Nedan skall resultatet av den empiriska datan presenteras. Nedan redogörs möjliga likheter samt skillnader mellan de svar som givits av vitflyktingar och vitundvikare. I nedanstående delar av kapitel 5 presenteras resultaten i diagram. Diagrammen visar hur kategorierna röstat i procent. 100 innebär att alla individer tillhörande den undersökta gruppen har gett alternativet högst betyg.
5.2.1
Orsaker till flytt
Frågan vars svarsresultat skall presenteras under denna rubrik lyder: ”På en skala 1-5 hur
avgörande har följande alternativ varit för din flytt?” (se Bilaga 6 för diagram över
resultatet).
I analysen av svaren till fråga 9, som behandlar orsakerna till respondentens flytt till Öster Mälarstrand/Lillhamra har vitflyktingar, vitundvikare och ”vanliga flyttare” svarat ungefär densamma. De mest betydelsefulla orsakerna till deras flytt är geografiskt läge, bostäder med hög standard samt att området är attraktivt och modernt. Skola och barnomsorg har inte varit lika vägande för flytten för någon av de två grupperna.
I bilaga 6 tydliggörs skillnader och likheter mellan vitflyktingar-, undvikare och ”vanliga flyttares” orsaker till flytt. Det råder inga större skillnader. Diagrammet påvisar att individer som betraktas som vitundvikare har värderat alla alternativ högre än vitflyktingar. ”Vanliga flyttare” har värderat boende med hög standard, geografiskt läge samt attraktivt och modernt boende högre än vitflyktingar. Det förekommer skillnader i kategoriernas värdering av betydelsen av boende med hög standard, attraktivt och modernt område samt skola.
Vitundvikare har värderat boende med hög standard till 94%, vitflyktingar har värderat
boende med hög standard till 86% och ”vanliga flyttare” har värderat boende med hög standard till 89%. Individer som betraktas som vitundvikare har värderat attraktivt och modernt område till 88%, vitflyktingar har värderat samma alternativ till 77% och ”vanliga flyttare” har värderat alternativet till 88%. Vitflyktingar har värderat betydelsen av skola för deras flytt till 44%, undvikare har värderat det till 45% och ”vanliga flyttare” har värderat det till 36%.
5.2.2
Fysiska samt sociala miljön
Frågorna vars svarsresultat skall presenteras under denna rubrik lyder: ”På en skala av 1-5
hur bedömer du följande aspekter av den fysiska miljön?” samt ”På en skala av 1-5 hur bedömer du följande aspekter av den sociala miljön?” (se Bilaga 7 för diagram över resultatet).
Alla tre grupper har värderat möjligheten att visats utomhus (mötesplatser, grönområden, vatten, m.m..) högst. Service (affärer, vårdcentral, fritidsgård, m.m..) är lägst värderad. En möjlig orsak kan möjligtvis vara att Öster Mälarstrand och Lillhamra har nära till centrum och
respondenterna är därav inte i behov av service på samma vis som invånare i en stadsdel som är belägen långt ifrån centrum. Ytterligare en möjlig orsak kan vara att invånarna i de studerade områdena har en hög socioekonomisk ställning och har därför tillgång till bil. Med tillgång till bil blir respondenterna inte beroende av exempelvis bra bussförbindelser.
För respondenterna är tryggheten högst värderad av vitflyktingar, vitundvikare och ”vanliga flyttare”. Föreningslivet har bedömts lägst av alla grupper. Orsaken till detta kan möjligen vara att områdena är relativt nybyggda, och det därför krävs mer tid för att stärka aktiva föreningar och bilda nya. Ytterligare en förklaring kan vara att medelklassen i Öster Mälarstrand och Lillhamra inte har ett stort behov av föreningsliv.
Trots att respondenterna har värderat tryggheten och tilliten till grannarna högt, är gemenskapen värderad lågt av alla grupper. Även det kan bero på att områdena är relativt nybyggda, eller att invånarna inte har ett behov eller en vilja att lära känna sina grannar för att öka gemenskapen. Ytterligare en möjlig orsak kan vara att föreningslivet inte är högt värderat, och att invånarna av den orsaken inte har kommunicerat lika mycket som de skulle ha gjort om föreningslivet varit bättre. Det råder vidare inga större skillnader i hur kategorierna har bedömt den sociala miljön i Öster Mälarstrand och Lillhamra.
Sammanfattningsvis råder det inga större skillnader i hur de olika grupperna värderat den fysiska- och sociala miljön. Individer som flyttat till Öster Mälarstrand och Lillhamra har dock värderat gemenskapen och föreningslivet högre än övriga grupper.
5.2.3
Synen på övriga områden
Frågan vars svarsresultat skall presenteras under denna rubrik lyder: ”På en skala 1-3 hur
bedömer du följande stadsdelars rykte?” (se Bilaga 8 för diagram över resultatet).
Bäckby och Pettersberg är de områden som enligt vitflyktingar, vitundvikare och ”vanliga flyttare” har sämst rykte. De är båda ett av de tio sämst-ställda områdena i Västerås (Bilaga 1). Bäckby är sämst-ställt och Pettersberg är näst sämst-ställt. Hamre har enligt båda kategorier bäst rykte. Bostadsområdet är ett av de tio bäst-ställda områdena i Västerås. I tabellen över tio bäst-ställda och sämst-ställda områden i Västerås rankar Hamre nr 2 över bäst ställda områden. Vitflyktingar och ”vanliga flyttare” anser att Centrum har näst bäst rykte, medan
vitundvikare menar att Haga har näst bäst rykte. Trots att Haga och Jakobsberg är mezzo
områden har dessa områden enligt respondenterna ett bra rykte (Bilaga 5). Detta innebär att det inte endast är bäst-ställda områden som har ett gott rykte hos medelklassen i Öster Mälarstrand och Lillhamra.
Diagrammet (Bilaga 8) påvisar en skillnad i hur högt grupperna värderar sämst-ställda områden. Vitflyktingar och ”vanliga flyttare” värderar Bäckby och Pettersberg högre än
vitundvikare. Individer som har flytt från sämst-ställda områden, och har personlig erfarenhet
av att vara bosatt i dessa områden värderar områdena högre än individer som undviker sämst- ställda områden men inte varit bosatt där. Det kan tyda på att undvikare baserar sina åsikter på annat än personlig erfarenhet. Det kan exempelvis vara rykten de hört från andra personer, vilket vidare kan vara en möjlig orsak till att de undviker dessa områden.
Individer som tillhör gruppen ”vanliga flyttare”, och inte har någon personlig erfarenhet av att vara bosatt i dessa områden eller aktivt undviker att bosätta sig i dessa områden värderar även de sämst-ställda områdena högre än individer som undviker att bosätta sig i sämst-ställda områden. Skillnaderna i värderingen av Bäckby och Pettersberg kan även bero på att vitflyktingar har en större förståelse av den orsaken att de tidigare varit bosatta där. Resultatet tyder på att det finns en skillnad i hur medelklassen i Öster Mälarstrand och Lillhamra värderar olika typer av områden baserat på huruvida de flytt eller undviker sämst-ställda områden.