 Fortsatt forskning ... 44 7 SLUTSATSER ... 45 8 LITTERATURFÖRTECKNING ... 47 8.1 Webbadresser: ... 51

BILAGA 1: TABELL ÖVER TIO BÄST-STÄLLDA OCH SÄMST-STÄLLDA STADSDELARNA I VÄSTERÅS ... 54

BILAGA 3: VYKORT ... 56

BILAGA 4: ENKÄT ... 58

BILAGA 5: TABELL ÖVER STADSDELAR I VÄSTERÅS... 63

BILAGA 6: TABELL ÖVER ORSAK TILL FLYTT ... 64

BILAGA 7: TABELL ÖVER FYSISKA OCH SOCIALA MILJÖN ... 65

BILAGA 8: TABELL ÖVER SYNEN PÅ ÖVRIGA OMRÅDEN ... 66

BILAGA 9: TABELL ÖVER SYNEN PÅ ÖVRIGA OMRÅDEN ... 67

BILAGA 10: DIAGRAM ÖVER KÖNSFÖRDELNINGEN I ÖSTER MÄLARSTRAND OCH LILLHAMRA ... 68

BILAGA 11: BILD PÅ ÖSTER MÄLARSTRAND ... 69

TABELL- OCH FIGURFÖRTECKNING

Tabell 1 Kategorisering av respondenterna. ... 38

Figur 1 QR-kod till enkäten (scanna bilden i kameran på er telefon, och klicka sedan på pop-up länken för att komma till enkäten). ... 27

Figur 2 Könsfördelning i procent. ... 30

Figur 3 Fördelning av individer som är födda i Sverige eller utlandet i procent. ... 31

Figur 4 Fördelning av respondenter med olika utbildningsnivåer... 31

DEFINITIONER

Grindsamhälle Bostadsområden med begränsad tillgång samt privatisering av normalt sett offentliga utrymmen (Blakely & Snyder, 1997. s.2).

Mezzo-områden Arbetarklassområde som placeras mellan sämre- och bättre-ställda områden (Fell & Guziana, 2016. s.8 & 37).

Tipping point En tidpunkt då en förändring inte kan stoppas (Dictionary.Cambridge)

Vitflykt När majoritetsbefolkningen flyr från etniskt- och/eller socioekonomiskt utsatta områden (Andersson, Bråmå & Hogdal, 2006. s.12)

Vitundvikande När majoritetsbefolkningen undviker att bosätta sig i etniskt- och/eller socioekonomiskt utsatta områden (Bråmå, (2006. s.1128-1131)

1. INLEDNING

Under 1900-talet ökade invandringen till Sverige markant. Parallellt med ökningen av invandringen ökade även bostadssegregeringen (Bråmå & Andersson, 2010). Såväl forskning som politiken tenderar att fokusera på de socioekonomiska konsekvenserna av segregering vid termer av ekonomiskt övervägande.

Även engagemanget för bostadssegregationsfrågan har under de senaste decennierna ökat markant. Forskning under denna tidperiod har direkt samt indirekt varit koncentrerad på urbanpolitiska inblandningar. Storstadssatsningen samt innebörden av samhällsplanering för segregationsarbetet är två exempel på urbanpolitiska inblandningar som varit i fokus. Engagemanget för segregationsfrågan rotar sig i idéer om hur detta påverkar samhället, eller specifika grupper i samhället negativt. Inom forskning var beskrivningar av boendemönster varit centrala och påföljdsaspekten var därmed inte i fokus. Misstankar om socialt utanförskap och bristfällig arbetsmarknadsintegration har dock bidragit till att både forskning samt politiken präglas av ett konsekvenstänk (Andersson & Bråmå, 2009. s.4-5).

Scarpa (2013) påvisar i sin studie att den stigande segregeringen främst beror på socioekonomisk ojämlikhet samt att beslut på individnivå inte är den främsta bakomliggande orsaken. Medelklassens flyttmönster stärker klasskillnader mellan dem och stadens sämst-ställda. Fattiga och marginaliserade tvingas bosätta sig i invandrartäta och utsatta stadsdelar utan ekonomisk möjlighet att flytta, medelklassen flyr från dessa stadsdelar och segregerar staden ytterligare (Salonen, 2012).

Bråmå och Andersson (2010) påvisar att det råder tydlig etnisk segregering i de svenska städerna. De tydliggör dock att det inte är en ökad invandring som skapar segregation. De bakomliggande faktorerna är socioekonomiska, prissättningen på bostadsmarknaden, bostadsbestånd samt invånarnas ekonomiska resurser. Ekonomiskt starka hushåll har möjligheten att bosätta sig i vilken del av staden de vill, medan ekonomiskt svaga hushåll tvingas bosätta sig i socioekonomiskt svaga områden. Detta resulterar i en ytterligare segregerad stad (Andersson & Bråmå, 2004. s.4). Diskussioner om social blandning för att motarbeta segregering är i de flesta fall koncentrerade på utsatta områden (Andersson, Bråmå & Hogdal, 2009. s,8)

I en studie skriven för Integrationsverket fastställer Andersson (2001) att svenskar helst bosätter sig bland andra svenskar. Detta resulterar i sin tur i att majoriteten av landets infödda svenskar bosätter sig i ”helvita” bostadsområden, även kallade grindsamhällen där den sämst-ställda minoritetsbefolkningen inte är välkomna. Bråmå och Andersson konstaterar att Sverige är att segregerat land. Dels med anledning av att allt fler invandrartäta områden växer fram samt att allt fler områden blir ”helvita” (Andersson & Bråmå, 2004). Stämmer detta även i Västerås?

1.1

Problemformulering

Som tidigare påvisats, har en stor del av tidigare forskning fokuserat på segregationen i socioekonomiskt svaga områden. Orsaken och lösningen anses, enligt politiken, finnas i de socioekonomiskt svaga områden som pekas ut som segregerade problemområden (Broms-Wessel, Tunström & Bradley, 2005. s.23). Denna studies fokus ligger däremot på medelklassen, för att det är medelklassen som har råd att åtgärda integrationen samt öppna eventuella grindsamhällen. Medelklassen blir därmed, i denna studie en lösning på den socioekonomiska problematiken. I studien skall en idé om att även de bäst-ställda bör bidra till de sämst-ställda lanseras. Idén grundas på ett rättviseperspektiv och benämns som det etiska villkoret. Däremot finns det en medvetenhet att det möjligtvis inte finns en stor vilja hos politiken att införa detta. Det är dock inte klart om det finns en vilja hos invånarna i Öster Mälarstrand och Lillhamra. Studiens data skulle kunna resultera i att medelklassen är mer ”solidariska” (eller ”icke-solidariska”) till social blandning än vad politikerna antar. Begreppet definieras utifrån utbildning (Figur 3). Öster Mälarstrand och Lillhamra betraktas i studien som medelklassområden och invånarna betraktas av den orsaken även som medelklassare. Andersson (2008. s.153-155) menar på samma vis att integrationspolitiken även ser segregeringsproblematiken i socioekonomiskt svaga områden. De lokala utvecklingsavtalen (LUA) som ett led i den antisegregationspolitik och storstadssatsning skapad av socialdemokratiska ledningen under 1990-talet fortgår än idag. Politiken fokuserar på segregerade stadsdelar. Med segregerade stadsdelar innefattas endast stadsdelar som är socioekonomiskt utsatta och inte områden som till stor del endast består av medel- och höginkomsttagare. Stadsplaneringen har enligt Broms-Wessel, Tunström & Bradley (2005. s.189, 195) en skyldighet att skapa en stad som bidrar till integration och rättvisa. Arbetet att främja integration och motverka segregation är, enligt Popoola (2008. s.195) en strävan efter etniskt- och socioekonomiskt blandade stadsdelar.

