NÄRMARE RELATION MELLAN DEN IDEELLA OCH OFFENTLIGA

Vår informant Anders talade mycket om att de i dagens läge har ett bra samarbete med såväl politiker som med till exempel Folkhälsomyndigheten och olika universitet i landet. I och med det samarbetet så har organisationen fått sitta med som remissinstans i olika utredningar och frågor – inte minst när det gäller den nya spellicenslagen. Detta samarbete ger organisationen ett utrymme att tala om den problematik som deras medlemmar stöter på i det vardagliga livet, vilket i sin tur förhoppningsvis leder till en förbättrad vardag för individer som lever med spelproblem - vid till exempel ett lagförslag som går igenom vars grund är tagen ur en del av det som organisationen har delat med sig av. I diskussion med Anders angående den samverkan som råder mellan den ideella organisationen och socialtjänsten säger han;

“…med vissa socialtjänstkontor är det bra där vi har varit ute och föreläst och vi har till och med haft några handläggare som har tagit med sig hjälpsökande hit och vi tillsammans har tittat på den hjälpsökandes behov. Men det är vissa områden som är, alltså det är det jag menar med att det är jätteviktigt med att vi kommer in på politikernivå för att kunna hitta samverkansområden och på vilka nivåer”

Anders citat ovan indikerar på att en närmre samverkan med politiker gällande spelproblem kan resultera i att samverkansformer för samverkan mellan såväl andra ideella organisationer som den offentliga sektorn kan uppkomma. Det som Anders beskriver angående den politiska närheten och möjligheten att påverka rådande politik beskriver således Meeuwisse och Sunesson (1998) som kooptering. Begreppet kooptering menar de här med att organisationer får vara med att ta ansvar för beslut eller att de får vara med och genomföra en del av en viss politik. Utifrån den expertis som den ideella organisationen besitter gällande spelproblem kan en kooptering ligga till fördel för organisationen då de får dela med sig av sin kunskap och påverka beslut som ska tas. Att ideella organisationer kommer närmre den statliga politiken betyder således att de även kommer närmre den offentliga sektorns arbete.

Vi kan identifiera olika värden av att de ideella organisationerna förflyttas närmre regeringen/riksdagen och därmed den offentliga sektorn. Positiva aspekter av en kooptering kan vi se i det som Anders syftar på vad gäller samverkansformer som kan uppstå som ett resultat av ett nära samarbete med politiker, och dels utifrån

Meeuwisse och Sunesson då den ideella organisationen delar med sig av sin kunskap till omgivningen. I ett försök till samverkan genom politiskt inflytande och närmande mot den offentliga sektorn, kan den ideella organisationens värde höjas i och med att de får möjlighet att dela med sig av sin kunskap och påverka politiken och samhällets syn på spelproblem. Som vi tidigare nämnt där vi berättar utifrån Danermarks samverkansteori att socialtjänsten är mer politiskt styrd och får därav mindre frihet i sitt arbete, skulle isåfall även gälla för ideella organisationer om de skulle ha ett närmre samarbete med staten. I kontrast till Meeuwisse och Sunesson (1998) så menar Danermark att detta istället kan försvåra en samverkan mellan ideella organisationer och den offentliga sektorn (2000).

I relation till att Lundström (1995) menar att ett nytt kontrakt mellan den ideella och offentliga sektorn kan vara på väg och våra informanters önskan om en samverkan mellan den ideella organisationen och socialtjänsten, kan vi dra slutsatsen att en samverkan och ett närmre samarbete verksamheterna emellan kan bidra till en ideell sektor som tar mer ansvar för sociala frågor eller social service. Det som kan anses som ett värde av negativt slag om de ideella organisationerna närmar sig den offentliga sektorn menar dock Lundström (1995) kan vara att de kan förlora en del av sin självständighet och att arbetet skulle bli mer administrativt – där det informella arbetet tappar sitt fokus.

8. RESULTATDISKUSSION

Syftet med uppsatsen var att undersöka huruvida yrkesverksamma inom socialtjänstens vuxenenhet missbruk och en ideell organisation med inriktning på individer med spelproblem upplever vad för möjligheter och hinder som finns i en samverkan mellan varandra beträffande individer med spelproblematik.

