NÄRINGSLIV OCH ARBETSMARKNAD

Näringslivet kopplat till tätorterna Bie, Björkvik, Fors-sjö, Sköldinge, StrångFors-sjö, Valla och Äsköping repre-senteras av många olika branscher; främst lantbruk, skogsbruk, livsmedel, bygg och besöksnäring men också konsultverksamheter inom service och handel.

Totalt sysselsatta i verksamheter på landsbygden är cirka 1600 personer, fördelat på 317 enskilda firmor, 164 aktiebolag samt 57 övriga (enkla bolag, kommandit- och handelsbolag ). Större arbetsgivare är bland annat i Valla; Scandi Standard AB (Kronfågel) och Valla Däck, i Julita; Julita Gård/Nordiska museet och Julita Åkeri, i Sköldinge; Årsta Gård i Sköldinge AB och Åsa Folkhögskola, i Forssjö; Sandåsa Timber AB och Forssjö Pellets AB, i Björkvik; Eibers Edeby AB och behandlingshemmen Änglahuset och Kopparbol.

Sysselsättningen på landsbygden har i stort sett ökat.

Nyetablering av företag består idag mestadels av småföretag där personen kan arbeta hemifrån helt eller delvis.

Areella näringar

De areella näringarna på landsbygden i Katrineholms kommun omsätter 487 miljoner kronor (2012) och sys-selsätter cirka 290 personer. Skogsbruket, i sin tur, har en omsättning på 129 miljoner kronor (2012) och sys-selsätter cirka 160 personer. Indirekt skapas sysselsätt-ning för cirka 500 personer hos företag som jobbar med förädling av jord- och skogsbrukets produkter.

Underleverantörer till primärproduktion och för-ädlingsföretag som bland annat mekaniska verkstäder och transportföretag sysselsätter ytterligare cirka 400 personer. Totalt sysselsätter primärproduktion, inklu-sive förädling och underleverantörer, cirka 1350 perso-ner vilket motsvarar cirka tio procent av alla som arbetar i Katrineholms kommun.

De vanligaste näringsverksamheterna bland LRF:s (Lantbrukarnas Riksförbund) 787 medlemmar (2014) i Katrineholm är; Växtodling, betesdrift, skogsbruk, entreprenad, nötköttsproduktion, uthyrningsverksam-het, energi och mjölkproduktion.

Enligt statistik för åren 2001–2011 har antalet sysselsatta inom skogsbruk (inklusive jakt) och träd-gård ökat i kommunen. Länets skogsmark har generellt sett god produktionsförmåga och virkesförrådet är högt. För jordbruken i kommunen har antalet syssel-satta däremot minskat och allt färre lantbruksföretag har djurhållning.

Antalet slaktsvin, får och lamm ökar kraftigt i kommunen, medan antalet fjäderfä (höns, slaktkyck-ling, ej värphöns) och nötkreatur däremot minskar.

Trenden i Södermanland och Sverige som helhet är att antalet slaktsvin minskar och fjäderfähållning ökar. I Sverige läggs det i genomsnitt ned 377 mjölkgårdar per år (åren 2009–2012).

Handel och kommersiell service

På Katrineholms landsbygd finns handel/servicebutik i Äsköping, Valla och Björkvik. Utöver dagligvaruhan-del så tillhandahåller även butikerna diverse ombuds-tjänster, så som post (och annan pakethantering), spel, apotek och systembolag. Valla är den tätort på lands-bygden där det finns störst branschbredd inom service-näringen med bland annat restaurang, pizzeria, han-delsträdgård, anläggningsfirma och däckfirma.

Mötesplatser på landsbygden är mycket viktiga.

På Katrineholms landsbygd finns till exempel bygde-gårdar, sockenstugor, föreningslokaler,

idrottsanlägg-Riktlinjer

˜ Besöksnäringen är en viktig del av näringslivet och ska fortsätta att utvecklas i kommunen för en ökad attraktions- och konkurrenskraft.

˜ Förutsättningar ska skapas för att öka antalet företag och sysselsättning på landsbygden.

˜ Utveckla ett koncept för servicepunkter och appli-cera på de orter där behov och förutsättningar finns.

˜ Rådgivning och stöd kring nyförtagande ska finnas tillgänglig för landsbygden.