Den politiska debatten om segregering, utsatthet och marginalisering fokuserar på de sämst-ställda miljonprogramsområdena, och glömmer att hela staden är segregerad (Boverket, 2010). I denna studie skall fokuset flyttas från socioekonomiskt utsatta områden till vita segregerade medelklassområden, som jag menar är en möjlig orsak till segregationsproblematiken i hela staden. Med orsak av att hela staden påverkas av händelser som äger rum i stadsdelar kommer studien att utgå ifrån ett hela staden perspektiv (Boverket, 2010; Bråmå, 2011 och Guevara, 2014). Med ett hela staden perspektiv menas att tanken om att det som sker i medelklassområden har en inverkan på främst mezzo- och sämst-ställda områden.

Studien ämnar att, genom att undersöka två nybyggda medelklassområden tydliggöra vad som krävs för att bygga blandade stadsdelar som främjar integration och motarbetar segregation. Att bygga socialt blandade stadsdelar innebär inte främjandet av integration per automatik. Med anledning av detta ämnar denna studie att undersöka hur svenska städer bör bygga socialt blandade stadsdelar som främjar integration.

Efter en omfattande undersökning om urbana studier är slutsatsen att kopplingen mellan statsvetenskap och urbana studier inte är studerade tillräckligt, i synnerlighet i mellanstora städer. Bo Bengtsson (2009. s.11-12), statsvetaren och forskaren inom urbana studier, menar

på samma vis att urbana studier ur statsvetenskapens perspektiv forskas för lite. De aktuella studierna om svenska bostadsmarknaden, ur ett statsvetenskapligt perspektiv är inte tillräckligt många för att försluta den existerande forskningsluckan. Denna studie bidrar till att fylla gapet mellan statsvetenskapen och urbana studier. Studien bidrar vidare även till att flytta fokus från de sämst-ställda till de bäst-ställda områdena, samt ställer frågan om segregation och integration ur ett rättviseperspektiv.

Studien avser att belysa följande forskningsfråga:

- ”Hur ser den svenska medelklassens (i Västerås Stad) flyttmönster samt villighet till social blandning ut?”

- ”På vilket vis bör Västerås Stad bygga socialt blandade stadsdelar som främjar integrering?”

1.2

Syfte

Studiens syfte är att undersöka den svenska medelklassens villighet att blanda sig socialt med andra samhällsgrupper, framförallt arbetarklassen. I studien skall närmaste-klass-principen lanseras. Det vill säga, att arbetarklassen ges möjlighet att flytta in i ett medelklassområde. Villigheten till social blandning skall undersökas genom att studera medelklassen i de nybyggda områdena Öster Mälarstrand samt Lillhamras attityd till att det skall byggas billiga hyresrätter i det egna området. Detta gör plats-baserade policies intressanta utifrån ett klassperspektiv. Genom att knyta ihop plats med integration knyts statsvetenskap och urbana studier ihop. Medelklassens flyttmönster skall förstås utifrån fenomenen vitflykt samt

vitundvikande. Tillskillnad från tidigare statsvetenskaplig och urban forskning skall

respondenterna även kategoriseras i grupper som tydliggör huruvida medelklassen är positiva, negativa eller inte har någon uppfattning till social blandning. Vidare anläggs ett socialt rättvise perspektiv utifrån Rawls rättviseteori för att kunna utvärdera medelklassens handlande i relation till dess effekter på stadsbilden samt medborgarnas liv.

Genom att beskriva medelklassens flyttmönster samt villighet till social blandning, kan Västerås Stads förutsättningar till att bygga en socialt blandad stadsdel förklaras. Frågan om hur villiga medelklassen är att blanda sig socialt med andra samhällsgrupper skall förstås, och besvaras utifrån respondenternas inställning till att bygga billiga hyresrätter i deras bostadsområde. Flyttmönstren skall ge en indikation på, i hur stor utsträckning medelklassen

flyr eller undviker sämst-ställda stadsdelar. Det sociala rättviseperspektivet skall anläggas för

att utgöra huruvida den stadspolitik som förs i Västerås Stad, enligt rättviseperspektivet anses vara rättvis.

Den normativa frågan om hur staden bör bygga socialt blandade stadsdelar som främjar integration skall besvaras utifrån medelklassens flyttmönster, orsak till flytt, villighet till social blandning samt syn på det egna och andra områden. Det sociala rättviseperspektivet skall utgöra en del av studiens resultat, som skall utmynna i policies för en rättvis bostadspolitik som skall främja social blandning och integrering.

Studiens fokus är medelklassen i Västerås Stad. Ett urval av två nybyggda medelklassområden har gjorts med orsak av att invånarna kan bidra med information om vad staden har lyckats

med och inte lyckats med i byggandet av de nyaste stadsdelarna. Detta skall sedan bidra med en större förståelse för medelklassen i Västerås Stad. De studerade områdena har valts med anledning av att de är nybyggda och det därför inte finns någon existerande forskning om de. Målsättningen är vidare att den empiriska analysen skall bidra till klarhet i hur stor utsträckning medelklassen flyr från, samt undviker sämst-ställda områden (som till stor del består av minoritetsgrupper), deras syn på området de är bosatta i, övriga områden och vilken effekt detta har på övriga staden.

Gemensamt för de svenska städerna är behovet av liknande studier om segregationens dynamik. Det är av större intresse för samhället, främst kommunen, att undersöka nybyggda områden och dess påverkan på staden som helhet. Förhoppningen är att studien blir en del av det urbana arbetet, arbetet för en hållbar stad, samordningen samt uppföljningsarbetet.

1.3

Avgränsningar

Studien berör endast åsikter hos individer som är bosatta i de två utvalda medelklassområdena i Västerås och är minst 16 år. Undersökningen ämnar inte till att utreda respondenternas etniska bakgrund djupare än huruvida de är svenskfödda eller inte, då det inte anses vara betydande för att besvara frågeställningen. Vitflykt och vitundvikande mäts på samma vis som Andersson och Bråmå gör i Stockholm, Göteborg och Malmö (2004). Individers hudfärg kommer därmed inte att undersökas, istället undersökt huruvida respondenterna är inrikes- eller utrikesfödda. Frågor om etniskt ursprung kan vidare anses vara känsliga.

Med anledning av att studien endast ämnar att endast besvara hur Västerås Stad bör bygga socialt blandade stadsdelar som främjar integrering undersöks endast medelklassen i Västerås Stads. Studien avgränsar sig vidare till att enbart bepröva huruvida individer bosatta i Öster Mälarstrand samt Lillhamra, med den empiriska datan som grund, kan betraktas som

vitflyktingar och vitundvikare, utifrån de 10 sämst-ställda samt bäst-ställda områden i

Västerås Stad. Andelen individer som betraktas som vitflyktingar- samt undvikare skulle troligtvis vara större om prövningen tog hänsyn till stadsdelar utanför Västerås Stad. Med orsak av tidsbrist samt brist på underlag om vilka stadsdelar som betraktas som bäst- och sämst-ställda är detta dock inte möjligt. Det underlag som nyttjas bör även mäta vilka områden som betraktas som sämst- samt bäst-ställda på samma vis. Detta har försvårat arbetet att finna underlag under den tid som givits för studiens genomförande.

1.4

Bakgrund

Följande kapitel skall ge inblick i integrering för en klarare bild av bakgrunden till forskningsfrågan. Integrering lyfts i bakgrunden för att frågan används mer som en bakgrund i studien och mindre som en vetenskaplig fråga. Vidare skall kapitlet ge insyn i Västers Stad och de valda stadsdelarna, Öster mälarstrand samt Lillhamra.