I fråga om hinder för en samverkan visar resultatet flera aspekter som upplevs som hinder för att en samverkan ska realiseras. Informanterna har delade uppfattningar huruvida en samverkan finns eller inte, vilket verkar vara en följd av en obalans i beroendeförhållandet mellan varandra som verksamheter. Den ideella verksamheten är mer benägen att nätverka och aktivt försöka få inflytande på andra aktörer för att övertyga om deras värde som organisation. Medan socialtjänsten har som myndighet en tilldelad auktoritet med utarbetade uppgifter och etablerade kontakter, därav drogs slutsatsen att de olika behoven hos respektive verksamhet påverkar en samverkan. En annan svårighet som samtliga informanter nämner är att de inte vet hur en samverkan skulle se ut mellan en ideell verksamhet och socialtjänsten vilket grundas främst i att vardera part har dålig insyn i varandras organisationer. Ytterligare en faktor som påverkar för hur en samverkan ska verkställas är de olika organisatoriska förutsättningar verksamheterna har. Resultatet visar på att respektive organisation har olika tillvägagångssätt och syften med deras arbete, vilket kan utgöra hinder för en samverkan. Utifrån Hasenfelds begrepp people processing (1983) så är missbruksenhetens syfte att sätta en “status” på den hjälpsökande individen för att kunna erbjuda lämplig insats samt för att kunna slussa individen vidare till lämpliga aktörer. Det vill säga missbruksenhetens arbete innefattar inte en djupgående involvering i förändringsprocessen. Därtill har missbruksenheten flera målgrupper att arbeta med, det vill säga att fokuset inte enbart ligger på spelproblematik. Medan i den ideella verksamheten är individer med spelproblematik den centrala målgruppen och är mer involverade i deras arbete i förändringsprocessen genom grupp- och individuella samtal eller andra former av socialt och praktiskt stöd etc. De skilda syftena och arbetssätten ger således olika

förutsättningar för en samverkan som måste tas i beaktning. Dels för att öka förståelsen för varandras begränsningar och förväntningar i form av handlingsutrymme, lagar och regelverk för att tydliggöra för varandra hur möjlig samverkan kan uppkomma.

Vad gäller möjligheter framkommer det i resultatet att samtliga informanter ställer sig positiva till en samverkan mellan socialtjänst och ideell verksamhet. Socialtjänsten och ideella organisationer fyller olika funktioner då deras stöd är relevant i olika faser samt att kan erbjuda olika stöd för den hjälpsökande och kan därför verka som ett komplement för varandra. Den positiva inställningen är i sig en möjlighet. Det visar på en öppenhet bland båda parter, och ifall en samverkan är ett bra alternativ för den hjälpsökande så kan det antas att det ligger i samtliga aktörers intresse att genomföra det som är mest fördelaktigt för den unika individen. I samband med samverkan finns också en möjlighet eller tillfälle för kunskapsutbyte i området spelproblematik verksamheterna emellan.

En intressant diskussion som uppstod oss skribenter emellan och i intervjuerna med våra informanter var funderingarna angående hur en samverkan verksamheterna emellan skulle vara utformad. Detta framkom utifrån upplevelser av den ideella organisationen som är mer fri att handla utanför några ramar, medan socialtjänsten upplevs som mer styrd av rådande lagar, rutiner och regler. I våra interna diskussioner upplevde vi således att det var svårt att finna lösningar som inte skulle betyda reviderade eller nya lagar som tydliggör den ideellas sektorns inkludering rörande samverkan. Med Lundströms artikel i åtanke (1995), skulle det medföra ett steg närmre mot den offentliga sektorn och därmed staten. En närmre relation med staten kan i sin tur betyda att den ideella sektorn blir mer kontrollerad och eventuellt förlorar sitt värde som språkrör för det civila samhället.

Att identifiera den exakta svårigheten med en samverkan mellan den ideella och offentliga sektorn har varit en utmaning för oss. Framförallt då ingen av oss har erfarenhet från ett utredande arbete inom socialtjänsten eller arbete inom en ideell organisation. Vår brist på erfarenhet i arbete inom socialtjänsten samt inom ideella organisationer kom till nytta då vi hade ringa föreställningar om arbetet när vi påbörjade uppsatsen. Hur vi pratar om svårigheterna med samverkan är således taget ur informanternas egna erfarenheter och upplevelser.

Vi har under arbetets gång upptäckt att vår önskade objektivitet gentemot verksamheterna blev färgad, dels genom informanterna och deras upplevelser och dels genom den forskning vi har bearbetat. Den subjektivitet som vi har identifierat gör sig gällande då vi upplever vår analys pro-ideella organisationer. Våra tankar rörande detta härleder vi till en uppfattning av socialtjänstens organisationsstruktur som är mer styrd eller bunden till regler - då de är styrda utifrån politiska beslut och budget på ett sätt som den ideella organisationen inte är. Aspekten av att socialtjänsten tjänar ett annat syfte som organisation där den utför sociala tjänster på ett annat vis än vad de ideella organisationerna gör, är vi medvetna om. Trots detta i åtanke har vi inte genomgående lyckats hålla oss helt objektiva som skribenter. Vår medvetenhet gällande objektiviteten vs. subjektiviteten har resulterat i en vidare intern analys där vi granskar oss själva och det vi har åstadkommit. Med hjälp av denna granskning så har vi även lyckats identifiera de faktorer som vi tror kommer påverka oss mest i kommande arbetsliv.