˜ Arbetet med att stötta bygde- och sockenråd ska fortgå och utvecklas.

foto: Hanna Maxstad

ningar. Dessa är viktiga i sig, men de möjliggör oftast inte att människor ur flera olika generationer träffas.

Det gör däremot en utvecklad och fungerande butik.

Finns det plats för att fika, äta och prata i butiken bildas ofta spontana möten över generationsgränserna.

”Servicepunkter” är ett beprövat och välutvecklat kon-cept för att utveckla sådana träffpunkter.

En servicepunkt kan vara en butik eller en annan fysisk plats i en mindre ort (tätort) eller flera fysiska platser som ligger nära varandra, men som tillsammans tillgodoser ett antal tjänster som finns inom konceptet.

Exempel på tjänster som kan ingå i konceptet är för-säljning av dagligvaror, möjlighet att äta och fika, pakethantering, betalningstjänster, wifi-hotspot, för-säljning av drivmedel med mera. Konceptet är anpass-ningsbart till lokala förutsättningar. I Katrineholm finns initialt goda förutsättningar att utveckla service-punkter i Björkvik, Äsköping och Valla. I steg två bör förutsättningarna för övriga tätorter utredas.

Besöksnärings och turism

Besöksnäringen är en bransch som växer och har ökat i Katrineholms kommun de senaste åren. Förut sätt ningar för turism och besöksnäring finns representerad i varie-rande grad i samtliga tätorter på landsbygden. Exempel på detta är Julita Gård/Nordiska museet, Erics bergs

foto: Hanna Maxstad

säteri, Katrinebergs hotell, Gårdsbutikerna Ändebol och Båltsnäs, Tolfta gård och Kaffestugan Fridhem.

Turismen på landsbygden omfattar en mängd olika verksamheter med inriktning på upplevelse och boende, alltifrån småskaligt boende i form av ”bed and breakfast” till gårdsbutiker med ett brett utbud av egenproducerad mat. Dock är det främst camping, stu-guthyrning och vandrarhem som står för den största ökningen. Besökare på landsbygden efterfrågar ofta naturupplevelser eller kulturhistoriska aktiviteter.

En stor del av de företag som är aktiva inom besöksnäringen i kommunen är småföretag som är verksamma på landsbygden. Besöksnäringen är en vik-tig del i att marknadsföra kommunens tätorter och landsbygd.

Sörmland har tillsammans med företag, organisa-tioner, kommuner och myndigheter från lokal till regi-onal nivå tagit fram Sörmlands strategi för en hållbar besöksnäring 2013–2023. Följande övergripande mål har pekats ut för Sörmland:

• Turismen fördubblas på tio år

• Sörmland är en av Sveriges 35 internationella destinationer 2020

• Hållbarhet är en viktig ledstjärna i utvecklingsarbetet

Visionen för turismens/besöksnäringens utveckling i kommunen är att Katrineholm i Sveriges Lustgård, skapar unika upplevelser för besökare från när och fjärran.

Utveckling av näringslivet på landsbygden Ett aktivt och väl fungerande näringsliv på landsbyg-den är avgörande för att uppnå kommunens mål om landsbygdutveckling och en levande landsbygd. Närings-verksamhet på landsbygden skapar förutsättningar för arbetstillfällen, i många fall olika från det staden har att erbjuda, samt ger upphov till förekomsten av lokala marknader. Sidonäringar kopplat till jord- och skogs-bruk, så som förädling och försäljning av egna varor, utgör exempel på positiva faktorer som skapar mer-värde på landsbygden.

I Björkvik, Valla/Sköldinge, Julita och Lerbo finns aktiva bygdeföreningar/sockenråd som verkar i olika frågor och bidrar till att landsbygden lever och utveck-las. Kommunen är med och stöttar och bidrar på olika sätt till denna utveckling. Detta är ett koncept som visat sig vara väl fungerande för pådrivandet av viktiga frågor i kommunen och som är applicerbart även på andra tätorter.

Tillgång till fiberbredband och mobiltelefoni är av stor vikt för landsbygdens utveckling. Detta gäller både boende, företagande och besökande. Kommunen arbe-tar här med sin bredbandstrategi som har som mål att 95 procent av hushållen får möjlighet att ansluta sig till bredband via fiber till år 2020.