1.4.1

Integrering

Den politik som idag benämns som integrationspolitik har över tid förändrats från att vara assimilationsfokuserad under 1960-talet till invandrarpolitik från år 1975 fram till år 1997. Invandringspolitiken som bedrevs under 1960-talet var assimileringscentrerad. Politiken var under åsikten att de individer som invandrat till Sverige permanent skulle assimileras genom att leva utifrån den svenska kulturen. Detta kom att kritiseras från 1968 fram till 1975 då integreringspolitiken genomgick ännu en reform. Politiken menade nu på att ”invandrares

kulturella och språkliga bakgrund skulle inte bara erkännas, den skulle också främjas” (SOU

1997/98:16. s.15); Dahlström, 2004. s.9).

Benämningen integreringspolitik kom att utbyta invandrarpolitiken under det året. Integrationspolitiken inkluderade segregerade grupper med etnisk svensk bakgrund och grupper som bosatt sig i Sverige permanent. Omställningen genomfördes till följd av förändringen i invandringen till Sverige. Allt fler personer bosatte sig i Sverige permanent, vilket krävde en reform av integreringspolitiken (Widgren, 1980. s.15). Integrationsministern menade att invandringspolitiken inledningsvis fått positiva effekter men i längden skapat ett segregerat ”vi-och-de” samhälle (Dahlström, 2004. s.10). Integrationspolitiken som beslutades 1977 har reviderats efter Riksrevisionens granskning 2005 (RiR, 2005:5). Målen för den nya integreringspolitiken innefattar bl.a. ett rättvist samhälle som inte präglas av ett ”vi-och-de” tänk samt ett samhälle som inte diskriminerar individer för deras bakgrund eller socioekonomiska bakgrund (RiR, 2005. s.19-21).

Segregerade områden, som till stor del består av minoriteter, har ofta ett stort antal arbetslösa hushåll som lever på statliga bidrag. Diskriminering på arbetsmarknaden samt ett litet kontaktnät är två orsaker till den höga arbetslösheten. Bostadssegregeringen, i socioekonomiskt utsatta områden leder vidare till att invånarna har dåliga kunskaper i det svenska språket. De får inte samma möjligheter att lära sig språket som personer som är bosatta i etniskt svenska områden får. Områdena präglas av integreringsproblematik; invånarna är isolerade från omvärlden och lever i utanförskap.

Miljön och bostadsområdet som individer är uppväxta i, har en inverkan på personers benägenhet att vara socialbidragsberoende, arbetslösa samt utbildningsrelaterade val (Durlauf & Fafchamps, 2005). I ”Workings of a city” skriver Benabou (1993) att individer bosatta i segregerade stadsdelar ofta har grannar med samma ekonomiska status och utbildningsnivå. Eftersom möjligheten till utbildning och bostadsområde har ett samband, resulterar detta i att individer bosatta i områden med låg socioekonomisk status i de flesta fallen inte utbildar sig på universitetsnivå och därmed inte har råd att flytta till ett område med högre socioekonomisk status. Barn till individer bosatta i socioekonomiskt utsatta områden värdesätter inte utbildning på samma vis barn till individer bosatta i medel- och högklassområden gör (Benabou, 1993).

1.4.2

Västerås Stad

Under 1800- samt 1900-talet var Västerås Stads mål att konkurra med de svenska storstäderna, främst Stockholm. Den politiska ledningen menade att attraktiva boenden samt

bra lägen, framförallt närhet till vatten skulle bidra till att öka stadens möjlighet att konkurrera med storstäderna. Attraktiva boenden skulle, enligt den politiska ledningen, även locka till sig fler företag och invånare (Granberg, 2004. s.143-144).

Västerås Stad har likt ett flertal industristäder belägna i mellan Sverige undergått byggnadsförändringar som haft direkt inverkan på stadens sammansättningar. En ökad invandring har resulterat i ökad tillväxt i befolkningen (Fell, Guziana & Elander, 2019. s.68-69). Västerås är en segregerad stad, detta synliggörs i tidigare forskningar som tydliggör skillnaderna mellan stadsdelarna (Fell, Guziana & Elander; 2019 & Fell, Guziana, 2016; Fell, Guziana & Qaderi, 2014; Fell, Qaderi, Lahdenperä & Guziana, 2013b).

Kommunen har under de senaste åren investerat i attraktiva områden som exempelvis har nära till vatten. Nyinvesteringarna resulterar i dyra lägenheter som en stor del av befolkningen inte har ekonomin att bekosta. Segregeringen blir allt mer påtaglig; arbetslösa och sämst-ställda tvingas bosätta sig i etniskt- och socioekonomiskt utsatta områden och de bäst-sämst-ställda väljer att bosätta sig i dyra bostäder belägna i de attraktiva stadsdelarna (Fell, Guziana & Elander, 2019. s.66). Detta tyder på Västerås Stads behov av liknande studier, som denna i arbetet mot en hållbar och integreringsfrämjande stad. Tidigare har forskningen främst varit riktad på de svenska storstäderna, detta har dock förändrats med tiden (Andersson & Bråmå, 2004; Andersson, Bråmå & Holmquist, 2010; Bråmå, 2011; Östh, Malmberg & Andersson, 2015; Andersson & Hedman, 2016).

Västerås stad delas av Svartån som tydligt synliggör på vilket vis segregeringen gestaltas. De flesta av de tio sämst-ställda stadsdelarna är belägna på västra sidan av ån medan de tio bäst-ställda stadsdelarna är belägna på östra sidan. Öster Mälarstrand och Lillhamra är båda belägna i närheten av bäst-ställda områden som exempelvis Hamre (Bilaga 1 & 2).

1.4.3

Öster Mälarstrand

Öster Mälarstrand är en nybyggd stadsdel som beskrivs som en av Västerås mest attraktiva stadsdelar. Invånarna har närhet till vatten, ett flertal parker, grundskola, förskola, centrum samt Sveriges största småbåtshamn. Det byggs i dagsläget ett äldreboende och nya bostäder. Det planeras även att byggas ytterligare 2 förskolor, en park, ett torg, en skola och nya bostäder. Västerås menar att de bygger en stadsdel som skall skapa jämlika förutsättningar och förtroende. Stadsdelen skall vara levande med ett flertal träffpunkter för boende såväl som besökare (Västerås).

Medelåldern på invånarna i Öster Mälarstrand är 55 år, vilket är högre än kommunens genomsnitt på 48 år. Medelinkomsten är 28 320 kr och distriktet röstar borgligt (Hitta). Bostadspriserna i Öster Mälarstrand är högre än det generella priset på bostäder i övriga stadsdelar i Västerås. Det gäller både bostadsrätter såväl som hyresrätter. Bostadsrätter med 3 rok kostar mellan 3 till 4 miljoner kronor (Booli). Hyresrätter med 3 rok har en månadshyra på ca 11 000 kronor (Bostadvästerås). Denna analys har gjorts av de bostäder som är lediga eller ligger ute på internet för försäljning.

1.4.4

Lillhamra

Lillhamra är ett nybyggt område med grundtanken att bli en trädgårdsstad. Naturen bibehålls och nya träd planteras. Planen för Lillhamra var att bygga ett område med blandade upplåtelseformer och bostadsvariationer. Lillhamra består av lägenheter, kedjehus, småhus samt småhustomter (Tornet). Invånarna har nära till köpcentrum, fotbollsplaner, flygplats, relativt nära till centrum (5 km avstånd), vatten (1.5 km till Mälaren), lekparker, natur, friluftsliv samt promenadstråk (Bostadvasteras; Peabbostad; Tornet). I Lillhamra finns det även en förskola (Vasteras). Peab (Peabbostad) menar att området är tryggt och främst byggd för moderna hushåll.