Något vi upplever som en stor fördel efter att ha skrivit detta arbete är den kunskap vi har tillskansat oss. Detta kan vara till nytta då vi snart ska ut i arbetslivet och möjligen möta individer med spelproblem. Att vi kommer ut på arbetsmarknaden med färskt införskaffad kunskap om ett ämne som är relativt nytt i socialtjänstens arbete. Vi har även under arbetets gång fått en mer komplex bild av hur organisationsstrukturer kan påverka en samverkan, vi har på så sätt blivit mindre naiva i våra tankegångar gällande samverkan. Samtidigt när man skriver om en lösning, så som samverkan i detta fall, blir det lätt att man faller in i att samverkan är den mest fördelaktiga lösningen och blir partisk, men självfallet finns det många alternativ.

9. REFERENSER

Abrahamsson, Bengt & Andersen, Jon Aarum (2005). Organisation: att beskriva

och förstå organisationer. 4., utök. och [rev.] uppl. Malmö: Liber

Aspers, Patrik (2011). Etnografiska metoder: att förstå och förklara samtiden. 2., [uppdaterade och utökade] uppl. Malmö: Liber

Billquist, Leila (1999). Rummet, mötet och ritualerna: en studie av socialbyrån,

klientarbetet och klientskapet. Diss. Göteborg : Univ.

Bryman, Alan (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 3 Stockholm: Liber

Danermark, Berth (2000). Samverkan - himmel eller helvete?: [en bok om den svåra

konsten att samverka]. Stockholm: Gothia

Folkhälsomyndigheten (2018) Problem med spel om pengar – vi reder ut

begreppen. Hämtad 2019-11-29. Tillgänglig på internet: https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/1113ad1d97704de3ba95d011 a4488180/problem-med-spel-om-pengar-vi-reder-ut-begreppen-01384-2017-8- 181113.pdf

FORTE, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (2013) Forskning i korthet

#2. Hämtad 2019-11-27.

Tillgänglig på internet:

https://forte.se/publikation/forskning-i-korthet-spelberoende/

Forsström, David & Samuelsson, Eva (2018) Utbud av stöd och behandling för spelproblem: En studie om utmaningar inför förtydligat ansvar i lagstiftningen.

Research Reports in Public Health Sciences. Stockholm. Stockholm universitet,

no.2018:1. DOI:10.17045/sthlmuni.6015458

Fredriksson, Ingela, Susanna/Geidne, Sofia/Green, Camilla/Pettersson, Madelene/Larsson & Charli/Eriksson (2014). Jordmån för ett framgångsrikt ANDT-förebyggande arbete inom den idéburna sektorn. Socialmedicinsk tidskrift, 2014:1 (30–44)

Green, Sofia, Camilla/Pettersson, Susanna/Geidne, Ingela/Fredriksson, Madelene/Larsson & Charli/Eriksson (2014) Mervärden och hinder med idéburna organisationers ANDT-förebyggande arbete. Socialmedicinsk tidskrift, 2014:1 (18–29)

Grell, Pär, Nader/Ahmadi & Björn/Blom (2013) Hur inverkar organisationsstrukturen på socialtjänstens klientarbete? – en sammanfattning av kunskapsläget. Socialvetenskaplig tidskrift, 2013:3–4 (222–240)

Hasenfeld, Yeheskel (1983). Human service organizations. Englewood Cliffs, N.J.: Prentice-Hall

Lundström, Tommy (1995) Frivilligt socialt arbete under omprövning.

Socialvetenskaplig tidskrift, 1995:1 (39–60)

Meeuwisse, Anna & Sunesson, Sune (1998) Frivilliga organisationer, socialt arbete och expertis. Socialvetenskaplig tidskrift, 1998:2–3 (172–193)

Scott, W. Richard (2003). Organizations: rational, natural, and open systems. 5. ed. Upper Saddle River, N.J.: Prentice Hall

SFS 2019:909 Socialtjänstlag. Stockholm: Socialdepartementet

SFS 2019:996 Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet

Statens folkhälsoinstitut (2012) Överdrivet spelande och hälsa. En systematisk

litteraturöversikt. Hämtad 2019-11-27,

Tillgänglig på internet:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/9616cd6b5e954e19a321c463 e9d9f49e/r2012-06-overdrivet-spelande-o-halsa.pdf

Vetenskapsrådet (2017) God forskningsed. Stockholm Tillgänglig på internet: https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god- forskningssed.html

BILAGOR

Bilaga 1 - Informationsbrev