Livsmedelsförädlingen har tillsammans med besöksnäringen potential att växa i kommunen. Det finns också potential för förnybar energi i länet, sär-skilt inom vindkraft, bioenergi och sol. Lantbruken har en stor potential att producera bioenergi i tillräck-ligt stor utsträckning för att mer och mer ersätta beho-vet av fossila bränslen. Det kommunala arbetet kring bioenergi och ekosmart mat kommer intensifieras de kommande åren.

Det lokala näringslivet har stor betydelse för iden-titet på landsbygden. KFV Marknadsföring är den aktör som kommunen anlitat för marknadsföringsin-satser av besöksnäring och turism. Informations-enheten har en dialog med sockenrådsgrupperna kring marknadsföring på webben för våra tätorter. De enskilda företagen har ett egenansvar i marknadsfö-ring av sin verksamhet.

foto: Sara Eresund

VATTEN

Bakgrund

Sjöar och vattendrag Vattenmiljöer är en betydelsefull tillgång för biologisk mångfald, fiske, turism, kultur miljö, vattenkraft och har ur rekreationssynpunkt unika vär-den. Vatten medför möjligheter att utöva en rad aktivi-teter såsom fiske, bad och segling och har även en avstressande och rogivande effekt på människor.

Sjöarna och vattendragen påverkas av mänskliga aktiviteter som vattenreglering, rensningar och exploateringar. Detta kan ofta stå i konflikt med vat-tendragens naturvärden som många gånger beror på naturliga flöden och variationer i vattennivåerna.

Utsläpp av miljö gifter, försurande ämnen eller närings-ämnen får även de konsekvenser för vattenmiljöernas välmåga och vår möjlighet att utnyttja de resurser som är knutna till vattnet.

Många växt- och djurarter är beroende av att vatten-dragen får flöda fritt, och att vattenståndet kan variera naturligt. Detta kan komma i konflikt med vår önskan att bygga nära stranden eller reglera vattenflödet för kraftverkens behov. I vissa områden måste vi skydda vattenmiljöerna från sådana verksamheter, och från jord- och skogsbruk. Det är emellertid inte bara natur-livet som behöver skydd utan även vissa kulturmiljöer i eller nära vatten, till exempel flottningslämningar,

naturtillgångar och vårt viktigaste livsmedel. Det påverkar också miljön för växter och djur i ytvattnet.

Då grundvattnet har så stor betydelse är det viktigt att det skyddas mot negativ påverkan. Denna påverkan kan vara kvantitativ eller kvalitativ. Outnyttjade grundvattentillgångar i kommunen kan ses som olika alternativ till vattentäkter för framtida behov, alterna-tiv till vissa befintliga vattentäkter eller som reservvat-tentäkter. De största grundvattentillgångarna förekom-mer i de stora sand- och grusavlagringar som bildades under avsmältningen av den senaste inlandsisen.

Inom vår kommun finns de största grundvatten-tillgångarna i rullstensåsar och isälvsavlagringar. Dessa är: Fjällskäfteåsen, vilken längst i öster benämns Sköl-dingeåsen, Köpingsåsen, som lokalt också benämns Bieåsen och Vallaåsen, Katrineholmsåsen med central-orten Katrineholm, avlagringen längst i sydost i stråket Skiramon- Östra Kulltorp- Viggaren och Fiske boda-åsen längst i nordväst vid Hjälmaren. Ytterligare två mindre avlagringar finns, Strångsjöåsen och avlagringen längst i sydväst mellan Björkdalen och sjön Tisnaren.

EU:s vattendirektiv om God vattenstatus

Inom EU finns det sedan år 2000 ett gemensamt regel-verk – vattendirektivet – som ska säkra en god vatten-kvalitet i Europas yt- och grundvatten. Direktivet stäl-ler krav på att EU:s medlemsländer arbetar på ett gemensamt sätt med inriktning på att minska förore-ningar, främja hållbar vattenanvändning och förbättra tillståndet för vattenberoende ekosystem.

Vattenförvaltningen är det ord som används för den svenska tillämpningen av vattendirektivet.

Grundregeln för vattendirektivet är att alla grund-vatten, sjöar, vattendrag och kustområden ska ha god ekologisk status, god kemisk status samt god kvantita-tiv status (endast för grundvatten). Statusen får inte heller försämras.