Medelåldern i Lillhamra är 40 år, vilket är lägre än kommunens genomsnitt på 48 år. Valdistriktet röstar borgligt och medelinkomsten är 31 707, vilket är högre än den genomsnittliga inkomsten i Öster Mälarstrand (Hitta).

Bostadspriserna i Lillhamra ligger på samma nivå som bostadspriserna i övriga stadsdelar. Bostadsrätter med 3 rok kostar mellan 3 till 3.5 miljoner (Hemnet). Det finns inga lediga hyresrätter i området och det finns därmed ingen möjlighet till uppskattning av en ungefärlig månadshyra. Bostadsrätter i Lillhamra är billigare än bostadsrätter belägna i Öster Mälarstrand. Med Öster Mälarstrands fysiska miljö (tillgång till förskolor såväl som grundskolor, närhet till vatten, närhet till Sveriges största småbåtshamn samt ytterligare planer på att förbättra den fysiska miljön) i åtanke anses inte de högre bostadspriserna vara överraskande. Dock kan en skillnad på 0.5 till 1 miljon kronor vara en betydelsefull differens för individer som letar boende i Västerås Stad.

2

TEORETISK REFERENSRAM

Följande teorier är utgångspunkter i analysen av den empiriska enkätdatan. Kapitlet börjar med en kort inledning av hur centrala begrepp definieras och nyttjas i studien. Det ges vidare en teoretisk bakgrund samt definition av segregering på bostadsmarknaden, grannskapseffekter samt gentrifiering för en tydlig helhetsbild över den existerande segregeringen och dess påverkan på områden och individer. Begreppen vitflykt och

vitundvikande förklaras för att tydliggöra eventuella orsaker till medelklassens flykt och undvikande från områden där antalet invånare som tillhör minoritetsgrupper ökar. Begreppen

skall nyttjas för att kategorisera medelklassen i analysen av den insamlade enkätdatan. Avslutningsvis förklaras Rawls rättviseteori för att ge studien ett rättviseperspektiv. Rättviseteorin ligger till grund för det etiska villkoret som skall introduceras senare i studien. Definitionen av svensk och invandrare utgår från huruvida en individ är född i Sverige eller inte. Dels för att förenkla definitionen, undvika att ställa känsliga frågor i enkäten samt för att undersöka fenomenen vitflykt och vitundvikande på samma vis som liknande svenska studier, som även ligger till grund för denna studie (Andersson & Bråmå, 2004). Definitionen samt operationaliseringen av vitflykt och vitundvikande utgår från den svenska definitionen, trots

att begreppen härstammar från USA. Detta beslut har tagits för att det råder en skillnad i hur svenska samt utländska studier undersöker fenomenen, och de studier och definitioner som ligger till grund för denna uppsats är främst svenska.

2.1

Segregering på bostadsmarknaden

Begreppet segregation betyder åtskillnad. Segregering på bostadsmarknaden behandlar rumslig åtskillnad av tre bestämda grupper, demografiska, socioekonomiska samt etniska/rasmässiga. Den demografiska åtskillnaden handlar om skillnader i uppdelningar efter ålder, kön samt hushållstyper. Den socioekonomiska åtskillnaden behandlar klass- och ekonomiska skillnader som har en inverkan på hur och var befolkningen är bosatta. Etnisk/rasmässig åtskillnad handlar om hur etnisk- och religiös tillhörighet har en inverkan på vilka personer man har som grannar (Andersson, Bråmå & Hogdal, 2009. s.6). Wacquant (2008) definierar segregation som klasskillnader och inte en bestämd stadsdel eller ett specifikt boende (Waquant, 2008). Klass- och etnisk tillhörighet styr till stor del vilken stadsdel individer är bosatta i. Trots detta är det inte den huvudsakliga anledningen till socioekonomisk ställning (Slater, 2013. s.368).

2.2

Grannskapseffekter

Inom segregationsforskningen finns det en forskningsgren som handlar om bostadsområdens påverkan på invånarna. Utgångspunkten för forskning om grannskapseffekter är att individer i ett bostadsområde har en inverkan på individer i ett annat bostadsområde. Omgivningen en individ är uppväxt i är essentiell för dennes värderingar, normer samt beteenden. Individer påverkas av värderingar, normer samt beteenden av personer i samma område. Personer som är uppväxta i ett medelklassområde kommer troligtvis inte att ha samma normer, värderingar eller beteenden som personer som är uppväxta i ett arbetarklassområde. Olikheterna bidrar till ojämn fördelning av framtida villkor. Ett exempel är att individer bosatta i utsatta och sämst-ställda områden har svårare att få ett arbete på grund av bostadsområdet de är bosatta i (Bauder, 2002. s.89-91). Musterd & Andersson (2006) påvisar att det finns en koppling mellan möjligheten till arbete och det område man är bosatt i.

Wilson (1987) menar att individer som är uppväxta i ett sämst-ställt område påverkas, precis som individer bosatta i övriga områden av sitt bostadsområde och de blir därför socialt avskilda. I sämst-ställda områden förekommer normer som anses vara annorlunda för övriga områden. Annorlunda normer kan innefatta inställningen till arbete, utbildning samt kriminalitet. De annorlunda normerna överskuggar övriga normer och individer bosatta i området diskrimineras av individer bosatta i andra områden. Vilket resulterar i en resignationskultur emot samhället (Wilson, 1987; Fredrichs, 1998).

Forskning om grannskapseffekter beskriver tre vis en person kan påverkas av sitt bostadsområde. Studien kommer att fokusera på dessa 3 effekter som påverkar individer bosatta i medelklassområdena Öster Mälarstrand och Lillhamra. dessa är:

• Endogena effekter: Att en individs beteende eller/och inställning påverkas av området individen är bosatt i. Ett utfall av endogena effekter är stigmatiseringen av invånarna i området, som resulterar i att statliga och privata aktörer får ett negativt synsätt på invånarna och reducerar investerade resurser i området (Manski, 1993. s.532-533). • Exogena effekter: Att en individs beteende eller/och inställning påverkas av

grannarnas exogena egenskaper, exempelvis religiös tillhörighet och etnisk bakgrund. Exogena effekter innefattar tanken om att personer som nyligen invandrat kan uppleva en känsla av trygghet i områden med individer som har samma religiösa tillhörighet och etniska bakgrund. Individer som inte passar in religiöst eller etniskt kan anse att de inte passar in i området längre och flytta ut (Manski, 1993. s.532-533). Tanken om social blandning grundas i att främja kommunikation mellan personer med olika exogena egenskaper. Kommunikationen resulterar i mindre fördomar. Eftersom de studerade områdena är etniskt homogena, kommer fokuset i de exogena effekterna vara hur klasstillhörighet påverkar invånarnas beteenden eller/och inställning. • Korrelerade effekter: Den sista typen av effekter som en individ kan påverkas av

handlar om framtida strukturella mönster. Detta kan exempelvis innefatta geografisk positionering av arbeten samt kollektivtrafik. Områden som är långt ifrån den stadsdelen/det område med arbetsmöjligheter för individens kvalifikationer påverkar individens möjlighet till arbete. Kollektivtrafik som brister kan vidare ha en inverkan på individens arbetssökande. Ytterligare ett exempel på en korrelerande effekt är individer bosatta i ett stigmatiserat område och därför har svårt att hitta arbete (Manski, 1993. s.532-533).

