Hulda och Anna hade medvetet slöjdföremål närvarande i klassrummet och Maria hade slöjdföremål på utställning utanför klassrummet. Maria beklagade att hon inte hade mer slöjdföremål inne i klassrummet. Hon säger i intervjun:
Maria: i den här slöjdsalen är det ju så lite grejer som finns som är gjorda asså som man kan titta på, det är ju mer då där ute på själva utställningen där man kan gå och titta, och det har jag saknat lite här inne
De slöjdföremål som fanns framme i eller i anslutning till de olika salarna var både sådana som elever tillverkat och sådana som lärarna tillverkat själva eller tagit in utifrån för att använda som exempelföremål. Anna och Hulda talade i intervjuerna om syftet med slöjdföremålens närvaro.
Emma: har du nå mer tankar om… slöjdföremålets roll?
Anna: jag tänker att som inspiration tänker jag, så är det jätteviktigt
Emma: vad är din tanke med att ha dom framme?
Hulda: att dom ska få inspiration… och kunna ta… ta till sig, inte att dom ska kopiera direkt, utan mer att man ”så här kan vi göra” och sen att dom gör nåt eget, jag har tillexempel en majsburk i virkningen… som är en sköldpadda, men jag har nu haft två stycken som gör giraffer istället, till exempel… och så
Syftet med att ha slöjdföremål närvarande är enligt lärarna att inspirera eleverna och Maria ger i intervjun exempel på hur slöjdföremålen fungerat som inspiration för några elever:
Maria: och där får dom ju också inspiration, för som nu den här [slöjdföremål]
som dom gjorde [eleverna] här det är ju en av [eleverna] i sexan som har gjort en [sådan] och har satt ut där och dom såg den och bara ”vi vill göra en sån där” så det är ju lite en sån grej kan jag tänka då, att dom ja… dom fick inspiration från att dom såg ett sånt föremål tänker jag
Ett annat syfte med slöjdföremålens närvaro som framkom i studien var att visa på möjligheter vad gäller teknik och konstruktion, som redan nämnts ovan (se
metoder). Maria och Anna uttryckte också ett värde med att visa upp elevernas slöjdföremål. Vari detta värde bestod framgick dock inte.
I Anderssons studie är det en av lärarna som medvetet valt att inte ha färdigställda exempelföremål närvarande i klassrummet eftersom hon menar att det skulle kunna hämma elevernas kreativitet (2013:12). Den oron delades inte av lärarna i denna studie där alla lärarna hade en positiv inställning till att ha exempelföremål närvarande.
Värdering
Temat värdering framkom i analysen, men var inte lika framträdande som de som presenterats ovan. I detta tema framkommer att Maria och Anna använder
elevernas slöjdföremål när eleverna ska utvärdera sina arbeten. Anna talar i intervjun om detta:
Anna: … när man avslutar då att kunna säga två saker som ser bra ut och så en sak som man kan utveckla
Elevernas slöjdföremål användes också när lärarna skulle bedöma elevernas kunskaper, något som syns i detta exempel från en observationsanteckning:
1:25
Maria fotograferar elevens slöjdföremål.
Maria tar ett foto av elevens färdiga slöjdföremål och säger att eleven får ta hem slöjdföremålet sedan. Syftet är att samla underlag för bedömning.
Slöjdföremålet spelar således roll för att eleven ska utveckla sin förmåga att värdera och som stöd för lärarens betygssättning.
Lärande
Detta är det minsta tema som presenteras i studien trots att det är i centrum för lärarens didaktiska kompetens. Precis som med temat kommunikation är det ett tema som går som en röd tråd genom de andra. Mycket av vad som presenterats ovan handlar om lärande men här presenteras några ytterligare aspekter där lärandet är i fokus. Detta är två utdrag från intervjuerna:
Hulda: den har jag [visar en bonad med applicerade bokstäver] den pratar vi om lite jämt: ”gör fel gör om gör färre fel” [läser texten på bonaden] så en har
idag lärt sig att sömsmånen är viktig, att man kan inte klippa för nära kanten eller liksom… för då blir det hål när man fyller…
Maria: och samtidigt så lär ju jag mig också eftersom dom gör nya, asså jag får ju lära mig massor med saker hela tiden eftersom att dom gör olika saker och ibland är det ju saker som jag inte har provat på heller, som man får som, Ja…
får vi se om vi löser det här projektet
Lärande i slöjd är inte förbehållet eleven som vi ser av Marias uttalande. Och att lära genom att göra fel är något som Hulda ofta tar upp med sina elever. Hur lärarens användning av slöjdföremål syftar till elevens lärande ska vi strax titta närmare på.
Diskussion
Studiens resultat visar att slöjdföremål har en integrerad roll i lärarnas
undervisningspraktik. Det tema som är mest framträdande är slöjdföremålens kommunikativa funktion och det framgår att slöjdföremål används av lärarna i studien som medierande redskap. Lärarna menar att slöjdföremål kan förmedla sådant som andra medieringar inte förmår. En viktig aspekt av detta är
slöjdföremålets sinnlighet. I studien framkommer också att lärarna har höga tankar om elevernas förmåga att tolka slöjdföremåls estetiska uttryck. Säljö menar att kunskap kan lagras i och förmedlas genom artefakter (2014:234). Det
förhållningssätt som lärarna i studien ger uttryck för i relation till slöjdföremålen tyder på en sådan syn.
Det minsta tema som presenterats är lärande. Detta kan tyckas märkligt då elevens lärande är i fokus för lärares didaktiska kompetens. En anledning till att temat fått lite plats är att det är integrerat i studiens andra teman, vilket innebär att lärande dyker upp på fler ställen än under temat ”lärande”.
Nedan sammanfattas resultatet i relation till forskningsfrågorna. Där hamnar lärandet på nytt i fokus. Därefter följer en reflektion över slöjdföremålet som medium i ett sociokulturellt perspektiv. Efter detta kommer en metoddiskussion som följs av en problematisering av analysmetoderna och en reflektion kring modellslöjd. Så presenteras förslag till fortsatt forskning och sist en kort reflektion om slöjdföremål i relation till lärares didaktiska kompetens.