Vattendirektivet omfattar alla sjöar, vattendrag och grundvatten som är större än en kvadratkilometer.

Dessa kallas för vattenförekomster. I Katrineholms kommun finns 26 grundvattenförekomster, 26 sjöar och 36 vattendrag. De allra flesta av sjöarna och vat-tendragen klarar inte kvalitetskravet ”God ekologisk status”. Samtliga grundvattenförekomster klarar ”God ekologisk status”. Sju av dessa riskerar att inte ha god status till 2021. Detta beroende på risk för påverkan

Riktlinjer

˜ Yt- och grundvattentillgången ska skyddas och nyttjas ur ett hållbart långsiktigt perspektiv.

˜ Sjöar och vattendrag som förorenats genom mänsklig verksamhet ska i möjligaste mån åter-ställas så att deras värde i naturresurs-, natur-vårds- och landskapshänseende säkerställs.

˜ Sjöar och vattendrag ska användas så att biologisk mångfald, natur- och kulturvärden kan bibehållas och/eller förbättras.

˜ Exploatering av åsar ska undvikas. Om exploatering ändå inte kan undvikas ska stor varsamhet iakttas med hänsyn till åsarnas betydelse för grundvatten-tillgången.

˜ En plan ska tas fram för att kunna utföra de åtgärder som behövs för att nå god ekologisk status på sjöar och vattendrag till 2021.

förhållanden i ytvatten samt en god grundvattensta-tus. Normerna tillämpas till exempel när vi eller andra myndigheter utövar miljötillsyn eller vid sam-hällsplanering.

Vattenmyndigheterna har tagit fram åtgärdsprogram för varje vattendistrikt som redovisar vad vi i kommu-nen samt övriga myndigheter behöver göra för att distriktets vatten ska uppnå miljökvalitetsnormerna.

Hur får vi god status?

För att nå god ekologiskt status krävs att kraftfulla åtgärder vidtas. För att klara detta måste kommuner, län och länder samarbeta och ha en helhetssyn på vat-tenfrågorna i den fysiska planeringen.

Kommunens sjöar och vattendrag är till stor del påverkade av olika typer av utsläpp, främst övergöd-ning det vill säga kväve och fosfor, men även tungme-taller och oljeföroreningar. Sjöarna och vattendragen är i flera fall kraftigt påverkade av sjösänkningar och vattenregleringar. Vattenkvaliteten ligger i många sjöar och vattendrag långt från vad som bedöms som önsk-värt på sikt. Den mesta påverkan är från lokala källor som skogs- och jordbruk, industrier och avlopp, dag-vatten, men även av nedfall från luften.

Den lokala påverkan gör att lokala åtgärder har mycket stor betydelse för att kunna förbättra förhål-landena i sjöar och vattendrag.

Övergödning har flera negativa effekter; algblom-ning, syrebrist, igenväxning och en minskad biologisk mångfald är några exempel. Flera sjöar i kommunen är tydligt påverkade av övergödning, bland annat Öljaren, Långhalsen och Viren.

Kommunen har direkt rådighet över utsläppen via avloppsreningsverken och tätorternas dagvatten. Vi har också rådighet över det egna markinnehavet. Via miljö-balken har kommunen tillsyn över verksamheter och har på den vägen möjlighet att ställa krav på minskade utsläpp bland annat på enskilda avloppsanläggningar.

Vidare har kommunen vissa begränsade möjlighe-ter att påverka utsläpp av näringsämnen från jordbru-ket. En stor del av de åtgärder som krävs inom jord-bruket måste dock ske på frivilliga grunder men med ekonomiskt stöd från EU och staten.

En vatten- och avloppspolicy och en dagvattenpo-licy har tagits fram för kommunen. Inom kommunen verkar två vattenvårdsförbund, Hjälmarens vatten-vårdsförbund och Nyköpingåarnas vattenvatten-vårdsförbund.

Vi medverkar aktivt i båda förbunden.

foto: Hanna Maxstad

för naturvården. Ju fler som har kunskap om en bygds natur, desto större är sannolikheten för att de boende ska uppskatta, uppleva och värna om olika naturmil-jöer. Det på kunskap och intresse grundade lokala engagemanget är viktigt för god naturmiljövård.