Urban (2002. s.30) skriver om skillnaden i hur samhället stigmatiserar etablerade och icke-etablerade individer i samma område. Med stöd av Elias och Scottson skriver hon om hur individer bosatta i samma område kan associeras till negativa eller positiva normer beroende på om de är etablerade eller inte. Forskning har påvisat hur nyetablerade individer associeras med de avvikande normerna som anses vara negativa, och de tidigare etablerade individerna associeras till de positiva normerna i grannskapet.

Med anledning av att studiens syfte är att undersöka medelklassområden och inte socioekonomiskt svaga områden skall tidigare forskning om grannskapseffekter nyttjas i syfte att förklara hur grannskapseffekter kan ha en inverkan på medelklassen.

2.2.1

Gentrifiering

I studien nyttjas gentrifiering som en bakgrundsvariabel. Det finns en förförståelse för att områdena är gentrifierade, frågan som behandlas är därför, hur de är gentrifierade. Arbetarklassen trängs ut, och in flyttar medelklassen. Medelklassen exkluderar arbetarklassen från att bosätta sig i dessa områden genom att vara negativa till att möjliggöra social blandning genom byggandet av billiga hyresrätter (Tabell 1).

Begreppet gentrifiering skapades av urbansociologen Ruth Glass (1964) när hon undersökte medelklassens flyttmönster under 1960-talet. Medelklassen köpte äldre bostäder i

arbetarklassområden och renoverade de. Dessa nya flyttmönster påverkade arbetarklassområdens miljö på ett positivt vis under denna tid, i den bemärkelsen att områdenas status ökade. Definitionen av begreppet är i många situationer densamma som ”displacement”, undanträngning av de invånare som var bosatta i området från början (Lees, 2008; Larsen & Hansen, 2008; Murphy, 2008).

Inom statsvetenskapen har man tidigare sett gentrifieringsprocessen som enskilda beslut på individnivå (Lees, Slater & Wyly, 2008. s.xvi). När ekonomin och människors vis att leva förändrades, förändrades även synen på stadspolitik, staden och gentifieringsprocessen. Stadspolitiken nyttjade staden som ett redskap för att locka invånare och öka kapital via politiska satsningar i olika landmärken (Lees, Slater & Wyly, 2008. s.175). Stadspolitikens syn på gentrifiering har förändrats ytterligare. Idag är gentrifiering ”the leading edge of neoliberal

urbanism” (Lees, Slater & Wyly, 2008. s.xvii & s.189). Gentrifiering nyttjas som ett positivt

politiskt redskap. Stadspolitiken lockar kapitalsatsningar och köpstarka personer för att öka konkurrens via gentrifiering.

Ett viktigt element inom stadspolitiken är planeringen för socialt blandade stadsdelar. Städer är bundna till inkomst i form av skatter, därför är det ekonomiskt gynnsamt att bygga blandade stadsdelar och attrahera medel- och höginkomsttagare till ekonomiskt kraftlösa stadsdelar (Rose 2004; Lees 2008). Byggandet av blandade städer kan även motarbeta negativa grannskapseffekter. Ökandet av socioekonomiskt starka individer skall minimera negativa grannskapseffekter och skapa en positiv socialiseringsprocess (Musterd & Andersson, 2006). Lees (2008) menar att blandade stadsdelar skapar ekonomisk stabilitet på lokal nivå samt skapar ett bättre och mer värdefullt kontaktnät för invånarna, vilket resulterar i högre socialt kapital.

När politiken försöker motarbeta den negativa utveckling som råder i specifika stadsdelar moderniserar och renoverar de området som en del av arbetet att göra stadsdelen attraktiv och inbjudande för medel- och höginkomsttagare. Forskare menar dock att denna metod bidrar till politisk triggad gentrifiering (Lees, Slater & Wyly, 2008; Smith, 2002; Rose, 2004; Walks & Maaranen, 2008). Begreppet gentrifiering förenklas ofta inom stadspolitiken. Attraktiv, förnya och social blandadning är begrepp som stadspolitiken nyttjar, och som förklarar gentrifieringsprocesser (Smith, 2002; Larsen & Hansen 2008; Lees, 2008).

Det finns ytterligare kritik mot social blandning som menar att konceptet inte resulterar i de positiva utfall som eftertraktas. Lees sammanfattar kritiken som påvisat att kommunikationen mellan låg- och medelinkomsttagare i blandade områden är låg och att medelinkomsttagare visar ansatser till att själv-segregera sig. Intervjustudier påvisar att medelinkomsttagare som är bosatta i ett blandat område har en positiv inställning till områdets sociala blandning. Aktivt umgänge med individer som inte har samma etniska eller ekonomiska bakgrund är dock inte vanligt (Lees, 2008). Lees, Slater och Wyly skriver:

The problem with ”social mix” however is that it promises equality in the face of hierarchy. First, as often noted, it is socially one-sided. If social mix is good, argue local acitivists, then why not make it possible for the poor to live in rich neighbourhoods?... (Lees, Slater & Wyly, 2008. s.207-208)

Den kritik som Lees Slater och Wyly presenterar grundas i en tanke om att stadsplaneringen är ensidig och utgår från att socioekonomiskt starka personer skall lockas till socioekonomiskt svaga stadsdelar och inte tvärtom. Individer som är bosatta i sämst-ställda områden skall ges möjlighet att bosätta sig i bäst-ställda områden. Stadsplaneringen bör inte endast fokusera på att omvandla socioekonomiskt svaga områden men även socioekonomiskt starka områden. Med bakgrund av detta skall det, i denna studie lanseras ett etiskt villkor som försäkrar de sämst-ställda utveckling områdenas.

Även nära-klass-principen skall introduceras. Principen grundas på att endast individer som tillhör en nära klass skall socialt blandas. Principen strider dock emot tanken att social blandning skall innebära att sämst-ställda individer skall ges möjlighet att bosätta sig i bäst-ställda områden och vice versa.

2.3

Vitflykt, vitundvikande och tipping point

Begreppet vitflykt definieras som majoritetsbefolkningens inställning till minoritetsgrupper som orsak till att de flyr från områden med ett stort antal etniskt- och socioekonomiskt utsatta grupper. Majoritetsbefolkningens beslut och attityder är avgörande för segregeringen. Segregation definieras som etniska- och socioekonomiska grupper som lever åtskilda (Bråmå, 2006. s.1127-1128). I denna studie definieras begreppet på samma vis och tillämpas främst på den formen av segregation som har en inverkan på integreringen, bostadssegregationen. Begreppet vitflykt brukades först inom amerikansk segregationsforskning på 1960-talet. Forskarna undersökte vita majoritetsbefolkningens tendens att flytta från områden som blir alltmer minoritetstäta när deras tipping point nås (Bråmå, 2006. s.1127-1128).

Teorin om Vitflykt påvisar majoritetsbefolkningens tendens att flytta från etniskt- och socialt blandade områden grundas i rädsla för sin egen sociala status. Majoritetsbefolkningen fruktar att värdet på deras fastigheter skall falla och att deras sociala status skall påverkas negativt då det finns ett samband mellan social status och bostadsområdet man är bosatt i. Forskning om

vitflykt påvisar vidare att individer som tillhör majoritetsbefolkningen och har barn tar beslut

om var de skall bo, eller huruvida de skall flytta från ett bostadsområde beroende på hur stor risken för att deras barn utsätts för minoritetsbarn är (Renzulli & Evans, 2005).

Andersson (2013) skriver om vitflykt och tillämpar teorin på den svenska bostadsmarknaden. Studien betonar fenomenets existens på den svenska bostadsmarknaden. Fallande fastighetspriser, dålig kvalitet på utbildning i skolor samt rädsla för att majoritetsbefolkningens barn skall drabbas av dåligt språkbruk är återkommande orsaker till att medelklassens flytt från etniskt- och socioekonomiskt utsatta områden. När medelklassen flyttar ökar andelen personer som tillhör en minoritetsgrupp i förhållande till antalet etniskt svenskar. Allt fler personer når sin tipping point och flyttar till medelklassområden.

Skolorna har en betydande roll i integreringsprocessen. Studier tyder på att den svenska skolan har en negativ inverkan på segregeringen på grund av den redan existerande segregeringen och skillnaderna mellan skolor i olika områden (Gustavsson, 2006). När allt fler elever flyttar från etniskt- och socioekonomiskt blandade områden och byter skola får skolor i blandade

områden mindre resurser, och skolor i homogena områden får större resurser. Mindre resurser drabbar utbildningskvaliteten negativt. Förvaltningschefer i kommuner och städer menar att det råder kvalitetsskillnader mellan skolorna och att somliga skolor anses vara mer tilltalande (Bunar, 2001; Skolverket, 2003).

Bråmå (2006. s.1128-1131) menar att teorin om vitundvikande förklarar segregeringsprocessen på den svenska bostadsmarknaden på ett bättre vis än vitflykt.

Vitundvikande innebär att majoritetsbefolkningen undviker att bosätta sig i etniskt eller

socioekonomiskt blandade områden, fenomenet har därför en inverkan på majoritetens flyttmönster och förutsättningarna till integrering i etniskt blandade områden. Majoritetsbefolkningen är bosatta i homogena områden och undviker att bosätta sig i minoritetstäta områden. Bråmå (2006) påvisar vidare att vitundvikande är den främsta bidragande orsaken till uppehållandet samt ökningen av segregationen på bostadsmarknaden (Andersson, 2013; Hedin et al, 2014). På samma vis som när medelklassen flyr från minoritetstäta områden ökar antalet personer som tillhör någon minoritetsgrupp i förhållande till antalet personer som tillhör majoriteten (Bråmå, 2006). Pais, South & Crowder (2009) fastslår att flykt och undvikande från minoritetsområden inte är exklusiv för den vita majoritetsbefolkningen och gäller även somliga minoritetsgrupper. Trots detta består Öster Mälarstrand och Lillhamra till stor del av, vad som i denna studie betraktas som en vit majoritetsbefolkning (Figur 3). Det finns stor betoning på vitflykt- och undvikande i urban litteratur, därför undersöks det hur förekommande dessa fenomen är i relation till ” vanliga flyttare” i Öster Mälarstrand och Lillhamra.

2.4

Rawls

Rawls utgör ett ben i det etiska villkoret som introduceras i analysen, i samband med nära-klass-principen. Idén om villkoret och principen kom till under studiens gång, av den orsaken behandlas den först i analysen. För att analysera medelklassens flyttmönster samt dess orsaker ur ett rättviseperspektiv kommer Rawls rättviseteori appliceras. Rawls teori grundas i en jämlik fördelning av resurser som en utgångspunkt för ett jämlikt samhälle. Teorin menar på att differensprincipen och okunnighetens slöja är tätt sammanlänkade och är idealet för att uppnå ett socialt och ekonomiskt jämlikt samhälle. Förklaringen av Rawls teorier utgår från ett flertal svenska översättningar.

2.4.1

Rawls rättviseprincip

Om samhället ses som ett system för samverkan mellan jämlika och fria medborgare är enligt Rawls, rättviseprinciperna lämpligast att precisera medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter och korrigera sociala och ekonomiska ojämlikheter (Rawls (2005 [2001]), s.70.) Rawls beskriver sina två rättviseprinciper på följande vis:

(a) Varje person har samma oeftergivliga krav på ett fullt adekvat system av grundläggande friheter, vilket är förenligt med samma system av friheter för alla; (b) Sociala och ekonomiska ojämlikheter måste uppfylla två villkor: för det första måste

de vara knutna till ämbeten och positioner som står öppna för alla under villkor av skälig jämlikhet i möjligheter; och för det andra måste de vara till störst fördel för de minst gynnade samhällsmedlemmarna (differensprincipen). (Rawls (2005 [2001]). s.71.)

Princip a prioriteras över b och jämlikhetskravet i princip b prioriteras över differensprincipen. De principer som prioriteras bör ha förverkligats innan de övriga principerna ses över (Rawls (2005 [2001]). s.72-73.) Princip b utgår ifrån att alla positioner i samhället skall vara tillgängliga för alla under förutsättningar som leder till jämlikhet i möjligheter. De bör vidare främst vara till nytta för de minst gynnade samhällsmedlemmarna.

Differensprincipen utgår från lika möjligheter och betraktas som ett samhällsideal. Principen kan bilda, eller vara en del av en rättviseuppfattning. I den politiska debatten hänvisas det till principen frekvent, det råder dock olika uppfattningar av definitionen av lika möjligheter. Vilket i sin tur kan skapa delade åsikter om huruvida en stad erbjuder dess invånare lika möjligheter eller inte. Det finns två definitioner av lika möjligheter, dessa är formellt lika

möjligheter samt substantiellt lika möjligheter (Rawls (2005 [2001]). s.72-73.)

Tanken med lika möjligheter utgår från att individer skall nyttja detta inom exempelvis sjukvården, utbildning samt arbete. Individer som söker ett arbete skall endast bedömas utifrån kompetenser, erfarenhet och relevanta personlighetsdrag. Enligt den formella tolkningen bör bedömningen vara rättvis samt neutral. Etnisk bakgrund, kön, sexuell läggning samt religiös tillhörighet skall inte ha betydelse i anställningsprocessen för en tjänst. Sammanfattningsvis menar den formella uppfattningen att alla skall vara fria att söka tjänsten och bedömningsprocessen skall vara objektiv. Tillskillnad från den substantiella definitionen kräver inte formellt lika möjligheter samma möjligheter att skaffa kompetenser. För att uppfylla kraven till substantiellt lika möjligheter bör alla individer ha fått samma förutsättning för att skaffa sig kompetens och erfarenhet som krävs för en tjänst. Detta innebär att ekonomisk- och social bakgrund har en betydelse för lika möjligheter (Rawls, (1999 [1971]). s.266).

I denna studie definieras lika möjligheter som möjligheten att bosätta sig vilken stadsdel som helst, samt att socioekonomiska- och etniska faktorer inte skall vara avgörande i frågan om var individer kan/får bosätta sig. Definitionen av lika möjligheter som nyttjas i denna studie följer i linje med den substantiella definitionen. Detta innebär att möjligheten att exempelvis skaffa sig språkkunskaper för att få ett arbete som bidrar till en fast månadsinkomst har betydelse för möjligheten att kunna bosätta sig i ett bättre-ställt område.

2.4.2

Okunnighetens slöja

Okunnighetens slöja bygger på en tanke om att människan skall kunna vara i ett läge av okunnighet. Individen skall inte ha kännedom om tidigare erfarenheter och sociala faktorer som har en påverkan på den enskildes identitetsskapande. Rawls menade på att en slöja skulle skyla det som har en inverkan på jaget. Individerna bakom okunnighetens slöja känner inte till sin sociala status, klasstillhörighet, kön eller etniska ursprung. De har inte heller någon kännedom om medfödda arvanslag, som exempelvis intelligens eller styrka (Rawls (2005 [2001]). s.38-39.)

Individerna bakom okunnighetens slöja känner inte till sin sociala status, klasstillhörighet, kön eller etniska ursprung. De har inte heller någon kännedom om medfödda arvanslag, som exempelvis intelligens och styrka. Okunnighetens slöja frambringar en situation fri från information om sig själv och motparten för att bevara en förhandlingssituation fri från personliga fördel och hinder. När individen tar ett beslut om vad rättvisa är har inte dennes tidigare erfarenheter någon påverkan på beslutet. Det är dennes förnuft som tar beslutet. Rawls menar inte att okunnighetens slöja är realistisk, teorin bör istället ses som en metafor för att uppnå större kunskap om rättvisa (Rawls (2005 [2001]). s.38-39).