Aktiva lantbruk med betande djur är en viktig för-utsättning för bevarande av naturvärden och en att-raktiv och levande landsbygd. Detta utgör en fantas-tisk resurs att värna om och utveckla. Det är en förut-sättning för en attraktiv kommun och för en hållbar utveckling av både staden, orterna och landsbygden.

Skogar, sjöar, vattendrag och odlingslandskapet, bidrar till att skapa fungerande ekosystem med ett rikt växt- och djurliv. I skogsområden skapas höga natur-värden av gamla grova träd och död ved. I betesmarker är det istället avsaknaden av ett tätt trädskikt i kombi-nation med långvarig skötsel i form av bete, som ger förutsättningar för höga naturvärden. I sjöar och vat-tendrag är det främst grunda områden och vassområ-den, som är särskilt viktiga för höga naturvärden. De största hoten mot naturvärdena i kommunen utgörs av exploatering, okänsligt skogsbruk och igenväxning av betesmarker.

Förlusten av gammal skog med de naturvärden som finns knutna till dessa är mycket svåra att åter-skapa. Det tar mycket lång tid innan skogarna återfår de strukturer som krävs för en biologisk mångfald.

Naturbetesmarker som inte längre hävdas i tillräcklig utsträckning, förlorar så småningom sina naturvärden.

När igenväxningen har gått tillräckligt långt är det svårt att återskapa de naturvärden som en gång fanns.

Naturresurser

Genom kommunen passerar några stora rullstensåsar.

Många grustäkter har etablerats på eller i anslutning till dessa åsar. De flesta har idag upphört, men några pågår fortfarande. En del används som husbehovs-täkter. I en av de upphörda grustäkterna planeras en ny bergtäkt.  Många av de grustäkter som upphört har inte återställts.

Det finns två pågående bergtäkter i kommunen.

I den ena bryts diabas och i den andra bryts ”vanligt”

berg. Användningen är främst lokal.

Det har tidigare bedrivits gruvverksamhet, främst järnmalmsbrytning. Den sista gruvan las ner 1967. Det finns också ett antal mindre kalkbrott, som sedan NATURMILJÖER

Naturen är en del av vår livsmiljö och utgör en grund för hälsa och välfärd. Värden kopplade till natur och friluftsliv är exempel på allmänna intressen att ta hän-syn till i översiktsplaneringen. Ur det ekologiska per-spektivet på hållbarhet är biologisk mångfald och värde fulla områden för naturvården viktiga delar.

Utformningen av landskapet styrs främst av geologin och klimatet. Stor betydelse har också påverkan av människan och våra husdjur. I vårt land-skap är ett tydligt geologiskt inslag den stora före-komsten av åsar och sjöar. Landskapet i kommunen är till större delen kulturpräglat och det saknas större opåverkade områden.

Naturen i vår kommun är omväxlande och här finns de flesta typiska mellansvenska naturtyper repre-senterade. Här finns såväl naturvärden som rekrea-tionsvärden av nationell klass. De mest värdefulla områdena är Hjälmaröarna, odlingslandskapet i mel-lanbygderna söder och norr om Katrineholm och skogsområdet runt Näsnaren och Hålvetten. Det varie-rade landskapet ger förutsättningar för en rik biologisk

Riktlinjer

˜ Naturmiljöer ska värnas med hänsyn till funktion och artrikedom.

˜ Skyddsvärd natur ska värnas i planering och lovprövning.

˜ Vid fysisk planering ska behovet av en variationsrik vardagsnatur beaktas.

˜ Landskapets karaktär och landskapsbilden ska noga beaktas i samband med planering för ny bebyggelse och infrastruktur.

˜ Naturligt förekommande växt- och djurarter ska kunna fortleva i livskraftiga bestånd.

˜ Vi ska öka medvetenheten om naturmiljöers biolo-giska, sociala, kulturella, hälsofrämjande och estetiska värden.

˜ Vi ska verka för goda möjligheter till friluftsliv i kommunen som tar hänsyn till naturens förutsätt-ningar.

˜ En grönstrukturplan ska tas fram för staden där även kopplingen till landsbygdens naturmiljöer och resurser ska lyftas fram.