Rawls rättviseteori menar på att social status inte är en orsak till att acceptera utfallet av en förhandling som gynnar personer som tillhör samma sociala status i samhället. Okunnighetens slöja skapar en situation där individer inte kan ta beslut med anledning av att beslutet gynnar dem själva samt andra personer som befinner sig i samma situation i samhället. Rawls menar vidare att samhällets politiska grundstruktur skall baseras på rättviseprinciper. Med politiska grundstruktur åsyftas:

[d]en politiska författningen med en oberoende rättsapparat, de rättsligt erkända egendomsformerna (t.ex. ett system av konkurrensmarknader med privat egendomsrätt till produktionsmedlen) såväl som familjen i en eller annan form [...] (Rawls (2005 [2001]). s.32.).

2.4.3

Tolkning av Rawls

Rawls teori är en del av den etiska rättviseteorin och tillhör de teorier som har ekonomisk fördelning som en grund för att uppnå ett rättviseideal. Immanuel Kants teori om rättvisa har haft en påverkan på Rawls rättviseteori.

När en individ befinner sig bakom okunnighetens slöja väljer denna automatiskt differensprincipen. Individer som inte befinner sig bakom okunnighetens slöja tar troligtvis beslut som gynnar personer i samma socioekonomiska ställning och etniska bakgrund. Detta resulterar i sin tur i en ostabil och ojämlik fördelning av resurser. Detta fenomen kan även ses inom bostadsmarknaden. Medelklassen har, ur ett ekonomiskt perspektiv möjlighet att bosätta sig i olika områden. Denna möjlighet har inte individer som tillhör en lägre klass. När medelklassen bosätter sig i etniskt och socioekonomiskt homogena områden resulterar detta i segregerade städer som har en negativ inverkan på integreringsmöjligheterna.

När de bäst ställda områdena blir allt mer homogena lockar de fler individer och hushåll med hög socioekonomisk status. På samma vis samlas individer och hushåll med sämst socioekonomisk status i de sämst-ställda områdena för att de inte har ekonomin att bosätta sig någon annanstans. Trycket på de sämst ställda områdena blir allt högre och områdena drabbas av en negativ utveckling.

För att bryta medelklassens flyttmönster krävs ett etiskt villkor som bör prägla bostadspolitiken. Det etiska villkoret utgår till stor del ifrån Rawls rättviseteori. Bostadspolitiken bör ha som utgångspunkt att alla positioner skall vara tillgängliga för alla, under förutsättningar som leder till jämlikhet i möjligheter. Vilket innebär att möjligheten att

bosätta sig i valfritt område inte endast skall vara exklusiv för personer med hög

socioekonomisk ställning. Enligt den substantiella definitionen skall

integreringsmöjligheterna vara så pass goda att personer med utländsk bakgrund får möjlighet att skaffa sig kompetenser som leder till jämlikhet i arbetssökandet. Vidare bör bostadspolitiken gynna de sämst ställda samhällsmedlemmarna, i detta fall innefattar det utlandsfödda samt individer som har en lägre socioekonomisk ställning i samhället.

Införandet av det etiska villkoret skulle innebära att medelklassen inte skulle få möjlighet att skapa grindade områden. Trots det etiska villkoret kommer bostadspolitiken vara beroende av medelklassens vilja att blanda sig med individer med en annan etnisk- och socioekonomisk bakgrund.

3

METOD OCH MATERIAL

I detta kapitel skall forskningsansatsen, litteraturen, enkäten, databearbetningen, områdenas karaktärattribut samt validitet och reliabilitet att presenteras. Litteraturen kommer att kritiskt granskas och det kritiska förhållningssätt som legat till grund för litteraturundersökningen kommer att redogöras för. Genomförandet, urvalet samt enkätens frågor kommer att redovisas. Vidare kommer det ges en överblick över analysen av den insamlade datan. Avslutningsvis diskuteras studiens validitet och reliabilitet.

3.1

Kvantitativ forskningsansats

Studien empiriska enkätdata grundas på ett forskningsprojekt som är finansierat av Västerås Stad. Projektet genomförs av Terence Fell, Bozena Guziana och författaren av denna studie, Sara Palani. Fell är projektledare, forskare och universitetslektor i statsvetenskap på Mälardalens Högskola (MälardalensHögskola). Guziana är forskare och universitetslektor i miljöteknik (MälardalensHögskola). Tillsammans har de bedrivit forskning om klass och segregering i främst Eskilstuna och Västerås.

Projektets syfte är att undersöka förutsättningarna för att bygga en ny integrerande stadsdel i Västerås Stad, Sätra, samt hur en ny stadsdel kan ha en inverkan på övriga staden. Målet är att nå ut till så många invånare som möjligt för att få en bred bild av invånarna i Öster Mälarstrand och Lillhamras orsak till flytt, syn på det egna bostadsområden, övriga områden samt inställning till social blandning. Med anledning av det stora urvalet grundas studien på en kvantitativ metod.

Statistisk analys nyttjas när större kvantitet data insamlas. Om enkätundersökningens syfte är att nå ut till mer än 50 analysenheter kan en statistisk analys vara en god metod. Vid syfte att samla medborgares åsikter om en viss fråga är statistisk analys förekommande vid bearbetning av data. Resultatet kan sedan generaliseras till liknande medborgargrupper (Ekengren &

Hinnfors, 2012. s.80-81). Eftersom det bor 2720 personer som är minst 16 år i Öster Mälarstrand och Lillhamra är en statistisk metod lämplig för studien.

Med en kvantitativ metod som grund till studien är fördelen att fler personer kan nås ut till under en kortare tid och respondenterna själva får välja när, hur samt var de vill besvara enkäten (Bryman, 2001. s.145, 148). Kvantitativa studier är ofta standardiserad och grundas på forskarens perspektiv och förståelse för ämnet (Alvesson & Sköldberg, 2008. s.17). Bryman (2001. s. 145,148) redogör för den kvantitativa metoden som en del av forskning som syftar till skapa samt bruka existerande sifferstatistik. Nackdelen med denna metod är den stora risken för bortfall samt att det inte finns någon möjlighet till att ställa uppföljande frågor för att vidareutveckla informationen. Det råder vidare en risk att fel person svarar på enkäten.

3.1.1

Litteratursökning

Innan utformningen av enkäten har relevant tidigare forskning samt teorier undersökts. För en ökad trovärdighet är grundlig sökning av litteratur väsentlig (Bryman, 2001. s.456). Litteratursökningen ägde rum innan utformningen av enkäten för att skapa bred förståelse för ämnet samt vilka frågor som bör ställas för att få tillgång till data som kan besvara studiens frågeställning.

Högskolebiblioteket kan vara ett hjälpmedel för undersökningen av litteratur (Holme & Solvang, 1997. s.130). De primära sökverktyg som nyttjades i processen var därför Mälardalens Högskolas biblioteksdatabas, Google Scholar, Google Search samt DiVA. De nyckelord som användes i sökprocessen var ”vitflykt”, ”vitundvikande”, ”Tipping point”, ”Rawls” ”segregering” samt ”integrering”. Vidare har ytterligare litteratur även upptäckts genom källhänvisningar i artiklarna. Litteratur på både engelska och svenska har sökts, således är litteraturen som refererats till i studien både skriven på engelska samt svenska.

3.1.2

Källkritik

Det är väsentligt att skapa en översikt av litteratur för att välja de som anses vara mest relevant. Litteraturen kan vara primär och sekundär. Det är essentiellt att använda olika typer av källor för att få en bred översikt av litteratur (Holme & Solvang, 1997. s.130, 132, 134). I studien har primär- och sekundärkällor nyttjats i litteraturundersökningen och refererats till i undersökningen. Nyttjandet av olika källor har givit en bred bild av forskningsfältet. Det har även funnits en samstämmighet i informationen. Det finns exempelvis en röd tråd i all litteratur om hur individuella beslut skapar segregering.

Litteraturen som refererats till är främst skriven av teoretiker och forskare. Inspiration har hämtats från studier och ett fåtal C-uppsatser som är skrivna av studenter. Vid en litteraturundersökning krävs det ständigt ett kritiskt förhållningssätt till källorna. För att hålla ett kritiskt förhållningssätt har informationen i studierna dubbelkollats genom de angivna referenserna. Det har även gjorts försök att utgå ifrån litteratur publicerad senast år 2000. Dock är litteraturen som ligger till grund för teorierna publicerad tidigare. Teorierna är trots detta aktuella och essentiella för forskningsämnet, därför anses de vara relevanta.

3.1.3

Urval

Valet av respondenter omfattar personer från 16 år som är bosatta i bostadsområdena Öster Mälarstrand samt Lillhamra. Respondenternas uppgifter har tagits del av via Hitta.se, för att adressera ut vykorten med länk till enkäten. Studiens intressepopulation är medelklassen, målpopulationen är invånare i medelklassområden och undersökningspopulationen är invånarna i Öster Mälarstrand samt Lillhamra. Valet av områden att undersöka är baserade på det pågående forskningsprojektet samt de senaste byggda områdena i Västerås Stad. Urvalet av områden att undersöka är relevant för studiens syfte då målsättningen för både projektet och studien är att skapa integrerade städer. Enkäten bidrar med ett perspektiv som kan vara generaliserbar för liknande områden i andra städer.

3.2

Enkätformulär & utformning

Det empiriska underlaget består av enkätundersökningar som dels ämnat att undersöka medelklassens flyttmönster. Enkäten har skickats ut till 2149 personer bosatta i Öster Mälarstrand samt 571 personer bosatta i Lillhamra. Sammanlagt har 2720 vykort med en QR-kod samt webbadress till enkäten skickats ut. Webbadressen till enkäten har förkortats för att förenkla sökandet av adressen. Vykorten har adresserats ut till alla invånare bosatta i Öster Mälarstrand och Lillhamra som är 16+. Både en QR-kod och en webbadress har skickats ut för att underlätta svars-processen och möjligtvis även öka svarsfrekvensen hos de yngre respondenterna. Även en förkortad webbadress har inkluderats i enkäten för att öka svarsfrekvensen hos de individer som inte har tillgång till en smartphone.

Figur 1 QR-kod till enkäten (scanna bilden i kameran på er telefon, och klicka sedan på pop-up länken för att komma till enkäten).

På vykortet står det några rader med information om forskningsprojektet, uppgifter till projektledaren Terence Fell samt information om hur man använder QR-koden (Bilaga 3). Vykortet är utformad av Fell och författaren av denna studie. Enkäten är utformad av Fell, Guziana och författaren av denna studie. Körner och Wahlgren (2002. s.23) menar att det är av betydande att testa enkäten för att ändra eventuella misstag och utveckla frågorna. Med anledning av detta har enkäten skickats till övriga lektorer på statsvetarprogrammet på Mälardalens Högskola, en statistiker samt ett flertal verksamma forskare för en andra åsikt. Vidare har enkäten testats av tre personer som inte har en statsvetenskaplig bakgrund. Utifrån feedbacken har revideringar och förtydliganden gjorts.

Antalet frågor i enkäten har begränsats till 13 för att inte trötta ut respondenterna och på så vis även undvika bortfall på grund av tidsbrist. 8 frågor handlar om respondentens bakgrund, 3 frågor handlar om den sociala- och fysiska miljön samt flytten till det nuvarande

bostadsområdet. De två sista frågorna handlar om respondentens syn på övriga stadsdelar och inställningen till att det byggs nya billiga hyresrätter i området. Enkätundersökningen tar ungefär 4 minuter att genomföra, detta har fastslagits genom ett flertal tester.

3.2.1

Frågor/Variabler

Enkäten är utformad med målsättningen att få en bred bild av medelklassens flyttmönster och dess orsaker (vitundvikande, vitflykt eller ”vanlig flytt”). Frågor som klargör sambandet mellan individernas flytt till det nuvarande bostadsområdet samt vitflykt och vitundvikande har ställts. Inledningsvis ställs respondenten frågor om dennes bakgrund för att kunna kategorisera respondenternas åsikter utifrån kön (svarsalternativ: man, kvinna, vill ej ange), utbildningsnivå (svarsalternativ: grundskola, gymnasieskola eller Högskola/universitet) samt svenskfödd eller icke svenskfödd för att påvisa om det finns en relation mellan dessa kategorier och i så fall vilken. Sedan kartläggs hur stor andel av invånarna som i studien betraktas som

vitflyktingar, vitundvikare och ”vanliga flyttare”.

Vidare ställs frågor om huruvida respondenten har haft ett eget boende tidigare, i vilken stadsdel eller stad samt i hur många år respondenten varit bosatt i Öster Mälarstrand/Lillhamra. Dessa frågor prövar huruvida respondenterna kan betraktas som

vitflyktingar- eller undvikare. För att en individ skall betraktas som vitflykting bör denne ha

haft ett eget boende tidigare samt varit bosatt i ett av de 10 sämst-ställda stadsdelarna i Västerås Stad (Bilaga 1). För att en individ skall betraktas som vitundvikare bör denne ha en negativ inställning till att det byggs billiga hyresrätter i stadsdelen samt varit bosatt i ett av de 10 bäst-ställda stadsdelarna i Västerås Stad.

Frågorna om sociala- samt fysiska miljön i bostadsområdena, och vad som var avgörande för respondentens flytt är främst ställd i syfte att kartlägga förutsättningarna och vad som krävs för att bygga en ny socialt blandad och integrerad stadsdel. De två sista frågorna är ställda i syfte att undersöka respondenternas syn på övriga stadsdelar, invånarnas villighet att acceptera möjligheten till social blandning. Frågan om inställningen till att billiga hyresrätter byggs i områdena utgår från att individer med lägre socioekonomisk status skall ha möjlighet att bosätta sig i dessa bostäder, och området på så vis blir socialt blandat. Genom svaren på dessa två frågor samt svaren på frågan var respondenten bott tidigare skall de kategoriseras i tre kategorier; vitflyktingar, vitundvikare eller ”vanliga flyttare”. Frågan beprövar respondentens inställning till möjligheten att socialt blanda Öster Mälarstrand och Lillhamra. Svarsalternativen på fråga 12 som lyder ”på en skala 1-3 hur bedömer du följande stadsdelars

rykte?” är endast stadsdelar som är unika i den benämningen att det inte finns två

svarsalternativ som är lika geografiskt, etniskt eller socioekonomiskt. Svarsalternativen är därmed: ”Centrum, Jakobsberg, Bäckby, Pettersberg, Hamre, Haga samt Brottberga”.

En grund för att analysera materialet är relevanta kontrollvariabler. Kontrollvariablerna i studien är kön, huruvida bostaden respondenten är bosatt i är dennes första boende eller inte, var respondenten bott tidigare (exempelvis sämst- eller bäst-ställt område), huruvida respondenten är inrikes eller utlandsfödd samt utbildningsnivå. Kontrollvariablerna är valda